Konditionstal är inom numerisk analys ett mått på hur väl ett visst problem lämpar sig för numeriska beräkningar. Ett problem, exempelvis ett linjärt ekvationssystem , kan vara olika känsligt för störningar i högerledet så att det orsakar en förändring i lösningen .

Är konditionstalet för en matris till ett problem litet kallas det att matrisen är välkonditionerad, och problemet är lätt att lösa med god noggrannhet. Är konditionstalet istället stort är matrisen illa-konditionerad. Då är problemet känsligare för fel och därmed svårare att lösa med bra noggrannhet. Ett olösligt problem, till exempel att invertera en singulär matris, har oändligt stort konditionstal.

Definition redigera

Konditionstalet av en matris   kan definieras som

 ,

där   är någon matrisnorm.

Om man också vill understyka vilken matrisnorm som används kan man t.ex. skriva

 

som då avser den oändliga matrisnormen, dvs maximala radsumman, av matrisen  .

Härledning redigera

För att härleda konditionstalet, betraktar vi först ett linjärt ekvationssystem   som här är ett exakt system med den exakta lösningen  . Om vi nu har en förändring   i högerledet, så kommer vi också att få en förändring   i lösningen.

 , det vill säga  .

Eftersom   så är

 

vilket är ekvivalent med

 

Nästa steg är att uppskatta det relativa felet   för uttrycket. Om man först tar normen av uttrycket så fås

 

vilket är en uppskattning av det absoluta felet.

Om man på samma sätt också tar normen av   fås

 


Av dessa uttryck följer att

 


och om man slutligen dividerar bägge leden med   och   får man

 

Här ser vi alltså att konditionstalet   är den skalfaktor som styr hur relativa felet i indata   påverkar det relativa felet i lösningen  . Med detta samband kan vi nu uppskatta en övre gräns för känsligheten hos ett linjärt ekvationssystem.

Vad är då det minsta värde som   kan anta? För ett ekvationssystem där det relativa felet för  är  , så följer

 , där   är enhetsmatrisen.
Alltså är  

Också matrisen kan innehålla störningar. Uttrycket för att uppskatta känsligheten hos lösningen ser då ut såhär:

  där   och  

Tillämpning redigera

Exempel redigera

Vi vill bestämma en övre gräns för   till ett givet ekvationssystem  , där

 ,   och  .

Elementen i   är givna med tre korrekta decimaler. Det innebär att vi har ett fel i   som är  , dvs  

Vi ska alltså beräkna  .

Konditionstalet för   är

 .

Normen av   är

 .

Normen av   är

 .

Gränsen för den relativa felet i lösningen blir då

 

Referenser redigera

Eldén, Lars; Linde Wittmeyer-Koch (2001). Numeriska beräkningar -analys och illustrationer med MATLAB. Lund: Studentlitteratur AB. ISBN 978-91-44-02007-5