Wikipedia

Kompani Linge

norsk militäravdelning under andra världskriget

Kompani Linge var en norsk militäravdelning som skapades i England under andra världskriget och var uppkallad efter den första kompanichefen, kapten Martin Linge. Kompaniet upprättades av det brittiska Special Operations Executive (SOE) i juli 1941, och hette egentligen Norwegian Independent Company No. 1 (NORIC 1) som blev Norisen i vardagligt tal bland soldaterna. Uppdraget var att Kompani Linge skulle delta i brittiskt ledda operationer i Norge, och skulle organisera, instruera samt leda den norska motståndsrörelsen, vara förbindelse mellan motståndsrörelsen i och utanför Norge, samt bedriva underrättelseverksamhet. Kompaniet bestod av exil-norrmän, militärer och civila, som vid tyskarnas angrepp den 9 april 1940 till större delen flydde till England.

Norwegian Independent Company No. 1 (NORIC 1)
Information
Datum1940-1945
LandNorge Norge
LojalitetNorska exilregeringen
FörsvarsgrenSpecialstyrka
TypSabotage, utbildning, underrättelse, radiosamband
Del avSpecial Operations Executive (SOE)
StorlekKompani
HögkvarterLondon (1940-1945)
SmeknamnKompani Linge
Befälhavare
Framstående befälhavareMartin Linge
Minnesplakett rest 19 september 1973 av invånarna i Badenoch Skottland. Inskription: »You opened your homes and your hearts for us and gave us hope. This stone was erected by the people of Badenoch in honour of the gallant company of Norwegian patriots who lived among them and trained in these mountains 1941-1945 to prepare for operations in occupied Norway. By skilful and daring raids on military and industrial targets they harassed the enemy and denied him vital supplies. These dangerous missions were not carried out without losses; 57 brave men of Kompani Linge gave their lives in our common cause.«
Martin Linge utsågs av den norska exilregeringen att leda kompaniet vilket blev uppkallat efter honom efter att han skjutits till döds under «Operation Archery»

Träningsläger redigera

I början av 1941 upprättades ett samlings-/träningsläger i Fawley Court vid Henley-on-Thames mellan Oxford och Berkshire, men naturen där var platt och skilde sig alltför mycket från den norska. Dessutom drog utbildningen i sig självt till sig oönskade blickar, eftersom träningen var inriktad mot sabotageverksamhet. Utbildningen flyttades i november samma år, till det mer norgeliknande skotska höglandet. I trakten av Aviemore Junction i Inverness-shire uppläts tre byggnader för ändamålet, vilka låg på några kilometer avstånd ifrån varandra: Drumintoul Lodge, Glenmore Lodge och Forest Lodge. Här var träningsmöjligheterna för fysikträning utmärkta och "osynliga" för spioner. Specialistutbildningarna som t.ex. sprängning, fallskärmshopp och telegrafi skedde på SOE:s anläggningar runt om i Storbritannien.

Utrustning redigera

Radiokommunikation
För radio- och telegrafikommunikation användes olika apparater. Till en början fanns det inte kombinerade sändare/mottagare med tillräcklig styrka, stabilitet och säkerhet mot pejling. Apparaterna var klumpiga och tunga. Det största problemet var dock deras begränsade räckvidd. Efter 1943 hade man tillgång till utrustning av hög kvalitet. Den vanligaste var Mark II som dock vägde hela 22 kg med reservdelar och reparationsutrustning. Salve Staubo A/S - Høvding-radio i Oslo tillverkade 1943-1944 71 stycken Olga (Rel.1) och Olga (Rel. 2) Portable "spy" TX/RX set samt 250 apparater för avlyssning. Därutöver fick man även tillgång till Walkie-talkie och S-Phone. [1] [2] [3] [4] [5] [6] För att få säkrare flygfällningar fick man även tillgång till Eureka radiofyrar. [7]

Vapen
Stengun var en k-pist som var enkel och billig att utveckla. Den utvecklades av Major Reginald Sheperd och Harold Turpin. Den kunde använda tysk ammunition (Luger) och tillverkades lokalt både i Danmark och Norge. Men även k-pisten Thompson var vanlig.

Strategier, syfte och mål redigera

Strategiskt var Kompani Linges och engelska gemensamma kommandoräder främsta uppgift att tvinga den tyska militären och framför allt Hitler till att låsa upp så många soldater som möjligt i Norge för att på det sättet minska tyskarnas slagkraft på andra fronter. Över 100 000 tyska soldater var placerade i norra Norge under kriget. Dels för att säkra järnmalmsutskeppningen från Narvik och dels för att bistå vid attackerna mot de allierades sjötransporter av krigsmateriel till Murmansk i Sovjetunionen. När Tyskland drog sig ut ur Finland efter Finska fortsättningskrigets sammanbrott den 19 september 1944 skedde den större delen av det tyska återtåget via norra Finland in i norra Norge och tillströmningen av tyska soldater var stor.

Kompani Linges andra uppgift var att förbereda hemmafronten för det kommande tyska sammanbrottet (8 maj 1945) samt att då även ta hand om alla norska medlöpare, quislingar och nazister. Men även, genom att vara aktiva i Norge, motverka en eventuell tillströmning av landsförrädare i tysk tjänst. Tonvis med krigsmateriel fraktades i förberedande syfte in i fjordarna via havet och genom nedsläpp från luften. Radionätet byggdes ut och fungerade dels mellan Norge och England men även internt i Norge. Styrkorna avmilitariserades efter krigsslutet.

Vid sabotage och attacker var det viktigt att tydliggöra för tyskarna att dessa angrepp kom från England. Genom att använda engelsk materiel och "plantera" bevis som t.ex. engelska cigaretter lyckades man med detta. På så sätt minskades de tyska vedergällningarna på den norska civilbefolkningen.

De huvudsakliga målen var:

  • att medverka under allierat befäl vid landstigningen i Norge, med partisankrigföring och sabotage mot fiendens kommunikationer, samband, transporter med mera eller omvänt, skydda viktiga militära mål (broar, kraftstationer och så vidare) mot förstörelse när de allierade behövde använda dem.
  • att angripa kommunikationer och samband för att försena och försvåra en eventuell utdragning av tyska trupper från Norge, om det hade militär betydelse för de allierade i föreliggande situation.
  • att bedriva sabotage mot viktig krigsindustri, fartyg, lager med mera.
  • att skydda militära mål (broar, hamnar, kraftverk) och viktiga norska verksamheter mot förstörelse vid tysk reträtt - framtvingad eller så kallad frivillig - eller i tillfälle av kaos och upplösning av disciplinen på tysk sida vid krigsslutet.
  • att avlägsna nazisterna, upprätthålla lugn och ordning och säkra lagligt norskt styre vid eventuell tysk kapitulation eller evakuering.

Radiosambandets uppgift i Norge var:

  • att hålla de allierade orienterade från dag till dag om fiendens rörelser och disposition av styrkor.
  • att upprätta direkta samband mellan de militära expeditionsstyrkorna som sändes in till Norge och högkvarteret i London.
  • att förmedla rapporter mellan de hemliga militärorganisationerna i Norge och överkommandot i London.

Attacker mot tyska mål redigera

  • 26-28 december 1941: Operation Archery (Måløyraidet) och Operation Anklet (Andra Lofotsraiden) var kodnamnet på aktioner under andra världskriget vilka planerades, leddes och genomfördes av brittiska SOE. Sexton norska officerare från Kompani Linge deltog i räderna förutom manskapet.
  • Flera sprängningar eller anlagda bränder i lokaler där mantalslängder och/eller personregister förvarades i avsikt att försvåra tyskarnas kontroll över norrmännen, speciellt vapenföra män.
  • Flera sprängningar av fartyg med hjälp av tidsinställda magnetminor vilka placerades ut med hjälp av kajaker eller miniubåtar.

Operationer redigera

Operationer i detta sammanhang var inte bara enskilda punktinsatser, utan lika ofta blev grupper landsatta för att utföra en specifik uppgift och uppehålla sig i området för att utföra och leda ett motståndsarbete. Operationer utförda av SOE med norska deltagare som Operation Claymore har inte tagits med. Listan är inte komplett. Aktioner utförda av Oslogjengen har inte heller tagits med här. Operationer ledda av Combined Operations Headquarters är markerade med CO.

1941 4 mars Operation Claymore (Claymore) – den första Combined Operations raiden CO. Brittiska landningsfartyg HMS Drottning Emma och HMS Prinsessan Beatrix, eskorterade av fem jagare, landsatte 500 brittiska Commandos, ingenjörer och fria norska soldater i fyra hamnar på Lofoten, utanför Narvik, Norge i gryningen. Operation Claymore, den första storskaliga kommandoräden under kriget. Man förstörde fiskoljefabriker (tillsammans med 3 600 ton fiskolja, som används för högexplosiva ämnen) och nio handelsfartyg. En oväntad bonus var upptäckten av de kodningsrotorer för Enigma-krypteringssystemet man funnit ombord tyska trålaren Krebs. Räden skedde utan en enda olycka och man kunde avsegla med 228 tyska fångar.[8]
6 april Öksfjordraiden - mot silloljefabriken i Öksfjord. CO
september Antrum - Ålesund, radiosändare etablerad under januari -42.
oktober Arquebus - två man landsatta nära Haugesund, men radiosändaren var trasig. En ny sändare var på plats från oktober -42 och var operativ till slutet av kriget.
15 december Floröraiden Kitbag – en misslyckad räd mot Florö. Två norrmän döda i en olycka ombord på fartyget.[9] Under armering av några handgranater ombord på ett av skeppen, exploderade en granat av misstag och sex soldater dog, varav två från Kompani Linge (Braaten och Dreng). Totalt skadades därutöver 11 soldater. Brittiska RAF Coastal Command bombattackerade Sola flygfält vid Stavanger som ett indirekt stöd för Operation Kitbag - en marin attack vid Florø den 6 Jan 1942. Brittisk kryssaren HMS Sheffield, jagaren HMS Inglefield, och jagaren HMS Intrepid avgick från Scapa Flow, Skottland för Operation Kitbag vid 03.00 och nådde fram till Florø på kvällen, sänkte en trålare och skadade fiskberedningsanläggningarna.
16 december Archer - en grupp på fyra blev landsatta i Mosjøenområdet, för att förbereda operationen (Ascot) som skulle sätta Nordlandsbanan ur spel och isolera de tyska styrkorna i norr. Ascot blev inställd, men gruppen Archer verkade i området och organiserade motståndsarbetet. Förstärkningar i form av grupperna Heron och Falcon blev landsatta under våren 1942.
26 – 28 december Operation Anklet - mot Reine och Moskenes i Väst-Lofoten.
26 – 28 december Målöyraiden (Archery).
1942 2 januari Cheese – det första flygnedsläppet i Norge, Odd K. Starheim som hade varit SOE-agent i området tidigare blev nedsläppt i Vest-Agder fylke tillsammans med en radiooperatör och en sändare.[10] Starheim och operatören fick tyskarna i hälarna och rymde till England efter att kapat kustrutteskeppet DS Galtesund. En lokalt upplärd operatör tog över sändaren.
februari Operation Lark - första man att bli landsatt i Trondheimsområdet.
februari Anchor - en organisatör landsatt i Vestfold under januari, en radiooperatör kom senare och stationen sände från maj. Radiooperatören blev tagen av tyskarna vilka fortsatte att sända, men de blev snabbt avslöjade.
mars Anvil - en radiooperatör blev landsatt på kusten och tog sig fram till Lillehammerområdet där han började sända den 27 april.
april Cockerel - två man blev nedsläppta i Telemarken för att förstärka i Cheese-området i Vest-Agder fylke.
april Mallard - två man med radiosändare blev landsatta på Bulandet i Sogn för att etablera ett kontaktnät. Avslöjad och arresterad den 30 maj och därefter avrättad.
17 april Penguin - två man med radiosändare blev landsatta nära Telavåg efter en SIS-Operation på samma ställe. De blev förrådda och kom i batalj med tyskarna där en Linge-agent och två gestapoagenter blev dödade. Resultatet ledde till Telavågtragedien[11], då hela bygden blev lagd i ruiner, alla traktens män mellan 16 och 60 år blev sända till Sachsenhausen (koncentrationsläger) – strax norr om Berlin, resten av invånarna internerades och 18 englandsflyktingar från Ålesund blev skjutna vid Telavåg.[12]. I massagraven hittades, efter kriget, kropparna efter 173 norrmän, 15 ryssar och 6 britter.
18 april Raven - fyra man med radiosändare flygnedsläppta nära Voss.
april-september Operation Heron - insmuggling av vapen och upprättandet av en gerillagrupp på Helgelandskusten för att kunna agera vid en eventuell allierad invasion av Nordnorge. Gruppen leddes av Birger Sjöberg. Det hela slutade med Majavatnatragedin och undantagstillstånd under hösten 1942.
4 maj Redshank - Sprängning av Thamshamnbanens transformatorstation på Bårdshaug. Den förste aktionen mot ett industriellt mål, hämmade utskeppningen av svavelkis från gruvan på Løkken Verk. Den första av sex aktioner mot den banan. Utfört av Peter Deinboll, Torleif Grong och Per Getz.[13][14]
20 augusti SWAN - en vapeninstruktör och en radiooperatör blev landsatta från en ubåt i Televik, mellan Flekkefjord och Åna-Sira. Skulle förstärka «Cheese»-organisationen, men orsakade och la grunden till samarbetsproblem mellan norska myndigheter i London/Milorg och brittiska myndigheter/SOE.
20- 21 september Operation Musketoon (Glomfjordraiden) - 10 brittiska och kanadensiska kommandosoldater tillsammans med Sverre Granlund och Magnus Djupdræt från Kompani Linge utförde en lyckat sabotage mot kraftanläggningen vid aluminiumfabriken i Glomfjord. Under flykten kom de i batalj med tyska förföljare. Två tyska soldater blev skjutna, Djupdræt blev svårt skadad och dog senare på sjukhus, sju medlemmar i gruppen blev tillfångatagna och senare skjutna, medan Granlund och tre andra kommandosoldater slapp undan. Tillsammans med Majavatnatragedin var Glomfjordraiden en utlösande orsak till undantagstillståndet i Tröndelag och i de söndra delarna av Nordland hösten 1942.[15] CO
4 oktober Operation Bittern - Fyra Lingemän blev nedsläppta i fallskärm i Nordmarka, Oslo. Uppgiften var att utföra likvideringar och lära upp Milorg-folk till att utföra likvideringar.
5 oktober Operation Kestrel – en lyckad sabotageaktion mot Fosdalens Bergverk i Malm i Nord-Tröndelag. Gruvan producerade järnmalm och är nordeuropas djupaste. De tre sabotörerna tog sig över till Sverige och var tillbaks i London en månad senare.
19 oktober Operation Grouse - fyra man från Kompani Linge släpptes ned över Telemark för att förbereda en brittisk aktion mot Vemork, en anläggningen för produktion av Tungt vatten. Operation Freshman blev misslyckad.
10 november Operation Marshfield - Två sabotörer sändes till Rödsand järnmalmgruvor vid Tingvollfjorden i Nesset, men de försvann spårlöst.
29 november Gannet - två instruktörer blev nedsläppta i Gudbrandsdalen för att jobba med Milorg.
december Landstigning i Lofoten från fiskebåt, men agenten återvände eftersom det fanns för många tyskar i området, vid ett nytt försök i januari 1943 blev resultatet detsamma.
1943 2 januari Operation Carhampton - misslyckat försök att kapa en tysk konvoj med lastskepp vid Flekkefjord och föra dem till Skottland. Under flykten kapades kystruttskeppet DS Tromösund, man hade erfarenhet med detta sedan kapningen av Galtesund (se 2 januari 1942). Men kapningen av Tromösund gick fel och skeppet blev sänkt i Nordsjön av tyskt flyg 1 mars 1943. Alla 44 ombord omkom. En av dem var Odd K. Starheim.[16]
24 januari Sabotageaktion mot Stordö svavelkisgruva på Stord. CO
24 januari Operation Chaffinch - tre män nedsläppta nära Drammen, etablerade den första radioförbindelsen mellan London och Milorgs centralledning.
5 februari Operation Seagull - Ubåten «Uredd» gick på en mina och förliste med 7 män från Kompani Linge vilka skulle ha saboterat kraftförsörjningen vid Sulitjelma gruvor.
26 februari Sprängning av D/S «Nordfahrt», vilken fraktade svaelkis, vilken låg till kaj vid Thamshavn, utfört av Peter Deinboll, Björn Pedersen och Olav Sættem.[13]
27 februari Vemork-aktionen (Gunnerside) - sprängningsaktion mot Norsk Hydros fabrik för framställning av tungt vatten på Vemork.
12 mars Max Manus och Gregers Gram blev nedsläppta nära Oslo för att bedriva sabotage mot sjöfarten i Oslofjorden. Den första store aktionen genomfördes 27 april, men den blev bara delvis lyckad beroende på problem med magnetminorna.
24- 30 mars Operation Martin (Red) - efter misslyckade försök på att etablera sig i Lofoten gjordes ett nytt försök längre norrut. Fiskekuttern MK Bratholm I blev skickad från Shetlandsöarna till Malangen med 12 norrmän ombord. Överfarten gick bra, men väl framme blev de angivna, arresterade och avrättade eller skickade till tyskt koncentrationsläger. Fenrik Jan Baalsrud kom undan, hans flykt till Sverige skildrades i boken och filmen Nio liv.
september Operation Vestige I - försök till skeppssabotage vid hamnen i Svelgen.
10 oktober Operation Feather Tre lok och en motorvagn på Thamshavnbanen blev sprängda av Peter Deinboll, Torfinn Björnaas, Arne Hægstad, Paal Skjærpe, Odd Nilsen, Aasmund Wislöff och Leif Brönn. (Claus Gustav Myrin Koren, som blev skadad natten 1-2 oktober av en explosion under träningen inför den här operationen, var därför inte med.)
12 - 20 november Operation Company - sprängning av generatorer på Arendal Smelteverk där det framställdes kiselkarbid.
19 november Misslyckad sprängningsaktion mot lok på Thamshavnbanen. Odd Nilsen omkom.
29 december Operation Lapwing - lyckat sabotage mot Rørosbanen, dock inte så lyckat som aktionen den 10 december.
1944 19 februari Tinnsjöaktionen - järnvägsfärjan DF Hydro lastad med tungt vatten sänktes på Tinnsjø.
9 maj "Feather 2" – Sprängning av det sista el-loket på Thamshavnbanen.
1 juni Sprängning av den sista motorvagnen på Thamshavnbanen.
10 juni Sista sabotageaktion mot Thamshavnbanen.
hösten 1944 Operation Delfin - Radiostation.
augusti 1944 - maj 1945 Operation Sepals - Håkon Kyllingmark upprättade, i samarbete med svenskar och amerikaner, hemliga baser i den svenska fjällvärlden. På varje bas fanns två agenter från Kompani Linge som instruktörer och telegrafister fram till slutet av ockupationen.
4 oktober - maj 1945 Operation Sunshine - 8 Linge-agenter blev släppta i fallskärm över Hardangervidda för att organisera skyddet av industrier och kraftverk i Telemark och Buskerud vid en tysk kapitulation. Stor organisation med över 2 000 beväpnade män.
1945 6 januari Operation Fieldfare - en grupp ledd av Joachim Rönneberg blev nersläppt i Tafjordfjällen på Sunnmöre i mars 1944. Målet med aktionen var att rekognosera och förbereda angrepp på tyska försörjningslinjer i Romsdalen med Raumabanen. I januari 1945 försökte de att spränga Stuguflåtbrua på Raumabanen, resultatet blev bara mindre skador.
6 januari Grebe Red - en grupp som etablerades i fjället mellan Gudbrandsdalen och Österdalen i mars 1944. De skulle bedriva sabotage mot järnvägen i bägge dalarna. I januari 1945 företog sig gruppen flera sprängningsaktioner mot Rørosbanen. I februari blev Grebe förstärkt med grupperna Guillemot och Griffon så att den då blev 14 man stark. Grebe tog också emot stora vapen- och materielnedsläpp, och ombesörjde i krigets slutfas att utrustningen blev utdelat till hemmafrontens soldater.
januari ´"Polar Bear I-VI" - flera grupper blev etablerade för hindra tyskt sabotage mot norska hamnar i krigets sluttfas.
13 januari Woodlark - en gruppe etablerades i Snåsafjällen i Nord-Tröndelag för att bedriva sabotage mot Nordlandsbanen. Gruppen sprängde en bro över Jörstadälven vid Jörstad i Snåsa, vid den påföljande tågolyckan omkom 78 tyska soldater och 2 norska järnvägsarbetare.
8 februari Polar Bear IV «Slepebåtaktionen» - Polar Bear-gruppen som blev etablerad i Östfold kapade under ledning av fänrik Inge Steensland 11 bogserbåtar i Fredrikstad och ett bärgningsfartyg i Moss, senare två ångfartyg i Fredrikstad. Alla båtarna blev förda till Sverige. (Stensland började i Komapin Linge, men var överförd till marinen vid denna tidpunkt.)

Logistik - transporter till sjöss och med flyg redigera

NORIC 1 - Kompani Linge - Sjötransporter
År Operationer Agenter Last i ton Hämtade flyktingar 
Antal Framgångsrika Landsatta Hämtade  
1940-1941 14 10 15 18 0 39
1941-1942 23 15 18 6 29 40
1942-1943 37 19 21 2 33 14
1943-1944 34 23 41 13 21 8
1944-1945 75 72 94 33 137 235
Totalt 183 139 189 72 220 336

Sjötransporterna skedde till en början med fiskebåtar/trålare men då USA 11 mars 1941 öppnade upp för Lend-Lease fick gruppen tillgång till tre stycken amerikanska snabbgående mindre ubåtsjagare vilket snabbade upp och gjorde resorna säkrare.

NORIC 1 - Kompani Linge - Flygtransporter
År Antal framgångsrika operationer Antal landsatta  
Män Behållare Paket  
1942 11 21 53 14
1943 24 55 192 72
1944 213 68 2837 822
1945 469 64 6580 1854
Totalt 717 208 9662 2762

Med paket menas en större enhet som inte fick plats i de rörformade fällningsbehållarna. Alla fällningar skedde med hjälp av en eller flera fallskärmar - män som materiel. Flygtransporter var ur mottagarens synpunkt att föredra eftersom transporten från avlämningsstället till gömstället blev mycket kortare. Nackdelen var att risken för upptäckt blev större samt att risken för en avbruten flygtransport ökade. Av totalt 1241 försök fick 524 avbrytas av olika skäl. Flera fällningar kom i händerna på tyskarna på grund av tips från tyskvänliga norrmän.

Medlemmar redigera

I rullorna för Kompani Linge var från 1940 och fram till krigsslutet totalt 530 personer införda och fördelade enligt tabellen nedan:

NORIC 1 - Kompani Linge
Beskrivning Antal 
Styrka den 8 maj 1945 245
Avdelade till särskild tjänst 5
Överförda till basen på Shetlandsöarna 56
Återförda till armén 160
Krigsfångar 7
Stupade 53
Omkomna under utbildning 2
Omkomna i olyckor 2

Kompani Linge.[17][18]

  • Harald Risnes
  • Boy Rist
  • Jens Ropstad
  • Hans Helmer Ager Ryen
  • Joachim Rønneberg
  • Einar Skinnarland
  • Ingebjørg "Nørsa" Skoghaug (1912-2008) var kompaniets enda kvinnliga medlem och sjuksyster.
  • Per Solnørdal
  • Odd Starheim
  • Tor Stenersen
  • Hans Storhaug
  • Birger Strømsheim
  • John Sveinsson
  • Severin Synnes (död 2004 i Australien), telegrafist, St. Olavsmedaljen med två ekgrenar.
  • Gunnar Syverstad 6 februari 1910 - 11 mars 1945 i Rauland), sergeant, var från början insider som laboratorieassistent på Norsk Hydro (Rjukan tungtvattenfabrik) blev senare medlem i Kompani Linge, skjuten av länsmans bror då denne fritog sin bror.
  • Gunnar Sønsteby (11 januari 1918 - 10 maj 2012), kapten, ledare för Oslogjengen även känd som «Kjakan, Erling Fjeld och Nr 24», Krigskorset med tre svärd, Kommandör av St. Olavs Orden, Polisens hederskors, Försvarets hederskors, Försvarsmedaljen med lagerbärgren, Distinguished Service Order, Frihetsmedaljen med silverpalm, Special Operations Command Medal.
  • Odd Sørli (motståndsman) (15 juni 1912 - 21 december 1976) organiserade motståndsarbetet i Tröndelag, etablerade radiosändare och byggde ut Milorgs verksamhet i regionen, Krigskorset.
  • Edvard Tallaksen (17 augusti 1918 - 29 november 1944), fänrik, talade flytande tyska, skottskadad i ett bakhåll, fängslad, tog sitt liv för att undvika avslöja sina kamrater, Krigskorset med svärd, St. Olavsmedaljen med ekegren, Krigsmedaljen, Deltagermedaljen, Military Cross med spänne.
  • Johan Palle Bjelland Thu (17 januari 1922 i Bihar i Indien, död 15 juni 2011) överste löjtnant.
  • Leif Tronstad (27 mars 1903 - 11 mars 1945 i Rauland) vetenskapsman, underrättelseofficer och militär organisatör, Professor på Norges tekniska högskole (NTH). Känd för sabotaget mot tungvattenproduktionen på Vemork, skjuten av länsmans bror då denne fritog sin bror, Krigskorset med svärd, Krigsmedaljen, Deltagermedaljen, Order of the British Empire, Distinguished Service Order, Riddare av Légion d'honneur, Croix de guerre, Frihetsmedaljen med bronspalm.
  • Armand Trønnes (16 maj 1921 - 26 december 1997) Han tilldelades St. Olavsmedaljen med ekgren.
  • Ragnar Ulstein (19 april 1920 - 3 december 2019[19]) journalist, författare, löjtnant, St. Olavsmedaljen med två ekgrenar, Kungens förtjänstmedalj i guld, Deltagermedaljen, Haakon VII:s 70-årsmedalj, UK Military Medal.
  • Ole Valderhaug (25 oktober 1914 - 24 december 1994), sprängexpert.
  • Anton Vedaa (1917) Krigskorset med svärd.
  • Arne Værum (10 december 1919 – 26 april 1942 Telavåg) Skjuten av Gestapo.
  • Ivar Wagle (31 mars 1914 - 4 juli 1944 på Nesodden) styrman och radiotelegrafist, attackerad av tyskar, sprängde sig själv med en handgranat, Krigskorset med svärd postumt.
  • Knut Wigert (3 oktober 1916 - 14 juni 2006), skådespelare.
  • Gunnar Wiig-Andersen (1919 - 22 april 2002) Krigskorset.
  • Dick Zeiner-Henriksen (1 augusti 1924) Krigsmedaljen, Deltagermedaljen och King's Medal for Courage in the Cause of Freedom.
  • Alf Aakre (29 december 1917 Egersund död 26 oktober 1988) sergeant och ledare för gruppen Vestige IV från mars 1944 till krigsslutet.
  • Karl Johan Aarsæther
  • Knut Aarsæther
  • Olav Aarsæther (25 juli 1918 - 24 februari 2006) deltog i Operation Fieldfare som radiotelegrafist. Han tilldelades St. Olavsmedaljen med ekgren.
  • Svein Øvergaard (1912–1986) boxare och musiker.

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Type 3 Mk. II (B2)
  2. ^ ”Motståndsutrustning”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150227110133/http://www.museumofworldwarii.com/resistance. Läst 1 mars 2015. 
  3. ^ Philco_MCR1
  4. ^ Philco_MCR1
  5. ^ Spionutrustning
  6. ^ Olga Radio
  7. ^ Eureka radiofyr
  8. ^ [1]
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150227190328/http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nrk_sogn_og_fjordane/fylkesleksikon/1646524.html. Läst 27 februari 2015. 
  10. ^ [2][död länk]
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 april 2015. https://web.archive.org/web/20150401091814/https://www.ullensaker.kommune.no/no/Virksomheter/Kultur-idrett-og-kultur/Mer-info-sider/Kulturminner-og-severdigheter/Minnesmerker/. Läst 28 februari 2015. 
  12. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 16 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120716221009/http://www.forskning.no/Artikler/2003/mai/1052382561.24. Läst 27 februari 2015. 
  13. ^ [a b] Widmark, 1973
  14. ^ http://www.dagbladet.no/2014/11/03/nyheter/orkla/krigen/andre_verdenskrig/historie/36000416/ Fred inte alltid det beste för Orkla
  15. ^ Njölstad, Olav (2012). Professor Tronstads krig. Bestselgerforlaget. sid. 176-177. ISBN 978-82-320-1222-0 
  16. ^ [3]
  17. ^ "Den siste i Kompani Linge är död" på svd.se den 26 november 2022.
  18. ^ "Den siste i Kompani Linge är död" på Västerbottens-Kurirens webbplats den 26 november 2022.
  19. ^ https://www.aftenposten.no/norge/politikk/i/1n0eWX/krigshelten-ragnar-ulstein-er-doed

Källor redigera

  • Kommandouppdrag i ockuperade Norge Erling Jensen (förf), Ragnar Ulstein (red), Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks Förlag 2013, ISBN 978-91-86837-51-8
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kompani_Linge&oldid=53428893”