Wikipedia

Krushuvad pelikan

fågelart

Krushuvad pelikan[2] (Pelecanus crispus) är en fågel i familjen pelikaner inom ordningen pelikanfåglar som förekommer fläckvist från östra Medelhavsområdet österut till Kina.[3]

Krushuvad pelikan
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningPelikanfåglar
Pelecaniformes
FamiljPelikaner
Pelecanidae
SläktePelecanus
ArtKrushuvad pelikan
P. crispus
Vetenskapligt namn
§ Pelecanus crispus
AuktorBruch, 1832
Utbredning
Synonymer
  • Pelecanus philippensis crispus
  • Sacrificator crispus

Utseende redigera

Krushuvad pelikan är en mycket stor fågel, ännu större än vit pelikan med en längd på 160–180 centimeter och en vingbredd på 270–320 centimeter. I grunden är den i övrigt likartad, men skiljer sig på krusiga nackfjädrar (därav namnet), mer gråvit fjäderdräkt, grå istället för rosa fötter och under häckningstid tydligt orangeröd strupsäck. I flykten syns den i det närmaste helljusa vingundersidan med bara svarta vingspetsar. Lätena är dåligt kända och lika vit pelikan, men är ljusare.[4]

Utbredning och systematik redigera

Utbredningsområdet är fragmenterat. Den häckar lokalt i södra Eurasien, från sydöstra Europa till Centralasien och österut till Xinjiang och Mongoliet, och söderut till Iran.[5] I Europa häckar den i Montenegro, Albanien, Grekland, Rumänien, Bulgarien, Georgien, Armenien och Ryssland.[1]

 
Världsutbredningen för krushuvad pelikan. Gult = häckningsområde, blått = övervintringsområde, grönt = både och.

Den är till största delen en kortflyttare men uppträder vintertid så långt söderut som Indien.[3][4] Den har introducerats till en rad länder.[5] Europeiska häckfåglar övervintrar i östra Medelhavsområdet, ryska och centrasiatiska i Iran, Irak och Indien samt de mongoliska utmed Kinas östkust, inklusive Hongkong.[1] Tidigare behandlades den ofta som underart till fläcknäbbad pelikan (Pelecanus philippensis).

Ekologi redigera

Krushuvad pelikan häckar i grunda sjöar och våtmarker. Den bygger ett plattformsliknande bo direkt på marken och lägger i genomsnitt två ägg per kull.[5] Kullar med ett till sex ägg förekommer.[5] Äggen ruvas i 30–32 dagar och efter kläckningen tar båda föräldrarna hand om ungarna.[5] Fågeln lever nästan uteslutande av fisk, framför allt karp, abborre, sarv, mört och gädda i färskvattensjöar samt ålar, smörbultar, multfiskar och räkor i brackvattenmiljöer.[1] I den stora häckningskolonin Mikri Prespa i Grekland intar den huvudsakligen den endemiska karpfisken Alburnus belvica.[1]

Hot och status redigera

Den globala populationen minskade dramatiskt under 1900-talet på grund av utdikning av våtmarker, jakt och störning.[5] Vissa populationer har dock ökat i antal på sistone, så pass att internationella naturvårdsunionen IUCN numera kategoriserar fågeln som nära hotad (NT).[1] Studier från 2017 uppskattar världspopulationen till 11.400-13.400 vuxna individer.

Bilder redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f] Birdlife International 2017 Pelecanus crispus . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.2. Läst 11 december 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 76-77. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c d e f] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Krushuvad_pelikan&oldid=47525395”