Kuvert
Ett kuvert är en pappers- eller plastficka med öppning och förslutningsklaff på kort- eller långsidan. Kuvertet kan även förses med en genomskinlig fönsterruta, med placering svarande mot på inlagan anbringad mottagaradress. De vanligaste storlekarna är C5 och C4.
Historik redigera
Det äldsta fyndet av något som kan kallas kuvert är gjort i Babylonien och är ifrån omkring 2000 f.Kr. Under medeltiden utgjordes kuvert av enkla vikta papper som var förseglade med vax.[1] Fram till 1840-talet var alla kuvert handgjorda. 1845 tog Edwin Hill ett patent på den första kuvertvikningsmaskinen.[2]
Format redigera
Kuvert förekommer med fukthäftande eller självhäftande klaff och med eller utan fönster. Det finns även olika standardstorlekar (exempelvis är ett C4-kuvert lagom stort för att rymma ett A4-ark.)
Brevkuvert redigera
Kuvert för skriftligt meddelande, avsett att befordras i slutet omslag.
Värdekuvert redigera
Kuvert för värdehandlingar och andra dokument.
Fönsterkuvert redigera
Fönsterkuvert är ett kuvert med ett genomskinligt fönster genom vilket mottagarens adress syns. Fönsterstandarder är V2, H2 och H3. Ordet fönsterkuvert användes av Posten först i Bihang till Kungl. Generalpoststyrelsens Cirkulär N:r 53 från 1908. Där står så här:
”På förekommen anledning meddelas härigenom, att, därest från utlandet till svensk postanstalt ankommer vanligt bref, inneslutet i genomskinligt omslag och med adressen anbragt å brefinnehållet, försändelsen skall, när adressuppgiften kan utan svårighet afläsas, befordras till adressaten.”
I KGPS Cirkulär nr 23 från 1911 talas om ”Användning af s.k. fönsterkuvert”.
Korsbandskuvert redigera
Äldre typ av kuvert för tryckalster och andra inlagor, avsedda att befordras öppet i ett om brevkuvert påminnande omslag. Korsband var en postterm för denna typ av försändelse. Det kunde vara fråga om tidningar eller andra trycksaker. Det fanns även masskorsband, numera massbrev.
Storlek redigera
| Format | Höjd (mm) | Bredd (mm) | Avsett innehåll |
|---|---|---|---|
| B4 | 250 | 353 | C4 |
| C4 | 229 | 324 | A4 |
| C5 | 162 | 229 | A5 |
| C6 | 114 | 162 | A6 |
| C4M | 229 | 318 | |
| C64M | 114 | 318 | |
| CE4 | 229 | 310 | |
| CE64 | 114 | 310 | |
| E4 | 220 | 312 | |
| E5 | 155 | 220 | |
| E6 | 110 | 155 | |
| E56 | 155 | 155 | |
| E65 | 110 | 220 | A4, långsida vikt i 3 |
| EC5 | 155 | 229 | |
| EC45 | 220 | 229 | |
| R7 | 120 | 135 | |
| S4 | 250 | 330 | |
| S5 | 185 | 255 | |
| S65 | 110 | 225 | |
| X5 | 105 | 216 | |
| EX5 | 155 | 216 |
Sopsortering redigera
Förbrukade kuvert ska inte lämnas till återvinning. Anledningen är dels att kuvert inte ingår i producentansvaret för förpackningar och tidningar, och dels att klistret på kuverten skapar problem för återvinningsmaskinerna. Alla kuvert, inklusive fönsterkuvert, slängs därför som hushållssopor alternativt brännbart.[3]
Referenser redigera
- ^ https://letterjacketenvelopes.com/the-history-of-envelopes/
- ^ https://postalmuseum.si.edu/exhibition/america%E2%80%99s-mailing-industry-resources/envelopes-in-the-machine-age
- ^ ”Så sorterar du kuvert med fönster”. Aktuell Hållbarhet. 14 januari 2016. https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/sa-sorterar-du-kuvert-med-fonster/. Läst 1 november 2019.
Vidare läsning redigera
- Tranvik, John, Kuvert: Kuvertets utveckling under 4000 år – från lerfodral till flerfärgstryckta papperskuvert. Stockholm 1997. ISBN 91-630-5412-4.
Externa länkar redigera