Chalkosit eller kopparglans är ett sulfidmineral som består av koppar (ca 80% räknat i vikt) och svavel med formeln Cu2S. Mineralet innehåller ibland även hög halt silver.

Kopparglans
Chalkosit (kopparglans)
KategoriSulfidmineral
Strunz klassificering02.BA.05A
Kemisk formelCu2S
FärgMörkgrå till svart
FörekomstsättPrismatiska kristaller eller stora korn
KristallstrukturMonoklina, pseudoortorombiskt
SpaltningOtydlig efter {110}
BrottMussligt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)2,5–3
GlansMetallisk
RefraktionOpak
StreckfärgGlänsande svart till matt grå
Specifik vikt5,5–5,8
Referenser[1]

Egenskaper redigera

Chalkosit är ett mjukt men tungt mineral. Chalkosit kristalliserar monoklint under 105 °C men hexagonalt däröver.[2] Chalkosit kan bildas ur andra mineral, till exempel covellin eller pyrit, genom att atom för atom byts ut – en pseudomorfos. Därvid erhåller chalkositen det ursprungliga mineralets yttre form.[3]

Förekomst redigera

Kopparglans är ganska vanlig, men förekommer sällan i stora mängder och är inte något vanligt mineral i Sverige. Det finns dock tillsammans med brokig kopparmalm till exempel i Glava kopparfält i Värmland och i Biskopsgruvan i Garpenberg i Dalarna, liksom i Norge i Telemark fylke, vid Alunsjön och i Aardal vid Sognefjorden.

Fyndigheter finns på flera ställen i Mellaneuropa, Ural, Cornwall, Nordamerika och Namibia.

Användning redigera

Kopparglans är den viktigaste kopparmalmen. [4]

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Chalcocite, 25 oktober 2011.
  • Meyers varulexikon, Forum, 1952

Noter redigera

  1. ^ [1] chalkosit på mindat.org
  2. ^ [2] om chalkosit på Store norske leksikon, läst 2018-10-20
  3. ^ [3] om pseudomorfos på Store norske leksikon, läst 2018-10-20
  4. ^ Bra Böckers lexikon, 1977