Lancia Appia
Lancia Appia är en personbil, tillverkad av den italienska biltillverkaren Lancia mellan 1953 och 1963.
Lancia Appia | |
Lancia Appia Berlina S.II | |
Grundinformation | |
---|---|
Märke | Lancia |
Tillverkning | 1953-1963 |
Konstruktion | |
Klass | Småbilsklass |
Karosseri | 4-d sedan 2-d coupé 2-d cabriolet |
Liknande | Fiat 1100 Wolseley 4/44 Peugeot 203 |
Drivlina | |
Motor | 4-cyl V-motor |
Drivning | Bakhjulsdrift |
Växellåda | 4-vxl manuell |
Dimensioner | |
Hjulbas | 248 cm - S.I 251 cm - S.II, S.III 235 cm - Sport |
Vikt | 820–920 kg |
Kronologi | |
Föregångare | Lancia Ardea |
Efterträdare | Lancia Fulvia |
Bakgrund redigera
Appian ersatte Lancias minsta modell Ardea, som presenterats just före andra världskriget. Den var till stora delar en uppdatering av företrädaren och hade många traditionella Lancia-lösningar, såsom självbärande kaross, teleskoprörsfjädring fram och en smal V4-motor med drygt 10° mellan cylindrarna.
Lancia räknade inte årsmodeller, utan bilen tillverkades i serier varefter olika förbättringar infördes:
- Första serien, tillverkad mellan 1953 och 1956. Endast sedaner tillverkas, med kaross som liknar en nedkrympt Aurelia.
- Andra serien, tillverkad mellan 1956 och 1959. Längre hjulbas, ny akter med utbyggt bagageutrymme, högre motoreffekt. Sportigare tvådörrarskarosser erbjuds.
- Tredje serien, tillverkad mellan 1959 och 1963. Ny front med horisontell grill och lägre motorhuv, högre motoreffekt.
Produktionen fördelades på 98 000 Berlinor, 3 900 kommersiella vagnar och 5 200 bilar byggda av fristående karossmakare.
Motor redigera
Appian var försedd med en smal V4-motor med 10,2° vinkel mellan cylindrarna. Cylindrarna var gjutna i samma block med ett gemensamt cylinderhuvud. Den snäva vinkeln mellan cylindrarna gjorde att alla ventiler kunde styras av en enkel överliggande kamaxel.
Modell | Produktionsår | Motor | Cylindervolym | Effekt | Bränslesystem |
---|---|---|---|---|---|
Berlina S.I | 1953-56 | 4-cyl V-motor SOHC | 1089 cm³ | 38 hk | Enkel förgasare |
Berlina S.II | 1956-59 | 4-cyl V-motor SOHC | 1089 cm³ | 43 hk | Enkel förgasare |
Berlina S.III | 1959-63 | 4-cyl V-motor SOHC | 1089 cm³ | 48 hk | Enkel förgasare |
Coupé, Cabrio | 1956-63 | 4-cyl V-motor SOHC | 1089 cm³ | 53 hk | Enkel förgasare |
GTS | 1956-58 | 4-cyl V-motor SOHC | 1089 cm³ | 58 hk | Enkel förgasare |
Sport | 1960-63 | 4-cyl V-motor SOHC | 1089 cm³ | 60 hk | Enkel förgasare |
C10 redigera
Sedan-versionen C10 presenterades på Turin-salongen i april 1953. Karossen var mycket lik den syskonmodellen Aurelia, fast i mindre skala. Bakdörrarna var av självmordstyp och karossen saknade mittstolpe.
På Genèvesalongen i mars 1956 presenterades serie II med tre cm längre hjulbas och moderniserad kaross med utbyggt bagageutrymme.
På Genèvesalongen i mars 1959 presenterades den slutliga serie III med ny front, inspirerad av den stora Flaminian. Mellan 1960 och 1962 byggde Viotto en tredörrars kombi-version, kallad Giardinetta.
Commerciali redigera
Lancia byggde även lätta lastvagnar på Appia-chassit, såsom skåpbilen Furgoncino, pickupen Camioncino och ambulansen Autolettiga.
Coupé redigera
Pininfarina byggde en coupé-version mellan 1957 och 1963.
Cabriolet/Berlina Lusso redigera
Vignale byggde en öppen cabriolet mellan 1957 och 1963. Mellan 1959 och 1961 erbjöd man dessutom coupén Berlina Lusso, med linjer baserade på cabrioleten.
GT/GTS/GTE redigera
Zagato byggde flera coupé-versioner på Berlinans hjulbas mellan 1957 och 1962.
- GT hade samma motor som Pininfarinas och Vignales bilar.
- GTS hade en starkare motor än övriga tvådörrarsversioner.
- GTE hade modifierad kaross, för lägre luftmotstånd.
Sport redigera
Den ultimata Zagato-versionen Sport byggdes mellan 1961 och 1963. Den hade kortare hjulbas och starkare motor än övriga Appior.
Totalt byggde Zagato cirka 750 karosser på Appia-chassit.
Bilder redigera
-
Berlina S.III
-
Pininfarina Coupé S.II
-
Zagato GTE S.III
Källor redigera
- Lancia av Michael Frostick, 1976. ISBN 0-901564-22-2