Luís Alves de Lima, hertig av Caxias
brasiliansk politiker
Luís Alves de Lima, hertig av Caxias, född 25 augusti 1803 och död 7 maj 1880, var en brasiliansk militär och politiker.
| Luís Alves de Lima, hertig av Caxias | |
 | |
| Född | 25 augusti 1803[1] Duque de Caxias, Brasilien |
|---|---|
| Död | 7 maj 1880[1] (76 år) Valença[2], Brasilien |
| Begravd | Panteão Duque de Caxias |
| Medborgare i | Brasilien |
| Utbildad vid | Real Academia de Artilharia, Fortificação e Desenho Academia Militar das Agulhas Negras  |
| Sysselsättning | Politiker, militär |
| Befattning | |
| Maranhãos guvernör (1840–1841) Rio Grande do Suls guvernör (1842–1846) Ledamot av Brasiliens senat (1846–1851) Rio Grande do Suls guvernör (1851–1851) President of the Brazilian Council of Ministers (1856–1857) President of the Brazilian Council of Ministers (1861–1862) President of the Brazilian Council of Ministers (1875–1878) | |
| Politiskt parti | |
| Konservativa partiet (–) | |
| Maka | Ana Luiza Carneiro Viana |
| Barn | Luís Alves de Lima e Silva |
| Utmärkelser | |
| Storkors av Kejserliga Brasilianska Rosenorden Södra korsets kungliga orden Storkors av Södra korsets orden Storkors av Obefläckade avlelsens orden | |
| Namnteckning | |
 | |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Caxias var 1851–1852 befälhavare över brasilianska armén i kriget mot Argentina och besegrade Juan Manuel de Rosas i det avgörande slaget vid Monte Caseros 1852. Vid hemkomsten blev han marskalk och markis, var konseljpresident och krigsminister 1857 samt 1861–1862. I kriget mot Paraguay blev Caxias 1868 överbefälhavare för de allierades samtliga stridskrafter och tvingade 1869 huvudstaden Asuncion till kapitulation. Han upphöjdes därefter till hertig och var 1875–1878 på nytt konseljpresident och krigsminister.
Källor redigera
- Svensk uppslagsbok. Lund 1930
Noter redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Luís Alves de Lima e Silva Caxias, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ipatrimonio.org .[källa från Wikidata]