Här nedan följer en tabell med räkneorden 0-10 på olika språk.

Noter

  • Persiska och arabiska skrivs egentligen med arabiska skrivtecken, som här har transkriberats.
  • Detta är endast de japanska räkneorden för talen, men i japanska måste man alltid använda ett måttord (eller räknemarkör) tillsammans med räkneordet. Precis som man på svenska kan säga ”ett ark papper”, ”en kopp kaffe”, lägger japanskan till olika räknemarkörer beroende på vad det är man räknar (våningar, avlånga ting, runda ting, människor, etc.) Skillnaden är att man aldrig kan utesluta dem på japanska. Det är också vanligt att man struntar i att uttala avslutande korta -i eller -u. På samma sätt som vi ibland uttalar tjugoett som tjuett, uttalar japanerna ibland ichi som ich.
  • Zulu har ett ljud som saknas i svenska språket: "implosivt b", ett smackande ljud, där luften utan inandning går in  i munhålan i stället för ut så som vid ett "svenskt" b. Det markeras här med tecknet б.
  • "Koreanska" har två olika sätt att räkna på, men här visar vi bara det första.
Räkneord
Språk 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Acoli ? acel aryo adek angwen abic abicel abiro aboro abongwen apar
Albanska zero një dy tri katër pesë gjashtë shtatë tetë nëntë dhjetë
Arabiska ٠ sifr ١ wahad ٢ tneen ٣ talaata ٤ arba'a ٥ khamsa ٦ sitta ٧ sab'a ٨ tamaanya ٩ tis'a ١٠ 'ashra
Bosniska nula jedan dva tri četiri pet šest sedam osam devet deset
Bulgariska нула едно две три четири пет шест седем осем девет десет
Danska nul (e)en to tre fire fem seks syv otte ni ti
Engelska zero one two three four five six seven eight nine ten
Esperanto nul unu du tri kvar kvin ses sep ok naŭ dek
Estniska null üks kaks kolm neli viis kuus seitse kaheksa üheksa kümme
Farsi ۰ ۱ yek ۲ do ۳ se ۴ tchahar ۵ pandj ۶ sish ۷ haft ۸ hasht ۹ noh ۱۰ dah
Finska nolla yksi kaksi kolme neljä viisi kuusi seitsemän kahdeksan yhdeksän kymmenen
Folkspraak nul en twe drie fvier finf sex seven acht (act) nien tien
Franska zéro un deux trois quatre cinq six sept huit neuf dix
Frisiska nul ien twa trije fjouwer fiif seis sân acht njoggen tsien
Fulani ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?
Färöiska null eitt tvey trý fýra fimm seks sjey átta niggju tiggju
Glosa nuli, ze(ro) mo(no) bi, duo tri tet(ra), quatro pen(ta) six(a), hexa seti, hepdoma ok(to) nona, enea deka
Grekiska midén éna dhío tría téssera pénde éxi eptá, eftá ochtó, októ enneá dhéka
Hausa ? daya biju uku hudu biyar sidda bakwai takwas tora goma
Hebreiska essef echad schtaim schalosch arba chamesch schesch scheva schmoni teischa eser
Ido zero un du, bi tri quar kin ? sep ok non dek
Indonesiska [1] nol satu dua tiga empat lima enam tujuh delapan sembilan sepuluh
Interlingua zero un duo tres quatro cinque sex septe okto nove dece
Internationell bokstavering (ITU) nadazero unaone bissotwo terrathree kartefour pantafive soxisix setteseven oktoeight novenine ––
Isländska núll einn, ein, eitt tveir, tvær, tvö þrír, þrjár, þrjú fjórir, fjórar, fjögur fimm sex sjö átta níu tíu
Italienska zero uno due tre quattro cinque sei sette otto nove dieci
Japanska 零 rei 一 ichi (hitotsu) 二 ni (futatsu) 三 san (mittsu) 四 shi, yon (yottsu) 五 go (itsutsu) 六 roku (muttsu) 七 shichi, nana (nanatsu) 八 hachi (yattsu) 九 kyuu, ku (kokonotsu) 十 juu (too)
Jiddisch נול nul אײנס eyns צװײ tsvey דרײַ dray פֿיר fir פֿינף finf זעקס zeks זיבן zibn אַכט akht נײַן nayn צען tsen
Kantonesiska ? yat yee sam sei ng lo chat bak gau sap
Katalanska [2] zero u, un, una dos, dues tres quatre cinc sis set vuit nou déu
Kinesiska 零 líng 一 yī 二 èr 三 sān 四 sì 五 wǔ 六 liù 七 qī 八 bā 九 jiǔ 十 shí
Kiswahili sifuri moja mbili tatu nne tano sita saba nane tisa kumi
Koreanska gong il i sam sa o yuk chil p'al gu sip
Kroatiska ništica jedan, jedna, jedno dva, dvije tri četiri pet šest sedam osam devet deset
Kurdiska Sfr Yak Dw Se Chwar Penj Shash Hawt Hasht No Da

Latin

? unus, una, unum duo, duae, duo tres, tria quattuor quinque sex septem octo novem decem
Lettiska núlle viens divi tris cetri pieci seci septini astoni devini desmit
Litauiska nulis vienas du trys keturi penki šeši septyni aštuoni devyni dešimt
Lojban no pa re ci vo mu xa ze bi so pano
Lulesamiska nållå akta guokta gålmmå niellja vihtta guhtta gietjav gáktsa aktse lågev
Luxemburgiska null een zwee dräi véier fënnef sechs siwen aacht, acht négen zégen
Makedonska nula eden dva tri četiri pet šes sedum osum devet deset
Nederländska nul een twee drie vier vijf zes zeven acht negen tien
Nordsamiska nolla okta guokte golbma njealje vihtta guhtta čieza gávcci ovcci logi
Norska bokmål null en, ett to tre fire fem seks sju(syv) åtte ni ti
Nynorska null ein, eitt to tre fire fem seks sju åtte ni ti
Polska zero jeden, jedna, jedno dwa, dwie trzy cztery pięć sześć siedem osiem dziewięć dziesięć
Portugisiska zero um - uma dois - duas tres quatro cinco seis sete oito nove dez
Rumänska zero unu doi trei patru cinci şase şapte opt nouă zece
Romani chib ? ? ? ? ? ? ? ? ? ? ?
Ryska ноль (nol) один, однa, однo (odin, odna, odno) два, две (dva, dve) три (tri) четыре (tjetyre) пять (pjat) шесть (sjest) семь (sem) восемь (vosem) девять (djevjat) десять (djesjat)
Serbiska nula jedan, jedna, jedno dva, dve tri četiri pet šest sedam osam devet deset
Slovakiska nula jeden, jedna, jedno dva, dve tri štyri pät' šest' sedem osem devät' desat'
Slovenska nič ena dva tri štiri pet šest sedem osem devet deset
Spanska cero uno dos tres cuatro cinco seis siete ocho nueve diez
Svenska noll en, ett två tre fyra fem sex sju åtta nio tio
Sydsamiska nålle akte göökte golme njieljie vïjhte govhte tjïjhtje gaektsie uktsie luhkie
Tjeckiska nula jeden, jedna, jedno dva, dvě tři čtyři pět šest sedm osm devět deset
Thailändska soon nueng song sam see ha hok jed bad gao sib
Tornedalsfinska nolla yks kaks kolme neljä viis kuus seittemän kaheksan yheksän kymmenen
Turkiska sıfır bir iki üç dört beş altı yedi sekiz dokuz on
Tyska null eins zwei (zwo) drei vier fünf sechs sieben acht neun zehn
Ungerska nulla egy kettő három négy öt hat hét nyolc kilenc tíz
Vietnamesiska không một hai ba bốn năm sáu bảy tám chín mười
Vitryska нуль адзін два тры чатыры пяць шэсць сем восем дзевяць дзесяць
Volapük ser bal tel kil fol lul mäl vel jöl zül deg
Yoruba òdo oókan méjì mẹ́ta mẹ́rin máàrún mẹ́fa méje mẹ́jọ mẹ́sàn mẹ́wà
Zulu ? in бili thathu ne hlanu isi-thupha isi-khombisa isi-shiyagalombili isi-shiyagalolunye ili-shumi

Referenser redigera

  1. ^ indodic.com/Numeric.html (engelska)
  2. ^ "Numbers in Catalan". omniglot.com. Läst 21 september 2016. (engelska)