Lekstuga
Ursprunglig betydelse redigera
Lekstuga är ursprungligen en sammankomst för ungdomar och vuxna personer för lekar och dans.[1] Särskilt vid jul ordnades lekstugor.[2]
Trollens lekstuga omnämns av Sven Sederström i hans folksagouppteckning ”Den bergtagne jägaren”:
Nu satte han sig på en stol af sides från sällskapet, som höll sig tämlegen tellsammans fram i rummet, under dät di hoppade och dansade, siungde och skriade, stojade och gapade, aldeles som dät tell går i bond‑lekstugerna i Smålan.[3]
Senare betydelse redigera
På 1800‐ och 1900‑talen[1] kom lekstuga också att betyda en liten stuga avsedd för barn att leka i. Dörr och övriga inredningsdetaljer görs ofta i barnstorlek, vilket kan göra det obekvämt för en vuxen att vistas i, eller ens att komma in i, lekstugan. En lekstuga sätts oftast upp antingen i privata trädgårdar eller på lekplatser. För att bygga en lekstuga behövs i regel inget bygglov. I lekstugan leks ofta rollekar, till exempel Mamma pappa barn.
Se även redigera
Referenser redigera
- ^ [a b] Svenska Akademiens ordbok, artikeln ”Leka” [1]
- ^ Frans Westerdahl (utgivare), Petrus Gaslander (författare), eller – mindre sannolikt – Johan(nes) Gaslander (författare), Beskrifning, Om Swenska Allmogens Sinnelag, Seder wid de årliga Högtider, Frierier, Bröllop, Barndop, Begrafningar, Widskeppelser, Lefnadssätt i Mat och Dryck, Klädedrägt, Sjukdomar och Läkemedel, Orternas Läge och Beskaffenhet m. m.: Första Stycket. Öfwer Småland, Jönköpings Lähn, Och Wässbo Härad. Stockholm 1774.
- ^ Sven Sederstöms sagor utgivna av Jöran Sahlgren och Sven Liljeblad. Stockholm 1938.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Lekstuga.
