Lou Henry Hoover

amerikansk presidenthustru

Lou Henry Hoover, född Henry 29 mars 1874 i Waterloo, Iowa, död 7 januari 1944 i New York, var en amerikansk presidentfru 1929-1933, gift med president Herbert Hoover.[9]

Lou Henry Hoover
FöddLou Henry
29 mars 1874[1][2][3]
Waterloo, USA
Död7 januari 1944[1][2][3] (69 år)
New York, USA
BegravdIowa
Medborgare iUSA
Utbildad vidSan José State University
Stanforduniversitetet
University of California, Los Angeles
SysselsättningPolitiker, geolog[4], president
Befattning
USA:s första dam (1929–1933)
Politiskt parti
Republikanska partiet
MakeHerbert Hoover
(g. 1899–1944, personens död)[5]
BarnHerbert Hoover Jr. (f. 1903, 1905 och 1903)
Allan Hoover (f. 1907)[6]
FöräldrarCharles Delano Henry[7]
Florence Weed[7]
Utmärkelser
Iowa Women's Hall of Fame (1987)[8]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Lou Henry var dotter till en bankir. Familjen flyttade till Monterey, Kalifornien, där hon började studera vid Stanforduniversitetet, med planer på att bli lärare i geologi. I stället gifte hon sig den 10 februari 1899 med studentkamraten Herbert Hoover. Under de följande åren bodde de på olika platser runt om i världen, bland annat i Kina, där Hoover ägnade sig åt karriären medan hon uppfostrade parets två söner. Från 1921, då Hoover blev handelsminister, var de bosatta i Washington.

Lou Hoover flyttade in i Vita huset 4 mars 1929. Som Första dam höll hon ofta stora tillställningar för sin stora bekantskapskrets. Som presidentfru är hon känd för att ha gjort regelbundna framträdanden i radio, ofta då hon talade för frivilligarbete så som scouterna. Hon etablerade också ett sommarhus för presidenten.

Lou Henry Hoover avled i januari 1944 och ligger begravd i Palo Alto, Kalifornien.

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Lou Hoover, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Lou Henry Hoover, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Louise Hoover, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.firstladies.org, läst: 16 november 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, humanrights.iowa.gov.[källa från Wikidata]
  9. ^ Swain, Susan; C-SPAN (2015-04-14). First Ladies: Presidential Historians on the Lives of 45 Iconic American Women. PublicAffairs. ISBN 9781610395670.