Legg-Calvé-Perthes sjukdom (LCP) är en barnsjukdom som drabbar höften och lårbenshuvudet. Ungefär 1/1200 barn drabbas av sjukdomen.[1] Den framträder oftast hos barn i åldrarna 4-10 år och den är vanligare hos pojkar än hos flickor.[2] Sjukdomen är mer känd som Perthes sjukdom.

Legg-Calvé-Perthes sjukdom
Perthes sjukdom i ett tidigt stadium.
Klassifikation och externa resurser
ICD-9732.1
Medlineplus001264

Första gången sjukdom nämndes var 1910 då tre av varandra oberoende läkare beskrev sjukdomen i olika artiklar.[3][4] Sjukdomen har senare namngivits efter dessa tre läkare som bar just efternamnen Legg, Calvé och Perthes.

Epidemiologi redigera

Tidigt trodde man att sjukdomen orsakades av tuberkulos i höftleden[4] men senare forskning pekar på att sjukdomen orsakas av att lårbenshuvudet tillfälligt får minskad blodtillförsel.[5] Detta leder till att lårbenshuvudet dör vilket gör att vävnaden runtomkring blir inflammerad. Konsekvensen av detta är att lårbenshuvudet nöts ner,[4] något som minskar mobiliteten i höften och i benet men även gör att det sjuka benet blir kortare än det friska.[6]

Orsaken till den tillfälligt minskade blodtillförseln är fortfarande okänd och det finns enbart teorier om vad som är grundorsaken till Perthes sjukdom. En av de främsta teorierna är att de barn som utvecklar sjukdomen har svårt att motverka blodproppar vilket innebär att det lättare bildas sådana i de blodkärl som är väsentliga för höftens blodtillförsel.[7][8]

Symptom och diagnostik redigera

Vanliga symptom för den som drabbats av sjukdomen är smärta och hälta.[7][1][4] Det händer i vissa fall att smärtan upplevs i knät istället för i den sjuka höften.[8][9] Ofta kommer inte symptomen direkt utan de kommer bitvis smygande ju längre sjukdomsförloppet fortgår.[3] I kombination med fysiska aktiviteter är det vanligt att den drabbade upplever intensiv smärta, varför det är rekommenderat att den sjuke inte deltar i alltför krävande aktiviteter.[4] Det är heller inte ovanligt att barn som haft Perthes sjukdom i framtiden utvecklar artros[3].

Det brukar räcka med den fysiska undersökningen för att läkaren ska fatta misstanke om Perthes sjukdom.[8] Slutgiltig diagnos fastställs med hjälp av röntgen eller MRT.[3][10][1]

Behandling redigera

Om sjukdomen diagnostiseras i ett tidigt skede behövs ibland ingen omedelbar behandling. Istället observerar läkaren regelbundet sjukdomsförloppet.[11] På så vis kan denne följa hur sjukdomen utvecklas och allteftersom fatta beslut om vilka eventuella åtgärder som kan vara nödvändiga att vidta.

När behandling av Perthes sjukdom anses vara nödvändig sker det antingen via kirurgi eller via medicinering.[8][2] Vid operation kapar man lårbenet för att sätta lårbenshuvudet i rätt position så att benet läker bättre.[1][4][5] Om sjukdomen bedöms vara av det allvarligare slaget, och barnet är över 5 år, kan behandlingen vara att den sjuka ledkulan fixeras med hjälp av en form som gjuts efter den sjukes höft. I denna form skruvas en ställning i stål som avslutas med en platta i gummi. Denna ställning fixerar hela benet i en vinkel om ca 45 grader utåt. Med denna ställning på det sjuka benet, kan personen röra sig relativt obehindrat. Ställningen brukar även vara "böjbar" i knäled så att personen kan sitta ner med ställningen fortfarande kvar på benet.

Vid medicinering används antiinflammatoriska medel för att minska inflammationen runt höftkulan och ledkapseln. Medicineringen pågår ofta under lång tid och både dos och preparat kan ändras under behandlingens gång för att verkan ska vara så effektivt som möjligt. För att höften ska återfå största möjliga rörlighet och inte bli stel brukar mildare former av fysioterapi tillämpas.[7][1]

Prognos redigera

När sjukdomen botats kvarstår det för lårbenshuvudet att läka och ombildas. Detta är en process som tar lång tid och ju yngre barnet varit vid sjukdomsdebuten desto ljusare är framtiden. Ytterligare en faktor som påverkar läkeprocessen och framtidsutsikterna är hur pass fragmenterat lårbenshuvudet är; ett lårbenshuvud med mycket slitage har sämre utsikter än vad ett relativt välbevarat lårbenshuvud har. Vid ogynnsamma utfall kan det ibland vara nödvändigt att ersätta höften med en protes, men det är något som i sådana fall sker när den drabbade når medelåldern.[1]

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] ”Legg-Calve'-Perthes Disease Brochure”. The National Osteonecrosis Foundation. Arkiverad från originalet den 26 september 2010. https://web.archive.org/web/20100926081905/http://nonf.org/perthesbrochure/perthes-brochure.htm. Läst 25 oktober 2010. 
  2. ^ [a b] Harris, George D (01 2009). ”Legg-Calve-Perthes Disease”. eMedicine - Medical Reference. http://emedicine.medscape.com/article/1248267-overview. Läst 25 oktober 2010. 
  3. ^ [a b c d] Moberg, Anders (1998). ”Legg–Calvé–Perthes sjukdom – gåtfull barnhöftsjukdom”. Läkartidningen 95. Läst 25 oktober 2010. 
  4. ^ [a b c d e f] Landin, Lennart (02 2009). ”Perthes sjukdom”. Growing People. http://www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=3048&del=1#Inledning. Läst 25 oktober 2010. [död länk]
  5. ^ [a b] ”Perthes Disease”. American Academy of Orthopaedic Surgeons. oktober 2007. http://orthoinfo.aaos.org/topic.cfm?topic=A00070. Läst 25 oktober 2010. 
  6. ^ Yrjönen, T (07 1999). ”Long-term prognosis of Legg-Calvé-Perthes disease: a meta-analysis”. National Center for Biotechnology Information. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10399117. Läst 25 oktober 2010. 
  7. ^ [a b c] Feldman, David. ”Legg–Calve-Perthes Disease”. Pediatric Orthopaedics. http://www.pediatric-orthopedics.com/Topics/Perthes/perthes.html. Läst 25 oktober 2010. 
  8. ^ [a b c d] ”Perthes Disease, A Patient's Guide to Perthes Disease of the Hip”. eOrthopod. http://www.eorthopod.com/content/perthes-disease. Läst 25 oktober 2010. 
  9. ^ ”Perthes Disease”. Sports Injury Clinic. Arkiverad från originalet den 30 november 2010. https://web.archive.org/web/20101130004317/http://sportsinjuryclinic.net/cybertherapist/front/hip/perthesdisease.htm. Läst 25 oktober 2010. 
  10. ^ ”Perthes sjukdom”. Landstinget i Östergötland. 10 2010. http://www.lio.se/Verksamheter/Barn-och-kvinnocentrum/Barn-och-ungdomsklinikerna/Barns-och-ungdomars-behov/Andra-specialistomraden/Barnortopedi/Hoftledssjukdomar/Perthes-sjukdom/. Läst 25 oktober 2010. [död länk]
  11. ^ ”Smärtsyndrom”. Printo. Arkiverad från originalet den 12 april 2012. https://web.archive.org/web/20120412212200/http://www.printo.it/pediatric-rheumatology/information/Svezia/12.htm. Läst 25 oktober 2010. 

Externa länkar redigera