Korbinian Brodmann, född 17 november 1868 i Liggersdorf, död 22 augusti 1918 (blodförgiftning) i München, var en tysk läkare.

Korbinian Brodmann
Född17 november 1868[1][2][3]
Hohenfels
Död22 augusti 1918[1][2][3] (49 år)
München
Medborgare iKejsardömet Tyskland
Utbildad vidMünchens universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Leipzigs universitet
Freiburgs universitet
Würzburgs universitet
SysselsättningNeurolog[4], psykiater, neuroforskare, anatom[4]
ArbetsgivareTübingens universitet
Münchens universitet
Redigera Wikidata

Brodmann studerade vid universiteten i München, Würzburg, Berlin och Freiburg im Breisgau och blev 1896 assistent vid en nervkuranstalt i Alexanderbad i Fichtelgebirge. Där sammanträffade han med Oskar Vogt, vilket ledde honom in på det neurologiska forskningsområde inom vilket han kom att bli berömd, nämligen storhjärnans bark. År 1901 anställdes Brodmann som assistent vid det av Vogt grundlagda Neurobiologisches Institut i Berlin, 1910 övergick han till Gaupps psykiatriska klinik i Tübingen, 1916 blev han prosektor vid en sinnessjukanstalt utanför Halle an der Saale och 1918 avdelningschef för den nyinrättade forskningsanstalten för psykiatri i München.

De hjärnanatomiska undersökningar, som banat väg för Brodmanns berömmelse, påbörjades på Vogts laboratorium och utgjorde i själva verket ett led i de systematiska studier över hjärnbarkens histologi och fysiologi, som planlagts och genomförts av Vogt, dennes hustru Cecile Vogt, Bielschowski, Brodmann och flera andra forskare. Genom Brodmanns undersökningar erhöll man ingående kännedom om en mängd skilda barkzoners cellulära sammansättning. I detta avseende kartlade Brodmann, kan man säga, den mänskliga och vida mer än varje annan forskare även en stor mängd skilda däggdjursformers hela hjärnbarkyta och ådagalade härvid på flera ställen dessa skilda barkområdens topiska identitet med vissa bestämda fysiologiska uppgifter.

Efter Brodmanns död fullföljdes denna utomordentligt viktiga forskning av Vogt själv och hans hustru, varvid man bevisade den skarpa, linjära gränsen mellan de skilda fysiologiska och därvid även de tektoniska barkfälten. Makarna Vogt påvisade sedan över 200 dylika skilda territorier inom den mänskliga hjärnbarkens område.

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Who Named It?, Korbinian Brodmann, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Korbinian Brodmann, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]