Långdistanslöpning
friidrottsgren
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Långdistanslöpning syftar vanligen på tävlingar i löpning inom friidrott där sträckan är 3 000 meter eller mera (3 000 meter tävlas det dock på mest inomhus). Ibland räknas även distanser från 2 000[1] meter som långdistans. Distanser längre än maraton räknas till ultramaraton.
Inom orientering är långdistans den längsta VM-distansen. Herrarnas segrartid ska vara 90 minuter och damernas 70 minuter på VM[2]. På långdistanstävlingar (tidigare kallad klassisk distans) används en karta med skala 1:15 000 och bana har ofta flera långsträckor med möjlighet till flera olika vägval.
Standarddistanser redigera
- 5 000 m banlöpning
- sex engelska mil (9 654m)
- 10 000 m banlöpning
- tio engelska mil (16 090m)
- 20 000 m banlöpning
- femton engelska mil (24 135m)
- 25 000 m banlöpning
- 30 000 m banlöpning
- halvmaraton-gatlöpning
- maraton-gatlöpning
- entimmeslöpning
För världsrekord se Friidrottsrekord.
Se även redigera
Källhänvisningar redigera
- ^ "långdistanslöpning". NE.se. Läst 10 november 2014.
- ^ ”Damer ska orientera lika lång tid som herrar”. Svensk Orientering. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161031214243/http://www.svenskorientering.se/Nyheter/NyheterStartsida/DamerskaorienteralikalangtidsomherrarAntligen. Läst 31 oktober 2016.