Kopparödlor (Anguidae) är en kräldjursfamilj. Familjen är känd för sina benlösa arter, vilket ger dem en ormlik framtoning. De flesta arterna har dock faktiskt ben, även om några arter enbart har bakre extremiteter.[1] Familjen är rikast företrädd i Amerika (främst Centralamerika och Västindien), men det finns även flera arter i Den gamla världen.[2]

Kopparödlor
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
UnderklassDiapsider
Diapsida
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
UnderordningÖdlor
Sauria
FamiljKopparödlor
Anguidae
Släkten

Anguis
Ophisaurus
Pseudopus
Celestus
Diploglossus
Ophiodes
Abronia
Barisia
Coloptychon
Elgaria
Gerrhonotus

Mesaspis
Hitta fler artiklar om djur med

Deras närmaste nu levande släktingar är giftödlorna.[3] Ett annat av familjens kännetecken är benplattorna som ligger under kroppsfjällen.[2] På sidan av kroppen, mellan rygg- och bukfjällen, går det ofta ett längsgående hudveck. Kroppslängden varierar från 5,5 - 7 cm (Elgaria parva), till 50 - 52 cm (scheltopusik).

Hos arterna finns ingen tydlig gräns mellan huvud, hals, bål och svans. Familjens medlemmar har rörliga ögonlock.[2]

Kopparödlor är köttätare eller insektätare och bebor ett vitt fält av olika habitat. De flesta arterna är marklevande, men arterna i släktet Abronia klättrar i trän. Det finns såväl äggläggande som vivipariska arter.[1] Kopparödlor som lever i nordligare områden, ligger i dvala om vintern.

Systematik redigera

Familjen indelas i tre underfamiljer:

  • Diploglossinae - består av släkten Celestus, Diploglossus och Ophiodes. Släktena omfattar långsmala arter som oftast har reducerade ben.

Släktet Anniella har numera skiljts ut till den egna familjen Anniellidae.

Noter och referenser redigera

  1. ^ [a b] Bauer, Aaron M. (1998). Encyclopedia of Reptiles and Amphibians. San Diego: Academic Press. sid. 152–155. ISBN 0-12-178560-2 
  2. ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1988). ”Kopparödlor”. Däggdjur, groddjur & kräldjur. Köpenhamn: Norstedts. sid. 198. ISBN 91-1-864142-3 
  3. ^ Fry, B. et al. (9 april 2006). ”Early evolution of the venom system in lizards and snakes” (PDF). Nature "439": ss. 584–588. doi:10.1038/nature04328. http://www.nature.com/nature/journal/v439/n7076/abs/nature04328.html. 

Externa länkar redigera