Lonchophylla hesperia
Lonchophylla hesperia[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av Glover Morrill Allen 1908. Lonchophylla hesperia ingår i släktet Lonchophylla och familjen bladnäsor.[4][5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]
| Lonchophylla hesperia Status i världen: Nära hotad[1] | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Bladnäsor Phyllostomidae |
| Släkte | Lonchophylla |
| Art | Lonchophylla hesperia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lonchophylla hesperia | |
| Auktor | G. M. Allen, 1908 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Arten når en kroppslängd (huvud och bål) av 45 till 65 mm och en svanslängd av 7 till 10 mm. Ovansidan är täckt av ljusbrun päls och på undersidan förekommer ljus gråbrun päls. Med hjälp av den långsträckta nosen och den långa tungan kan arten lätt slicka nektar. Lonchophylla hesperia har hårliknande utskott på tungans spets samt vågformiga muskler på tungan. Den kan så suga nektar utan att drag tungan bakåt. På näsan finns en lång och smal hudflik (bladet).[6]
Djuret har avrundade öron och på flyghuden finns endast glest fördelade hår. Svansen når fram till svansflyghudens halva bred. Hos Lonchophylla hesperia är hälsporren (calcar) kortare än foten.[7]
Utbredning och ekologi redigera
Arten förekommer i nordvästra Peru och i angränsande områden av Ecuador. Vanligen bildas små flockar med cirka 10 medlemmar. Lonchophylla hesperia äter inga frukter.[1]
Förutom nektar äter arten pollen och kanske insekter. Den undviker antagligen frukter.[6] Ett exemplar hittades vilande i ett jakttorn fyra meter över marken. Arten delar sovplatsen med egentlig vampyr, Glossophaga soricina och Artibeus fraterculus. En hanne hade i juli aktiva testiklar.[7]
Hot redigera
Beståndet hotas av skogarnas omvandling till jordbruksmark. Fram till 2015 var endast cirka 15 individer kända. IUCN kategoriserar arten globalt som nära hotad.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c] Solari, S. & Velazco, P. 2015 Lonchophylla hesperia . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 21 juli 2023.
- ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Lonchophylla hesperia Arkiverad 3 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (11 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lonchophylla+hesperia/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] ”Western nectar bat”. ARKive. 2010. Arkiverad från originalet den 7 april 2018. https://web.archive.org/web/20180407185058/http://www.arkive.org/western-nectar-bat/lonchophylla-hesperia/. Läst 7 april 2018.
- ^ [a b] Wilson, Lacher Jr. & Mittermeier, red (2019). ”Lonchophylla hesperia”. Handbook of the Mammals of the World. "9 - Bats". Barcelona: Lynx Edicions. sid. 530. ISBN 978-84-16728-19-0
Externa länkar redigera
Wikispecies har information om Lonchophylla hesperia.
