Wikipedia

Lista över tunnelbanesystem efter antal passagerare

Wikimedia-listartikel

Detta är en lista över tunnelbanesystem efter antal passagerare per år.

  1. Kina Pekings tunnelbana 3 660 miljoner (2016) [1]
  2. Sydkorea Seouls tunnelbana (Linje 1-9) 2 661 miljoner (2014)[2]
  3. Kina Shanghais tunnelbana 2 500 miljoner (2013)[3]
  4. Ryssland Moskvas tunnelbana 2 451 miljoner (2014)[4]
  5. Japan Tokyos tunnelbana 2 351 miljoner (2012)[5]
  6. Kina Guangzhous tunnelbana 2 054 miljoner (2013)[6]
  7. USA New Yorks tunnelbana 1 763 miljoner (2015)[7]
  8. Hongkong Hong Kongs tunnelbana 1 716 miljoner (2016)[8]
  9. Mexiko Mexico Citys tunnelbana 1 624 miljoner (2015)[9]
  10. Frankrike Paris tunnelbana 1 520 miljoner (2015)[10]
  11. Storbritannien Londons tunnelbana 1 229 miljoner (2012)[11]
  12. Japan Osakas tunnelbana 842 miljoner (2013) [12]
  13. Egypten Kairos tunnelbana 837 miljoner (2011)[13]
  14. Ryssland Sankt Petersburgs tunnelbana 759 miljoner (2013)[14]
  15. Brasilien São Paulos tunnelbana 754 miljoner (2013)[15]
  16. Singapore MRT Singapore 744,8 miljoner (2010)[16][17]
  17. Chile Santiagos tunnelbana 621 miljoner (2010)[18]
  18. Tjeckien Prags tunnelbana 589,2 miljoner (2012)[19]
  19. Spanien Madrids tunnelbana 558 miljoner (2013) [20]
  20. Tyskland Berlins tunnelbana 534,5 miljoner (2015)[21]
  21. Venezuela Caracas tunnelbana 510,2 miljoner (2008)[22]
  22. Taiwan Taipeis tunnelbana 505,4 miljoner (2010)[23]
  23. Ukraina Kievs tunnelbana 502,8 miljoner (2009)[24]
  24. Iran Teherans tunnelbana 459,1 miljoner (2008) [25][26]
  25. Österrike Wiens tunnelbana 428,8 miljoner (2013)[27]
  26. Japan Nagoyas tunnelbana 427 miljoner (2008)[28]
  27. Argentina Buenos Aires tunnelbana 409,8 miljoner (2008)[29]
  28. Grekland Atens tunnelbana 388 miljoner (2009)[30]
  29. Indien Delhis tunnelbana 278 miljoner (269 dagar under 2009-2010)[31]
  30. Spanien Barcelonas tunnelbana 381,2 miljoner (2010)[32]
  31. Tyskland Münchens tunnelbana 360 miljoner (2010)[33]
  32. Italien Roms tunnelbana 331 miljoner (2008)[34]
  33. Sverige Stockholms tunnelbana 320 miljoner (2012)[35]
  34. Italien Milanos tunnelbana 318 miljoner (2006)[36]
  35. Kanada Torontos tunnelbana 304 miljoner (2009) [37]
  36. Ungern Budapests tunnelbana 297 miljoner (2008)[38]
  37. Kanada Montréals tunnelbana 296,3 miljoner (2010)[39]
  38. Ukraina Charkivs tunnelbana 278 miljoner (2007)[40]
  39. Sydkorea Pusans tunnelbana 274,8 miljoner (2010)[41]
  40. Belarus Minsks tunnelbana 262 miljoner (2007)[42]
  41. Frankrike Lyons tunnelbana 250 miljoner (2008) [källa behövs]
  42. Rumänien Bukarests tunnelbana 219 miljoner (2007)[43]
  43. USA Washingtons tunnelbana 217,2 miljoner (2010)[44]
  44. Kina Nanjings tunnelbana 214 miljoner (2010)[45]
  45. Japan Sapporos tunnelbana 210 miljoner (2006)[46]
  46. Azerbajdzjan Bakus tunnelbana 206,1 miljoner (2009)[47]
  47. USA Chicagos tunnelbana 203 miljoner (2009)[48]
  48. Filippinerna Manilas tunnelbana 196,6 miljoner (2008)[49]
  49. Tyskland Hamburgs tunnelbana 194,9 miljoner (2009)[50]
  50. Portugal Lissabons tunnelbana 177 miljoner (2009) [51]
  51. Indien Calcuttas tunnelbana 173 miljoner (2009)[52]
  52. Japan Yokohamas tunnelbana 164 miljoner (2007)[53]
  53. Colombia Medellíns tunnelbana 155 miljoner (2008)[54]
  54. Brasilien Rio de Janeiros tunnelbana 154 miljoner (2009)[55]
  55. USA Bostons tunnelbana 145 miljoner (2007)[56]
  56. Polen Warszawas tunnelbana 140,2 miljoner (2010)[57]
  57. Kina Chongqings monorail 140 miljoner (2009)[58]
  58. Kina Shenzhens tunnelbana 138 miljoner (2009)[59]
  59. Belgien Bryssels tunnelbana 136 miljoner (2006)[60]
  60. Thailand Bangkoks tunnelbana 136 miljoner (2009)[61]
  61. Japan Kyotos tunnelbana 125,5 miljoner (2008)[62]
  62. Tyskland Nürnbergs tunnelbana 122,5 miljoner (2009)[63]
  63. Japan Kobes tunnelbana 121 miljoner (2008)[64]
  64. Kanada Vancouver SkyTrain 117,4 miljoner (2010)[65]
  65. Turkiet Ankaras tunnelbana 113,2 miljoner (2007)[66]
  66. Tyskland Frankfurts tunnelbana 112,1 miljoner (2008) [67]
  67. Kina Tianjins tunnelbana 111 miljoner (2012)[68]
  68. Sydkorea Daegus tunnelbana 110 miljoner (2008)[69]
  69. Malaysia RapidKL Light Rail Transit, Kuala Lumpur 109,2 miljoner (2008)[70]
  70. Japan Fukuokas tunnelbana 108 miljoner (2004)[71]
  71. Nederländerna Amsterdams tunnelbana 107,7 miljoner (2009)[72]
  72. USA Bay Area Rapid Transit 101,7 miljoner (2007)[73]
  73. Frankrike Lilles tunnelbana 95,8 miljoner (2009)[74]
  74. USA SEPTA, Philadelphia 92,4 miljoner (2009)[37]
  75. Georgien Tbilisis tunnelbana 91,8 miljoner (2007)[75]
  76. Mexiko Monterreys tunnelbana 88,3 miljoner (2008)[källa behövs]
  77. Nederländerna Rotterdams tunnelbana 87,1 miljoner (2008)[76]
  78. Spanien Bilbaos tunnelbana 87,0 miljoner (2009)[20]
  79. USA Metropolitan Atlanta Rapid Transit Authority 79,1 miljoner (2009)[37]
  80. Dominikanska republiken Santo Domingos tunnelbana 73 miljoner (2009)[källa behövs]
  81. USA Port Authority Trans-Hudson, Newark-New York 72,4 miljoner (2008) [37]
  82. Sydkorea Incheons tunnelbana 73 miljoner (2008)[77]
  83. Norge Oslos tunnelbana 73 miljoner (2008)[78]
  84. Uzbekistan Tasjkents tunnelbana 71 miljoner (2007)[36]
  85. Ryssland Novosibirsks tunnelbana 70 miljoner (2007)[79]
  86. Frankrike Marseilles tunnelbana 69 miljoner (2007)[80]
  87. Spanien Metrovalencia 68 miljoner (2009)[20]
  88. Bulgarien Sofias tunnelbana 65 miljoner (2009)[81][82]
  89. Storbritannien Docklands Light Railway 64 miljoner (2008)[83]
  90. Thailand Bangkoks tunnelbana 63,7 miljoner (2009)[84]
  91. Brasilien Recifes tunnelbana 59,9 miljoner (2009)[85]
  92. Japan Sendais tunnelbana 58 miljoner (2008)[86]
  93. Finland Helsingfors metro 58 miljoner (2008)[87]
  94. Turkiet Istanbuls tunnelbana 55,6 miljoner (2006) [88]
  95. Brasilien Brasílias tunnelbana 54,8 miljoner (2009)[källa behövs]
  96. Danmark Köpenhamns Metro 50 miljoner (2009)[89]
  97. Storbritannien Tyne and Wears tunnelbana 47 miljoner (2008)[källa behövs]
  98. Taiwan Kaohsiung MRT 46 miljoner (2010)[90]
  99. Ryssland Jekaterinburgs tunnelbana 46 miljoner (2007)[91]
  100. Brasilien Porto Alegres tunnelbana 45,3 miljoner (2007[92]
  101. USA Los Angeles tunnelbana 45,1 miljoner (2009)[37]
  102. Brasilien Belo Horizontes tunnelbana 43,8 miljoner (2009)[93]
  103. Frankrike Rennes tunnelbana 43,8 miljoner (2007)[94][källa behövs]
  104. Frankrike Toulouses tunnelbana 42 miljoner (2004)[95]
  105. Nordkorea Pyongyangs tunnelbana 35 miljoner (2008)[96]
  106. Ryssland Nizjnij Novgorods tunnelbana 33 miljoner (2007)[97]
  107. Förenade arabemiraten Dubais tunnelbana 30 miljoner (2010)[98]
  108. Turkiet Izmirs tunnelbana 30 miljoner (2005 [99]
  109. Sydkorea Daejeons tunnelbana 29 miljoner (2008)[100]
  110. Italien Neapels tunnelbana 29 miljoner (2006)[36]
  111. Schweiz Lausannes tunnelbana 25 miljoner (2009)[källa behövs]
  112. Italien Turins tunnelbana 21,9 miljoner (2009)[101]
  113. Indien Chennais högbana 20,7 miljoner (2009)[102]
  114. Japan Astram 18 miljoner (2005)[103]
  115. USA Metrorail, Miami 17,8 miljoner (2009)[37]
  116. Armenien Yerevans tunnelbana 17 miljoner (2009)[60]
  117. Sydkorea Gwangjus tunnelbana 17 miljoner (2008)[104]
  118. Chile Valparaísos tunnelbana 13,7 miljoner (2009)[105]
  119. Ukraina Dnipros tunnelbana 13,6 miljoner (2008)[106]
  120. Spanien Sevillas tunnelbana 13,46 miljoner (2009)[107]
  121. Storbritannien Glasgows tunnelbana 13,4 miljoner (2008)[108]
  122. USA Metro Subway, Baltimore 13,2 miljoner (2009) [37]
  123. Kina Wuhan Metro 13,15 miljoner (2009)[109]
  124. Ryssland Samaras tunnelbana 12 miljoner (2007) [110]
  125. Puerto Rico Tren Urbano, San Juan 9,1 miljoner (2009)[37]
  126. Ryssland Kazans tunnelbana 7 miljoner (2005) [111]
  127. USA RTA Rapid Transit, Cleveland 5,2 miljoner (2009)[37]
  128. Brasilien Teresinas tunnelbana 1,8 miljoner (2009)[källa behövs]
  129. Spanien Palma de Mallorcas tunnelbana 1,2 miljoner (2009)[112]
Städer med tunnelbanesystem
Pekings tunnelbana är det mest trafikerade systemet i världen.
Moskvas tunnelbana är den mest trafikerade i Europa och är känd för sina djupa, vackert inredda stationer.
Seouls tunnelbana är den näst mest trafikerade tunnelbanan i världen.
Shanghais tunnelbana är det tredje mest trafikerade systemet i världen.
Tokyos tunnelbana är det femte mest använda tunnelbanesystemet i världen.
New Yorks tunnelbana är den mest trafikerade tunnelbanan i Amerika och har fler stationer än någon annan, med 472 stationer.
Paris tunnelbana är det mest trafikerade systemet i EU och är världens mest trafikerade gummihjulsburna tunnelbana.
Mexico Citys tunnelbana är det mest trafikerade tunnelbanesystemet i Latinamerika, och är känd för sin arkeologi och symboler i stationerna.
Hong Kongs tunnelbana är det åttonde mest trafikerade systemet i världen och det fjärde största i Kina.
Guangzhous tunnelbana är det sjätte mest trafikerade systemet i världen och det tredje största i Kina.
Londons tunnelbana, populärt kallad "the Tube", är det äldsta systemet i världen, verksamt sedan 1863.

Referenser redigera

  1. ^ ”体验北京地铁：没有“最挤”只有更挤 小窍门多”. 20 januari 2017. https://www.chinanews.com/sh/2017/01-20/8130230.shtml. Läst 25 januari 2017. 
  2. ^ ”Subway Passenger Transportation”. Subway Passenger Transportation. City of Seoul. http://stat.seoul.go.kr/jsp2/Octagon/jsp/WWS7/WWSDS7100.jsp?stc_cd=273. Läst 25 juni 2016.  ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304221834/http://stat.seoul.go.kr/jsp2/Octagon/jsp/WWS7/WWSDS7100.jsp?stc_cd=273. Läst 25 juni 2016.  (Engelska kan väljas i språkmenyn som heter "한국어")
  3. ^ (Chinese) 回顾上海地铁2013 eastday.com
  4. ^ ”Основные технико-эксплуатационные характеристики метрополитенов за 2014 год (Viktiga tekniska och operativa data för tunnelbanan 2014)”. международная ассоциация «Метро»/International Metro Association. http://asmetro.ru/upload/docs/2014.pdf. Läst 10 oktober 2015. 
  5. ^ ”営業状況”. 東京地下鉄株式会社 [Tokyo Metro Co., Ltd.]. http://www.tokyometro.jp/corporate/enterprise/passenger_rail/transportation/lines/index.html. Läst 7 juni 2014. 
  6. ^ ”广州地铁2013年报” (på kinesiska). 广州地铁2013年报. Guangzhou Metro Corporation. 2014. Arkiverad från originalet den 2015-01-12. https://web.archive.org/web/20150112060730/http://www.gzmtr.com/ygwm/gsgk/qynb/annual_report_2013.pdf. Läst 22 september 2014.  Arkiverad 12 januari 2015 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150112060730/http://www.gzmtr.com/ygwm/gsgk/qynb/annual_report_2013.pdf. Läst 21 september 2014. 
  7. ^ ”Introduction to Subway Ridership”. Introduction to Subway Ridership. Metropolitan Transportation Authority (MTA). http://web.mta.info/nyct/facts/ridership/. Läst 17 mars 2017. 
  8. ^ Zhejiang News Läst 20 februari 2017
  9. ^ ”Afluencia de Estación por Línea” (på spanish). Afluencia de Estación por Línea. Metro de la Ciudad de Mexico. 2015. Arkiverad från originalet den 8 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160208145200/http://www.metro.cdmx.gob.mx/operacion/afluencia.html. Läst 7 februari 2016.  Arkiverad 8 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160208145200/http://www.metro.cdmx.gob.mx/operacion/afluencia.html. Läst 17 mars 2017.  Annual total from the sum of the four Quarterly totals listed.
  10. ^ ”RAPPORT D’ACTIVITÉ 2015” (PDF). STIF. sid. 18. http://www.stif.org/IMG/pdf/ra_stif_2015.pdf. Läst 17 mars 2017. 
  11. ^ ”Annual Report and Statement of Accounts 2012/2013”. Transport for London. http://www.tfl.gov.uk/cdn/static/cms/documents/annual-report-and-statement-of-accounts-2013.pdf. Läst 13 april 2014. 
  12. ^ ”交通局の予算・決算について”. Arkiverad från originalet den 18 december 2014. https://web.archive.org/web/20141218212601/http://www.kotsu.city.osaka.lg.jp/business/management/financial/yosan_kessan.html. Läst 18 december 2014. 
  13. ^ ”Cairo Metro Statistics”. Ameinfo.com. Arkiverad från originalet den 23 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120323180531/http://cairometro.gov.eg/uipages/Statistics.aspx. Läst 9 september 2011. 
  14. ^ ”ОСНОВНЫЕ ТЕХНИКО-ЭКСПЛУАТАЦИОННЫЕ ХАРАКТЕРИСТИКИ МЕТРОПОЛИТЕНОВ ЗА 2013 ГОД.” (på ryska) (pdf). asmetro.ru. Международная Ассоциация "Метро" [International Association of Metros]. 2013. 3. http://asmetro.ru/upload/docs/2013.pdf. Läst 13 maj 2014. 
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119195158/http://www.metro.sp.gov.br/empresa/relatorio/2010/raMetro2010.pdf. Läst 19 juli 2011. 
  16. ^ ”SBS Transit”. SBS Transit. http://www.sbstransit.com.sg/about/operational.aspx. Läst 14 oktober 2010. 
  17. ^ ”SMRT”. SMRT. Arkiverad från originalet den 6 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110106223728/http://www.smrt.com.sg/investors/key_operating_matrix_MRT.asp. Läst 14 oktober 2010. 
  18. ^ ”Metro de Santiago 2010 Annual Report” (PDF). http://www.metrosantiago.cl/files/documentos/memoria2010/memoria.pdf. Läst 2 maj 2011. 
  19. ^ ”Annual Report 2012” (PDF). Arkiverad från originalet den 21 september 2013. https://web.archive.org/web/20130921053507/http://www.dpp.cz/download-file/6145/annual_report_2012_en.pdf. Läst 27 juni 2014. 
  20. ^ [a b c] ”Estadística de Transporte de Viajeros.”. Ine.es (Instituto Nacional de Estadística. (National Statistics Institute)). Arkiverad från originalet den 28 december 2014. https://web.archive.org/web/20141228151453/http://www.ine.es/jaxiBD/tabla.do?per=01&type=db&divi=ETV&idtab=2. Läst 27 juni 2014. 
  21. ^ ”Zahlenspiegel 2016 1. Auflage” (på tyska) (PDF). Zahlenspiegel 2016 1. Auflage. Berliner Verkehrsbetriebe (BVG). 31 december 2015. http://www.bvg.de/?section=downloads&download=1964. Läst 17 mars 2017. 
  22. ^ Gerencia Ejecutiva de Transporte Metro de Caracas[död länk]
  23. ^ ”Statistics: Ridership Counts”. Taipei Rapid Transit Corporation. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110815193248/http://english.trtc.com.tw/ct.asp?xItem=1056489&ctNode=11767&mp=122032. Läst 16 januari 2011. 
  24. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 april 2020. https://web.archive.org/web/20200403215317/http://www.metro.kiev.ua/. Läst 12 juni 2011. 
  25. ^ https://web.archive.org/web/20110716202904/http://tehranmetro.com/AppUploadedFiles/Statistics/d0eb80de-b652-45d0-8d91-aa560a1c316d.pdf
  26. ^ https://web.archive.org/web/20110716203038/http://tehranmetro.com/AppUploadedFiles/Statistics/b5ff4bc0-bc77-488e-8e5a-1b85f6b8e36f.pdf
  27. ^ ”Betriebsangaben 2013”. Wiener Linien. Arkiverad från originalet den 25 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110725072715/http://www.wienerlinien.at/media/files/2011/wl_jahresbericht_2010_51536.pdf. Läst 27 juni 2014. 
  28. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Nagoya - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Nagoya. Läst 14 oktober 2010. 
  29. ^ ”Microsoft Word - Memoria_2..” (PDF). Arkiverad från originalet den 6 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110706081819/http://www.metrovias.com.ar/v2/Images/Inversores/memoria_2.pdf. Läst 14 oktober 2010. 
  30. ^ ”AttikoMetro Inside”. Ametro.gr. Arkiverad från originalet den 3 december 2010. https://web.archive.org/web/20101203061952/http://www.ametro.gr/page/default.asp?id=20&la=2. Läst 14 oktober 2010. 
  31. ^ For ridership till August 22, 2010 see ”Inside Delhi”. The Hindu. 24 september 2010. http://www.thehindu.com/todays-paper/tp-national/tp-newdelhi/article590821.ece. Läst 24 december 2010. . For ridership till November 25, 2009 see ”Delhi Metro crosses billion mark”. The Hindu. 28 november 2009. http://www.thehindu.com/news/cities/Delhi/article56472.ece. Läst 24 december 2010. .
  32. ^ http://www.atm.cat/pdfs_cat/transmet/XIFRES_2010.pdf[död länk]
  33. ^ Pressemeldung der MVG vom 27.05.2011 Arkiverad 29 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  34. ^ ”ATAC S.p.A. | Azienda per la mobilità”. Atac.roma.it. Arkiverad från originalet den 31 december 2013. https://web.archive.org/web/20131231040624/http://www.atac.roma.it/. Läst 14 oktober 2010. 
  35. ^ Årsberättelse SL
  36. ^ [a b c] Michael Rohde (3 oktober 2010). ”World Metro Database - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/table.html?feat=CIAPPYCOSNTRDRRUPDACWT&orderby=AP&sort=DESC&unit=. Läst 14 oktober 2010. 
  37. ^ [a b c d e f g h i] Dawson, Christie. Public Transportation Ridership Preport. Forth Quarter 2009 Arkiverad 10 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.. American Public Transportation Association.
  38. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100202122929/http://www.bkv.hu/english/evesjelentes/annualreport2008.pdf. Läst 12 juni 2011. 
  39. ^ http://www.apta.com/resources/statistics/Documents/Ridership/2010_q4_ridership_APTA.pdf
  40. ^ Andrew Rybka. ”Харьков транспортный. Метро. Общие сведения”. Gortransport.kharkov.ua. Arkiverad från originalet den 25 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090625213435/http://gortransport.kharkov.ua/subway/index.php. Läst 14 oktober 2010. 
  41. ^ http://www.humetro.busan.kr:80/program/board/main/view.php?id=newsdata&num=4364&c=6&action=&field=&adminfield=&s_name=&category=&stype=&view=&page_now=&page=
  42. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Minsk - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Minsk. Läst 14 oktober 2010. 
  43. ^ http://www.metrorex.ro Official Metrorex site
  44. ^ ”metro facts”. Washington Metropolitan Area Transit Authority. Arkiverad från originalet den 13 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100113082838/http://wmata.com/about_metro/docs/metrofacts.pdf. Läst 26 augusti 2011. 
  45. ^ ”Blog Archive » Nanjing Metro New Developments”. Arkiverad från originalet den 19 september 2011. https://web.archive.org/web/20110919193627/http://www.yangtse.com/news/ms/201101/t20110123_784426.htm. 
  46. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Sapporo - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Sapporo. Läst 14 oktober 2010. 
  47. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 november 2010. https://web.archive.org/web/20101114151132/http://www.azstat.org/statinfo/transport/en/013.shtml. Läst 12 juni 2011. 
  48. ^ ”CTA | Facts at a Glance”. Transitchicago.com. http://www.transitchicago.com/about/facts.aspx. Läst 14 oktober 2010. 
  49. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090301185541/http://www.lrta.gov.ph/line1_kpi.htm. Läst 12 juni 2011. , ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090317085604/http://www.lrta.gov.ph/line2_kpi.htm. Läst 12 juni 2011. 
  50. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110719043412/http://www.hochbahn.de/wps/wcm/connect/bffa0080433ae79f83b2dbed8c1618a7/HOCHBAHN_UB_2009_EN.pdf?MOD=AJPERES. Läst 12 juni 2011. 
  51. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110702184221/http://www.metrolisboa.pt/Default.aspx?tabid=114. Läst 12 juni 2011. 
  52. ^ ”Kolkata metro expands”. Railway Gazette. 10 september 2009. Arkiverad från originalet den 26 december 2018. https://web.archive.org/web/20181226085209/https://www.railwaygazette.com/news/single-view/view/kolkata-metro-expands.html%20. Läst 14 oktober 2010. 
  53. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Yokohama - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Yokohama. Läst 14 oktober 2010. 
  54. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Medellin - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Medellin. Läst 14 oktober 2010. 
  55. ^ ”Concessão Metroviária do Rio de Janeiro S.A. - Demonstrações financeiras em 31 de dezembro de 2008 e 2007”. Siteempresas.bovespa.com.br. Arkiverad från originalet den 6 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110706151504/http://siteempresas.bovespa.com.br/consbov/ExibeTodosDocumentosCVM.asp?CNPJ=02.327.817%2F0001-02&CCVM=16810&TipoDoc=C&QtLinks=10. Läst 14 oktober 2010. 
  56. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Boston - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Boston. Läst 14 oktober 2010. 
  57. ^ ”Annual Report 2010 (Raport roczny 2010), in Polish & English, page 10 (16+17) (strona 10 (16+17))”. Arkiverad från originalet den 19 november 2011. https://web.archive.org/web/20111119192425/http://www.metro.waw.pl/pliki/PDFy/Raport%20Roczny%202010.pdf. Läst 20 september 2011. 
  58. ^ "2009年重庆轨道交通运营建设任务顺利完成" 重庆市政府网 Arkiverad 13 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine. Accessed Apr. 1, 2010
  59. ^ (Chinese) "运营三年半 地铁亏10亿" 广州日报 2010-07-20
  60. ^ [a b] Michael Rohde (3 oktober 2010). ”World Metro Database - metrobits.org”. Mic-ro.com. Arkiverad från originalet den 23 september 2010. https://web.archive.org/web/20100923072945/http://mic-ro.com/metro/table.html. Läst 14 oktober 2010. 
  61. ^ Tanayong Announces Plan to Acquire Bangkok Mass Transit System (BTSC) Arkiverad 23 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  62. ^ Michael Rohde. ”Kyoto - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Kyoto. Läst 14 oktober 2010. 
  63. ^ VGN - VERBUNDBERICHT 2009 Arkiverad 1 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. p. 43
  64. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Kobe - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Kobe. Läst 14 oktober 2010. 
  65. ^ ”Translink 2010 Ridership”. Translink. Arkiverad från originalet den 21 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110221223028/http://www.translink.ca/en/About-TransLink/Media/2011/February/TransLink-2010-Ridership.aspx#. Läst 23 mars 2011. 
  66. ^ [1][död länk]
  67. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110719112836/http://www.vgf-ffm.de/fileadmin/data_archive/Downloads/RZ_GB_2008_Netz.pdf. Läst 12 juni 2011. 
  68. ^ ”Ridership”. Arkiverad från originalet den 20 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140220215244/http://news.163.com/13/0407/08/8RRIQIRI00014AED.html. Läst 8 april 2013. 
  69. ^ Michael Rohde. ”Daegu - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Daegu. Läst 14 oktober 2010. 
  70. ^ https://web.archive.org/web/20110113103425/http://www.mot.gov.my/stat/rel/2008/JADUAL_2.9_2008.pdf
  71. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Fukuoka - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Fukuoka. Läst 14 oktober 2010. 
  72. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 december 2011. https://web.archive.org/web/20111228205721/http://www.gvb.nl/overgvb/feiten-en-cijfers/Pages/vervoer-in-cijfers.aspx. Läst 22 juni 2014. 
  73. ^ BART Fiscal Year 2008 Short-Range Transit Plan and Capital Improvement Program. Page 3-5. September 2007.
  74. ^ ”Lille : l'utilisation des transports en commun a augmenté de 46% depuis 2001 - Metropole Lilloise - - La Voix du Nord”. Lavoixdunord.fr. Arkiverad från originalet den 11 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100111014827/http://www.lavoixdunord.fr/actualite/L_info_en_continu/Metropole_Lilloise/2010/01/08/article_lille-l-utilisation-des-transports-en-co.shtml. Läst 14 oktober 2010. 
  75. ^ http://metro.ge/index.php?sec_id=40&lang_id=GEO[död länk]
  76. ^ ”RET - What RET does”. Ret.nl. http://www.ret.nl/over-ret/wat-doet-de-ret.aspx?sc_lang=en. Läst 14 oktober 2010. 
  77. ^ Michael Rohde. ”Incheon - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Incheon. Läst 14 oktober 2010. 
  78. ^ https://web.archive.org/web/20091122165206/http://ruter.no/Global/dokumenter/dokumentvedlegg/K2010web.pdf
  79. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Novosibirsk - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Novosibirsk. Läst 14 oktober 2010. 
  80. ^ ”Marseille | Pour ses trente ans le métro se met sur son trente-et-un”. La Provence. 8 december 2007. http://www.laprovence.com/articles/2007/12/08/177725-MARSEILLE-Pour-ses-trente-ans-le-metro-se-met-sur-son-trente-et-un.php. Läst 14 oktober 2010. 
  81. ^ Alex Bivol (15 maj 2009). ”Metro interrupted - Business”. The Sofia Echo. http://sofiaecho.com/2009/05/15/719189_metro-interrupted. Läst 14 oktober 2010. 
  82. ^ V Prudnikov (1 juni 2010). ”Sofia Metro Track Map”. trackmap.ru. Arkiverad från originalet den 26 december 2018. https://web.archive.org/web/20181226085222/http://www.mrl.ucsb.edu/~yopopov/rrt/trackmaps/tm_sofia.html%20. Läst 1 juni 2010. 
  83. ^ ”Transport for London”. Tfl.gov.uk. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524182147/http://www.tfl.gov.uk/tfl/corporate/modesoftransport/tube/performance/default.asp?onload=entryexit. Läst 14 oktober 2010. 
  84. ^ Bangkok Metru Public Corporation Annual Report 2009 Arkiverad 12 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  85. ^ including diesel train line Companhia Brasiliera de Trens Urbanos - relatorie de gestao 2009 (p. 91)
  86. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Sendai - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Sendai. Läst 14 oktober 2010. 
  87. ^ ”Helsinki City Transport”. Hel.fi. Arkiverad från originalet den 17 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110317221323/http://www.hel.fi/hki/hkl/en/HKL%20Metro. Läst 21 mars 2011. 
  88. ^ [2][död länk]
  89. ^ http://www.m.dk/nyheder/~/media/Metro/Content/Metronyt/Metronyt%202010/MetroNyt_2010_01_Jan.ashx[död länk]
  90. ^ ”運量統計”. Kaohsiung Rapid Transit Corporation. Arkiverad från originalet den 26 november 2010. https://web.archive.org/web/20101126094146/http://krtco.com.tw/about/statistics.aspx. Läst 16 januari 2011. 
  91. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Yekaterinburg - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Yekaterinburg. Läst 14 oktober 2010. 
  92. ^ ”Trensurb”. Trensurb. Arkiverad från originalet den 29 september 2009. https://web.archive.org/web/20090929032051/http://www.trensurb.com.br/php/trensurb/tecnologia.php. Läst 14 oktober 2010. 
  93. ^ Companhia Brasiliera de Trens Urbanos - relatorie de gestao 2009 (p. 93)
  94. ^ ”Rennes Metro - Wikipedia, the free encyclopedia”. En.wikipedia.org. http://en.wikipedia.org/wiki/Rennes_metro. Läst 14 oktober 2010. 
  95. ^ Michael Rohde. ”Toulouse - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Toulouse. Läst 14 oktober 2010. 
  96. ^ Michael Rohde. ”Pyongyang - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Pyongyang. Läst 14 oktober 2010. 
  97. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Nizhny Novgorod - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Nizhny+Novgorod. Läst 14 oktober 2010. 
  98. ^ ”Dubai Metro serves 30m passengers”. gulfnews. 8 september 2010. http://gulfnews.com/news/gulf/uae/traffic-transport/dubai-metro-serves-30m-passengers-1.679056. Läst 14 oktober 2010. 
  99. ^ Michael Rohde. ”Izmir - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Izmir. Läst 14 oktober 2010. 
  100. ^ Michael Rohde. ”Daejeon - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Daejeon. Läst 14 oktober 2010. 
  101. ^ ”CittAgora - Periodico del Consiglio Comunale di Torino”. Comune.torino.it. 13 april 2010. http://www.comune.torino.it/cittagora/article_8103.shtml. Läst 14 oktober 2010. [död länk]
  102. ^ Jan - sept 2009 The Hindu: Many concerns of MRTS commuters remain unaddressed Arkiverad 24 november 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  103. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Hiroshima - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Hiroshima. Läst 14 oktober 2010. 
  104. ^ Michael Rohde. ”Gwangju - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Gwangju. Läst 14 oktober 2010. 
  105. ^ ”Metro Valparaíso 2009 Annual Report” (PDF). Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716195619/http://www.merval.cl/archivos_empresa/Memoria%20Anual%202009.pdf. Läst 10 december 2010. 
  106. ^ ”'''(Ukrainian)'''”. Ukranews.com. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525183447/http://www.ukranews.com/rus/article/130809.html. Läst 14 oktober 2010. 
  107. ^ ”Inicio”. Metro de Sevilla. 28 september 2010. http://www.metrodesevilla.org/index.php?id=7. Läst 14 oktober 2010. 
  108. ^ [3][död länk]
  109. ^ (Chinese) "武汉轻轨乘客6年增10倍" 荆楚网-楚天金报 Jan. 10, 2010
  110. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Samara - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Samara. Läst 14 oktober 2010. 
  111. ^ Michael Rohde (5 september 2010). ”Kazan - metrobits.org”. Mic-ro.com. http://mic-ro.com/metro/metrocity.html?city=Kazan. Läst 14 oktober 2010. 
  112. ^ ”La rendibilitat del metro de Palma, en entredit” (på catalan). Associació d’Amics del Ferrocarril de Balears. 4 april 2010. Arkiverad från originalet den 9 april 2010. https://web.archive.org/web/20100409005547/http://www.aafb.es/actualitat-ferroviaria-actualidad/article/la-rendibilitat-del-metro-de-palma. Läst 18 april 2010. 

Se även redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lista_över_tunnelbanesystem_efter_antal_passagerare&oldid=54040573”