Kolloidalt silver

silver i kolloidal form

Kolloidalt silver är silver i kolloidal, det vill säga mycket finfördelad, form. Generellt kan dock sägas att "kolloidalt silver" inkluderar alla produkter med silver i någon koncentration, upplöst i destillerat vatten. Silverpartiklarna i kolloidalt silver kan vara små, mindre än 1000 nanometer. Silverpartiklar i denna storlek kan frigöra stora mängder silverjoner.[2] Silverjoner är den giftigaste formen av silver, och är bland de mest toxiska tungmetallerna.[3] Silver i fast, metallisk form, är däremot ett tillåtet färgämne med E-nummer E174.[4]

92-årig man (till höger) med argyria. Han har under många år använt näsdroppar som innehöll silver.[1]

Kolloidalt silver har blivit populärt i hälsokostbranschen och inom alternativmedicin. I Sverige och hela EU är det olagligt att sälja det som kosttillskott.[5]

Alternativmedicin redigera

Kolloidalt silver har blivit populärt i hälsokostbranschen och inom alternativmedicin. Det finns inga vetenskapliga belägg för att silver skulle vara ett livsnödvändigt ämne för människor, eller att kolloidalt silver skulle kunna förebygga infektioner.[4] Det finns heller inga bevis för att kolloidalt silver skulle vara antingen säkert att använda för behandling eller verksamt som behandling mot några som helst sjukdomar eller åkommor. Däremot finns dokumenterade skadeverkningar av peroralt intag av medel innehållande silverpartiklar.[6]

Det är sedan 2010 förbjudet att inom Europeiska unionen sälja kolloidalt silver som kosttillskott, men det får säljas och marknadsföras som en vattenreningsprodukt och betraktas då som desinfektionsmedel.[7] Olaglig försäljning av kolloidalt silver utgör en fara för folkhälsan.[8] Silver är en tungmetall (och samtidigt en ädelmetall) som kan ge svåra konsekvenser för miljön och forskare undersöker för närvarande om det kan medverka till antibiotikaresistens.[9] Om man tar silver för invärtes bruk, finns det en risk för sjukdomen argyria.[10]

Vanliga rykten om kolloidalt silver är att det botar cancer och ebola, men det finns inga vetenskapliga bevis för detta.[11]

I en telefonintervju från 2014 påstås statsepidemiologen Anders Tegnell säga att "kolloidalt silver fungerar på de flesta virus", ett citat som fick spridning under coronavirusutbrottet 2019–2021. Tegnell har dementerat att han skulle ha sagt detta, och menar att det där är "en total lögn", och att citatet har tagits ur sitt sammanhang. Enligt Tegnell har citatet plockats ut mitt i en mening, Tegnell sa "kollodialt silver kan döda virus, liksom många andra medel" men poängterade att det är ointressant då det inte är en behandling. Han accepterade att ta emot en artikel från intervjuaren, vilket inte är samma sak som att han håller med om innehållet.[12] Han vill istället varna för användning av kolloidalt silver, som han menar är potentiellt farligt, och att personer kan skada sig allvarligt om de använder det.[13]

Antibiotikaresistens redigera

I en avhandling från Uppsala universitet visades år 2015 att användning av silver som bakteriedödare framkallar antibiotikaresistens. I avhandlingen påvisas att silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och att vår stora användning av silvertillsatser leder till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.[14]

Nanotoxicitet redigera

Beredningar med kolloidalt silver kan innehålla partiklar som kvalificerar såsom nanopartiklar.[4] En svensk studie som granskade silver i nanostorlek i förhållande till lungceller, visar att nanosilver medför högre toxicitet än många andra nanopartiklar. Speciellt silver i storlekar omkring 10 nanometer (nm) ökar risken för reaktiva syreföreningar, en välstuderad process som är känd för att orsaka cancer.[15] Studier visar även på att nanopartiklar av silver är skadligt för ögats näthinna[16] och kan tänkas leda till nervskador.[17][18] Även hjärnan kan skadas av silvernanopartiklar.[19]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Images of Memorable Cases: Case 4” (på engelska). Rice University. http://cnx.org/contents/EPMJ8Swl@3/Images-of-Memorable-Cases-Case. Läst 13 januari 2016. 
  2. ^ Tjus 2014, s. 136.
  3. ^ Tjus 2014, s. 138.
  4. ^ [a b c] ”Kolloidalt silver”. Livsmedelsverket. http://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/kolloidalt-silver/. 
  5. ^ ”Kolloidalt silver till barnen”. Dagens Medicin. https://www.dagensmedicin.se/blogg/mats-reimer/2014/10/27/kolloidalt-silver-till-barnen/. Läst 25 oktober 2017. 
  6. ^ ”Colloidal Silver” (på engelska). National Center for Complementary and Alternative Medicine. http://nccam.nih.gov/health/silver. Läst 13 november 2014. 
  7. ^ Nygård, Sofia (29 november 2014). ”Silvervatten populärt i Österbotten”. Vasabladet. http://online.vasabladet.fi/Artikel/Visa/46349/197765. Läst 4 december 2014. 
  8. ^ ”Colloidal silver & related products” (på engelska). Therapeutic Goods Administration. 28 oktober 2014. https://www.tga.gov.au/colloidal-silver-related-products. Läst 6 december 2014. 
  9. ^ ”Silver - sjukvårdens nya miljöfara”. Miljölänk Skåne. 1 september 2011. Arkiverad från originalet den 6 juli 2013. https://archive.is/20130706115823/http://www.miljo.skane.se/sv/d/pd101.htm. 
  10. ^ ”Angående eventuella risker med kolloidalt silver i kosttillskott”. Livsmedelsverket. 27 november 2007. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090802095126/http://www.slv.se/sv/grupp3/Nyheter-och-press/Bilagor-till-nyheter/Angaende-eventuella-risker-med-kolloidalt-silver-i-kosttillskott/. 
  11. ^ ”Nej, kolloidalt silver skyddar INTE mot cancer, hiv eller ebola”. Viralt. Aftonbladet. 28 oktober 2014. http://viralt.aftonbladet.se/nej-kolloidalt-silver-skyddar-inte-mot-cancer-hiv-eller-ebola/. Läst 5 januari 2015. 
  12. ^ https://nyadagbladet.se/halsa/har-medger-tegnell-det-kolloidala-silvrets-virusdodande-effekt/
  13. ^ Sköld, Henrik; Hamidi-Nia, Gilda (12 mars 2020). ”Statsepidemiologen påstås ”erkänna” att kolloidalt silver fungerar mot coronaviruset – men är det sant?”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/statsepidemiologen-pastas-erkanna-att-kolloidalt-silver-fungerar-mot-coronaviruset-men-ar-det-sant. Läst 12 mars 2020. 
  14. ^ ”Användning av silver som bakteriedödare framkallar antibiotikaresistens - Uppsala universitet”. www.uu.se. http://www.uu.se/press/nyheter/artikel/?id=4590&area=2%2C4%2C10%2C16&typ=artikel&lang=sv. Läst 5 maj 2015. 
  15. ^ Anda R Gliga, Sara Skoglund, Inger Odnevall Wallinder, Bengt Fadeel och Hanna L Karlsson. ”Size-dependent cytotoxicity of silver nanoparticles in human lung cells: the role of cellular uptake, agglomeration and Ag release”. http://www.particleandfibretoxicology.com/content/11/1/11. Läst 14 november 2014. 
  16. ^ Erika Söderstjerna et al (2014). ”Silver and Gold Nanoparticles Exposure to In Vitro Cultured Retina – Studies on Nanoparticle Internalization, Apoptosis, Oxidative Stress, Glial- and Microglial Activity”. PLoS One 9 (8). doi:10.1371/journal.pone.0105359. http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0105359#s5. Läst 16 december 2014. 
  17. ^ ”Partikel mot bakterie kan skada nerv”. Svenska Dagbladet. TT. 15 december 2014. http://www.svd.se/partikel-mot-bakterie-kan-skada-nerv_4189363. Läst 13 januari 2016. 
  18. ^ Erika Söderstjerna et al (2013). ”Gold- and Silver Nanoparticles Affect the Growth Characteristics of Human Embryonic Neural Precursor Cells”. PLoS One 8 (3). doi:10.1371/journal.pone.0058211. http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0058211. Läst 16 december 2014. 
  19. ^ Björck, Joakim (15 december 2014). ”Forskare: stora risker med silver”. Helsingborgs Dagblad. http://hd.se/inrikes/2014/12/15/forskare-stora-risker-med-silver/. Läst 5 januari 2015. 

Webbkällor redigera