Krokoms kommun

kommun i Jämtlands län, Sverige

Krokoms kommun är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland i Sverige. Centralort är Krokom.

Krokoms kommun
Kommun
Kommunhuset i Krokom
SloganVi gör plats för växtkraft
Kommunens vapen.
Krokoms kommunvapen
LandSverige
LandskapJämtland
LänJämtlands län
CentralortKrokom
Inrättad1 januari 1974
Befolkning, areal
Folkmängd15 595 ()[1]
Areal6 812,57 kvadratkilometer ()[2]
- därav land6 154,45 kvadratkilometer[2]
- därav vatten658,12 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet2,53 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater63°19′00″N 14°30′00″Ö / 63.316666666667°N 14.5°Ö / 63.316666666667; 14.5
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖstersunds domkrets (–)
Jämtbygdens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2478[3]
Anställda1 675 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2309
GeoNames2699175
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

I nordvästra delen av kommunen finns fjällterräng. Ett platåartat förfjällsområde med sjöar, myr- och skogsmark och enstaka toppar och glaciäreroderade dalgångar vidtar söder och öster om högfjällen. I öster löper en bitvis kraftigt markerad brant mot ett slättområde. I början av 2020-talet hade jord- och skogsbruk en relativt stark ställning inom det lokala näringslivet, lika stark som tillverkningsindustrin som i huvudsak bestod av mindre skogsindustriföretag.

Från att kommunen bildades 1971 ökade befolkningen fram till 1995. Därefter minskade befolkningsmängden. Under 2010-talet var befolkningstrenden återigen positiv. Största parti i samtliga val har varit Socialdemokraterna. Mandatperioden 2022–2026 är de också en del av den styrande koalitionen tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Alsen, Aspås, Föllinge, Hotagen (från 1901), Laxsjö (från 1889), Näskott, Offerdal, Rödön och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock genom utbrytningar ur Föllinge landskommun för Laxsjö landskommun (1889) och Hotagens landskommun (1901).

Vid kommunreformen 1952 uppgick Laxsjö landskommun i Föllinge landskommun samtidigt som de tre landskommunerna Aspås, Näskott och Ås uppgick i Rödöns landskommun medan Alsen, Hotagen och Offerdal förblev oförändrade. 1969 uppgick dock Hotagens landskommun i Föllinge landskommun.

Vid kommunreformen 1971 bildades kommuner av de tidigare landskommunerna Alsen, Föllinge, Offerdal och Rödön vilka 1974 sammanlades och bildade Krokoms kommun.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Jämtbygdens domsaga och den ingår från 1982 i Östersunds domsaga.[6]

Kommunen ingår sedan maj 2010 i Förvaltningsområdet för samiska[7], kommunnamnet på sydsamiska är Krokomen tjïelte [8]

Geografi redigera

I väster gränsar kommunen mot Åre kommun och i norr och öster mot Strömsunds kommun, i söder och öster mot Östersunds kommun samt i nordväst mot Lierne kommun i Norge. Kommunen har 15 595 invånare[9] och de flesta bor i kommunens södra del i området som benämns Storsjöbygden, där även centralorten Krokom ligger.

Topografi och hydrografi redigera

 
Vy över Laxsjön.

I nordvästra delen av kommunen finns fjällterräng. Där finns flera högfjällstoppar exempelvis inom fjällmassiven Oldfjällen och Hotagsfjällen. Ett platåartat förfjällsområde med sjöar, myr- och skogsmark och enstaka toppar och glaciäreroderade dalgångar vidtar söder och öster om högfjällen. I öster löper en bitvis kraftigt markerad brant mot slättområdet med flera vattenfall. I slättområdet består berggrunden av bland annat skiffer och kalksten. Detta har medfört en rik naturlig flora med ett 20-tal arter orkidéer. Där vittnar stora stråk av isälvs- och issjöavsättningar om isavsmältningen.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Krokoms kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (1,1 %)
  Skog (68,1 %)
  Öppen myrmark (13,3 %)
  Jordbruksmark (1,8 %)
  Övrig mark (15,7 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

 
Hällberget sett från Kaxås.

År 2022 fanns 37 naturreservat i Krokoms kommun.[12] Bland dessa hittas exempelvis Oldflån-Ansättens naturreservat med omkring 214 olika arter av blommor, buskar och träd.[13]Svenskådalens naturreservat,[14] liksom Önets naturreservat, är förutom reservat även skyddade som Natura 2000-områden.[15] Tysjöarnas naturreservat består av "världens största förekomster av kalkbleke".[16] Andra exempel på naturreservat är Hällberget och Ansätten.

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar – Alsens, Aspås, Föllingebygdens, Näskotts, Offerdals, Rödön och Ås.

 
Distrikt (socknar) inom Krokoms kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[17]

Tätorter redigera

I kommunens sydöstliga del går gränsen mot Östersunds kommun så nära Östersund att en liten del av Östersunds tätort sträcker sig in i Krokoms kommun. Effekten av det är att cirka två procent av invånarna i Östersund bor i Krokoms kommun.

Det finns 11 tätorter i Krokoms kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Folkmängd
1 Krokom 1 891
2 Ås 1 490
3 Nälden 996
4 Dvärsätt 768
5 Aspås 484
6 Föllinge 481
7 Åssjöns norra strand 348
8 Änge 338
9 Hissmofors 321
10 Vaplan 270
11 Trångsviken 251

Styre och politik redigera

Styre redigera

1976–2006 redigera

Krokoms kommun styrdes inledningsvis av de borgerliga partierna med Centerpartiet i spetsen. År 1982 tog Socialdemokraterna över med hjälp av Vänsterpartiet. År 1985 hade de röda partierna också stöd av Miljöpartiet som då hade en vågmästarroll. 1994 gjorde Socialdemokraterna ett rekordval och fick för första gången en egen majoritet i kommunfullmäktige. Fyra år senare gjorde Socialdemokraterna ett betydligt sämre val och väljarstödet för partiet i kommunen sjönk från 55 till 40 procent. Socialdemokraterna och Centerpartiet inledde då ett stort blocköverskridande samarbete. Den nya majoriteten förfogade över 29 av kommunens samtliga 45 mandat. Samarbetet mellan de båda partierna fortsatte även efter kommunvalet 2002 då deras majoritet blev än större efter att Centerpartiet ökade med ett mandat. Efter valet 2002 bildade (V)+(M)+(MP)+(KD)+(FP) en regnbågsallians. Man lade oppositionsbudgetar och blev en samlad front mot majoritetspartierna.

År Partier
1976-1982 M Fp Kd C
1982–1985 S V
1985–1994 S V MP
1994–1998 S
1998–2006 S C

2006–2010 redigera

Efter kommunvalet 2006 minskade samtliga partiers väljarstöd bortsett från Moderaterna som ökade rejält. De båda styrande partierna inledde diskussioner med oppositionspartierna. Trots det såg det länge ut som om den sittande majoriteten bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet skulle få fortsätta regera. Men Centerpartiet valde att bryta koalitionen med Socialdemokraterna och i stället samregera med Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet, som bröt den regnbågsallians man hade tillsammans med Vänsterpartiet under oppositionstiden.

År Partier
2006-2010 M Fp Kd C MP

2014–2026 redigera

Efter kommunvalet 2014 minskade stödet för de flesta partier bortsett från Centerpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vars stöd ökade. Liberalerna ramlade ur kommunfullmäktige. Inget av de traditionella blocken fick egen majoritet. De tre rödgröna partierna samlade sammanlagt 22 mandat av 45 medan Allianspartierna samlade 20 mandat. Förhandlingar inleddes mellan oppositionspartierna Socialdemokraterna och Vänsterpartiet med Miljöpartiet och Kristdemokraterna för att kunna bilda en majoritet, tillsammans samlade dessa partier 23 mandat, tillräckligt för en majoritet i fullmäktige. Samtidigt fördes diskussioner mellan Alliansen och Miljöpartiet. Slutligen meddelades att koalitionen mellan Alliansen och Miljöpartiet skulle fortsätta att styra kommunen, i minoritet. Sverigedemokraterna fick således en vågmästarroll i kommunfullmäktige. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fortsatte samarbetet i opposition. Oppositionsrådet Rolf Lilja (S) meddelade i början av 2016 att han skulle avgå som oppositionsråd i slutet av det året. I december 2016 valdes Niklas Rhodin (S) till nytt oppositionsråd och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen för Socialdemokraterna.

Efter valet 2018 fortsatte den sittande minoritetskoalitionen styra, nu med 20 av 41 mandat. Det nya styret beklagades av oppositionsrådet Niklas Rhodin (S) som menade att det blev ett "osäkert minoritetesstyre".[18] Valet 2022 ledde till maktskifte när en majoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna tog över makten.[19]

År Partier
2014-2022 M Fp Kd C MP
2022-2026 M S Kd

Politik redigera

Krokoms kommun är Jämtlands läns "grönaste" kommun eftersom både Centerpartiet och Miljöpartiet har sina högsta noteringar i denna kommun. Samtliga partier i kommunfullmäktige motsätter sig uranbrytning inom kommunens gränser.

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2018-2022
Ordförande C Gunnar Hellström
Förste vice ordförande M Stina Kimselius
Andre vice ordförande S Katarina Rosberg

Mandatfördelning i Krokoms kommun, valen 1973–2022 redigera

ValårVSMPSDÖVRJVKCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1973122216323
22216323
4988,7
427
1976122216413
2221643
4989,8
3910
1979222214324
222214324
4989,0
3316
198222316215
2231625
4989,4
3415
1985222214315
22221435
4988,0
3811
1988224213314
22421334
4983,9
3019
1991223212226
223212226
4983,8
3019
1994227311114
2273114
4985,5
2623
1998518311125
51831125
4579,56
2421
2002418312224
418312224
4577,35
2322
2006417312126
41731226
4577,55
2322
20103173111118
3173118
4580,80
2421
2014416231316
41623136
4583,23
2520
20183131411216
3134126
4186,45
2318
20223121511027
31251027
4184,35
2120
  • Övriga 1973–1979 var Kommunens väl.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

Presidium 2019-2022
Ordförande C Karin Jonsson
Förste vice ordförande M Björn Hammarberg
Andre vice ordförande S Maria Jacobsson

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Efter valet 2006 gick Maria Söderberg (C) från kommunalråd på deltid till heltid då hon utsågs till kommunstyrelsens ordförande. Göte Swén (M) blev kommunstyrelsens första vice ordförande och kommunalråd på deltid. Tidigare ordföranden och kommunalrådet Rolf Lilja (S) utsågs till kommunstyrelsens andra vice ordförande och oppositionsråd. I och med detta hamnade Socialdemokraterna, för första gången på 24 år, i opposition. Maria Söderberg (C) meddelade i slutet av 2017 att hon kommer avgå som kommunalråd efter valet 2018, oavsett valresultat.

Namn Från Till Politisk tillhörighet
S Anton Sundström 1982 1985 Socialdemokraterna
S Sture Hernerud 1985 1996 Socialdemokraterna
S Sören Runesson 1996 1999 Socialdemokraterna
S Kjerstin Berthelsen 1999 2005 Socialdemokraterna
S Rolf Lilja 2005 2006 Socialdemokraterna
C Maria Söderberg 2006 2018 Centerpartiet
C Malin Bergman 2018 2019 Centerpartiet
C Karin Jonsson 2019 Centerpartiet

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande 2:e vice ordförande
Socialnämnden C Andreas Karlsson M Frida Skoog S Gunnel Westin Persson
Barn- och utbildningsnämnden M Jannike Hillding C Astrid Lönn Jern S Jenny Palin
Samhällsbyggnadsnämnden C Olof Wallgren KD Kjell Sundholm S Leif Jonsson
Bygg- och miljönämnden MP Jan Runsten C Hans Åsling S Mikael Karlsson
Valnämnden C Tommy Lennartsson KD Lena Persson S Viveca Asproth
Länssamverkan överförmyndarnämnd M Anna-Karin Hammarberg S Maj Söderström
Krokomsbostäder AB styrelse M Bengt Olofsson S Maria Jacobsson

Vänorter redigera

Krokoms kommun har två vänorter:

Ort och land Sedan
  Jilin, Kina 2005
  Haninge, Sverige 1999

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet hade jord- och skogsbruk en relativt stark ställning inom det lokala näringslivet, denna sektor svarade för cirka 11 procent av arbetstillfällena. Omkring 12 procent av arbetstillfällena återfanns inom tillverkningsindustrin som i huvudsak bestod av mindre skogsindustriföretag. De största företagen var C. Hallströms Verkstäder AB (ventilationsutrustning) och Andritz Hydro AB (vattenturbiner).[10]

I kommunen fanns tre samebyar 2022, Njaarke sameby, Jovnevaerie sameby och Jijnjevaerie sameby.[20] I deras renbetesområden ingår bland annat Vinklumpen, Makkene och Stuore-Tjåure.

Råvaror redigera

gruvfjället har det funnits gruvor sedan 1600-talet. Där hittades ursprungligen silver av en same, senare bröts där bly.[21] I Oldengruvan bröts bergkristaller till optisk och teleteknisk industri under andra världskriget.[22]

Turism redigera

Bland turistattraktioner i kommunen hittas exempelvis Skärvångens bymejeri, med cirka 9 000 besökare under sommaren (2009),[23] och Mus-Olles museum. Den senare hade tidigare omkring 10 000 besökare årligen men hade fram till 2016 sjunkit till cirka 3 000.[24] Åkersjön Le Mans, eller Skoterns julafton, är en tävling i Åkersjön som lockar många åskådare.[25][26]

Ett stort antal vandrings- och skidleder finns i kommunen, bland annat i Offerdalsfjällen från Jänsmässholmen och Frankrike.

I Offerdal finns också skidanläggning på Almåsaberget.[27] Skidbacke finns också på Önrun.

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Kommunens södra del genomkorsas av Europaväg 14. Från söder till norr genomkorsas kommunen av länsväg 340. Genom östra delen av kommunen går länsvägarna 339 och 344.[10]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 15 595 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 153:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till +7%.[28]

Befolkningsutvecklingen i Krokoms kommun 1970–2020[29]
ÅrFolkmängd
1970
  
12 921
1975
  
13 112
1980
  
13 418
1985
  
13 979
1990
  
14 373
1995
  
14 716
2000
  
14 154
2005
  
14 130
2010
  
14 535
2015
  
14 785
2020
  
15 054

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 049, eller 7,16 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 648 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 598, eller 4,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 005 den 31 december 2002).[30]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Krokoms kommun 14 648 personer. Av dessa var 944 personer (6,4 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[31]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

 
En hällristning föreställande en älg vid Gärdesån i Offerdals socken.

I Glösa finns hällristningar som härstammar från 4 000 f.Kr. och en hel stenåldersvärld har byggts upp där. Hällristningar finns även vid Gärdesån, nära Tångeråsen i Offerdals socken. I Rönnöfors finns en järnbruksruin. Andra utflyktsmål i kommunen är till exempel Hällberget i Kaxås, hembygdsgården i Ede och badplatsen Önsjön i Ås.

Ett annat kulturarv är skansen Klintaberg som uppfördes under andra världskriget. Syftet var att stoppa en eventuell tysk invasion från Norge. Skansen användes av Försvarsmakten fram till 1980-talet.[32]

Kommunvapen redigera

Huvudartikel: Krokoms kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad dubbel blå sparre, sänkt och störtad, däröver en röd gumse i hällristningsmanér.

Vapnet skapades av konstnären Gunnar Rudin och registrerades hos Patent- och registreringsverket 1977.

Den tidigare kommunen Offerdal hade ett vapen, vars giltighet upphörde 1974.

Se även redigera

Vidare läsning redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Östersunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”SFS 2010:196 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. 18 mars 2010. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/100-199/d_619300-sfs-2010_196-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  8. ^ Enligt kommunens webbplats
  9. ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  10. ^ [a b c] ”Krokom - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/krokom. Läst 8 november 2022. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 9 november 2022. 
  13. ^ ”Oldflån - Ansätten”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/oldflan---ansatten.html. Läst 9 november 2022. 
  14. ^ ”Svenskådalen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/svenskadalen.html. Läst 9 november 2022. 
  15. ^ ”Önet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/onet.html. Läst 9 november 2022. 
  16. ^ ”Tysjöarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/jamtland/besoksmal/naturreservat/tysjoarna.html. Läst 9 november 2022. 
  17. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  18. ^ Samuelson, Lena (24 oktober 2018). ”Samverkanspartierna ska leda Krokom”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/samverkanspartierna-ska-leda-krokom. Läst 8 november 2022. 
  19. ^ Jämtland, P4 (4 november 2022). ”Nytt styre i Krokom klart: S tar makten med M och KD”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/nytt-styre-i-krokom-klart-s-tar-makten-med-m-och-kd. Läst 8 november 2022. 
  20. ^ ”Samiskt förvaltningsområde”. krokom.se. https://krokom.se/kommun-och-demokrati/samiskt-forvaltningsomrade.html. Läst 9 november 2022. 
  21. ^ ”Nolervik: En gruvlig berättelse om silvergruvan i Oldfjällen”. Östersunds-Posten. https://www.op.se/2016-08-31/nolervik-en--gruvlig-berattelse-om-silvergruvan-i-oldfjallen. Läst 9 november 2022. 
  22. ^ ”Kristallgruvan i Olden”. krokom.se. https://krokom.se/se-och-gora/gora/naturupplevelser/kristallgruvan-i-olden.html. Läst 9 november 2022. 
  23. ^ ”– Skärvångens ostar håller minst lika hög klass som de franska”. Östersunds-Posten. https://www.op.se/2009-07-17/-skarvangens-ostar-haller--minst-lika-hog-klass-som-de-franska. Läst 8 november 2022. 
  24. ^ Danielsson, Eva (1 mars 2016). ”Mus-Olles museum riskerar att stängas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/mus-olles-museum-riskerar-att-stangas. Läst 8 november 2022. 
  25. ^ B. Schäfer, Björn (5 mars 2022). ”Åkersjön Le Mans lockade storpublik – se tävlingsbilder från snöskotertävlingen här”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/akersjon-le-mans-lockade-storpublik-se-tavlingsbilder-har. Läst 8 november 2022. 
  26. ^ ”Åkersjön står redo för Skoterns Julafton: ”Det har varit fullbokat i månader””. LT. https://www.ltz.se/2020-01-20/akersjon-star-redo-for-skoterns-julafton-det-har-varit-fullbokat-i-manader. Läst 8 november 2022. 
  27. ^ ”Almåsa Alpin”. krokom.se. https://krokom.se/se-och-gora/gora/vinter/skidanlaggningar/almasa-alpin.html. Läst 9 november 2022. 
  28. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  29. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  30. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  31. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  32. ^ ”Skansen Klintaberg”. krokom.se. https://krokom.se/se-och-gora/gora/kultur-och-historia/skansen-klintaberg.html. Läst 8 november 2022. 

Externa länkar redigera