Lombardiska (på lombardiska lombard, lumbaart, lombart) är en dialektgrupp eller samling av språkvarianter som talas i huvudsak i norra Italien (mestadels i Lombardiet och i angränsande områden) och södra Schweiz (Ticino och Graubünden). Lombardiska tillhör den gallo-romanska gruppen av de romanska språken.[2].

Lombardiska
lombard, lumbaart, lombart
Talas iItalien Italien
Schweiz Schweiz
RegionEuropa
Antal talare3 500 000[1]
SpråkfamiljIndoeuropeiska språk
Officiell status
Officiellt språk iLombardiet Lombardiet
Språkkoder
ISO 639‐3lmo
Karta över regioner där lombardiska talas i.

De två huvudsakliga varianterna västlombardiska och östlombardiska uppvisar stora skillnader och de går inte alltid att ömsesidigt förstå.[3] Tidigare har man enbart talat dialekt, men idag talar nästan alla även italienska eller franska. Lombardiskan har en starkare ställning i Schweiz än i Italien. Litteratur på lombardiska finns sedan gammalt. En ordbok i fem större volymer finns, men den har liten spridning. Många som talar lombardiska talar italienska med främlingar.

Herrens bön på lombardiska, i Milans dialekt, i Pater Noster kyrka, Jerusalem.
Talad lombardiska

Fonologi redigera

Konsonanter redigera

Bilabial Labiodental Dental Alveolar Postalveolar Palatal Velar
Nasal m n ɲ
Klusil p | b t | d k | g
Affrikat ʧ | ʤ sk | zg
Frikativ f | v s | z ʃ | ʒ
Tremulant r
Approximant l j w

Källa:[3]

Vokaler redigera

Främre Central Bakre
Sluten i | y u
Halvsluten e | ø o
Halvöppen ɛ ɔ
Öppen a

Källa:[3]

Se även redigera

Källor redigera