Klinamen (engelska: clinamen) är en term från Lucretius Om tingens natur och är det latinska namnet han gav till den oförutsägbara svängningen av atomer, för att försvara Epikuros atomism. På modernt språk har det mer allmänt kommit att betyda en böjelse eller en partiskhet.

Epikurism redigera

Enligt Lucretius sker den oförutsägbara svängningen "på ingen fast plats eller tidpunkt":

När atomer rör sig rakt ner genom tomrummet av sin egen vikt, böjer de sig lite i rymden vid en ganska osäker tidpunkt och på osäkra platser, precis så mycket att man kan säga att deras rörelse har förändrats. Men om de inte hade för vana att svänga, skulle de alla falla rakt ner genom tomrummets djup, som regndroppar, och ingen kollision skulle inträffa, inte heller skulle det bli något slag mellan atomerna. I så fall skulle naturen aldrig ha producerat något.[1]

Denna avvikelse ger, enligt Lucretius, den "fria vilja som levande varelser över hela världen har".[2]Lucretius anger aldrig den primära orsaken till avböjningarna.

Modern användning redigera

I Difference and Repetition från 1968 använder Gilles Deleuze termen i sin beskrivning av "multipliciteter".[3] Dessutom har andra franska författare som Simone de Beauvoir,[4] Jacques Lacan,[5] Jacques Derrida, Jean-Luc Nancy, Alain Badiou,[6] Louis Althusser,[7] och i Michel Serres [8] i stor utsträckning använt ordet "klinamen" i sina skrifter, om än med mycket olika betydelser.

Lucretius koncept är centralt i boken The Swerve: How the World Became Modern, skriven av Stephen Greenblatt.

"Klinamen" definieras av Alfred Jarry i kapitel 33 i hans Exploits and Opinions of Dr. Faustroll, Pataphysician. Begreppet figurerade senare[9] i den imaginära vetenskapen av den Jarry-inspirerade College of Pataphysics, särskilt i den patafysiska kalendern[10] och den experimentella litteraturen av OuLiPo.[11] Klinamen är ett motiv i Rodney Grahams konstnärliga praktik.[12]

Klinamen är också en term som används i systemteori tillämpad på biologi.[13]

Se även redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Clinamen, 21 maj 2023.

Noter redigera

  1. ^ Lucretius, De rerum natura ii. 216–224. Translation from Brad Inwood, L. P. Gerson, (1994), The Epicurus Reader, page 66. Hackett
  2. ^ Lucretius, ii. 251
  3. ^ Gilles Deleuze, Paul Patton, (1994), Difference and repetition, page 232
  4. ^ in "The Ethics of Ambiguity" (1948), trans. Bernard Frechtman; Publisher: Citadel Press, ISBN 0-8065-0160-X
  5. ^ in "The four fundamental concepts of psycho-analysis" (1973), Publisher: W.W. Norton & Co. (April 17, 1998), ISBN 0-393-31775-7
  6. ^ in "Theory of the Subject" (1982), trans. Bruno Bosteels; (New York: Continuum, 2009): ISBN 978-0-8264-9673-7 (hardcover)
  7. ^ Louis Althusser, Philosophy of the Encounter: Later Writings, 1978-1987, trans. G.M. Goshgarian (London and New York: Verso, 2006): ISBN 978-1844675531
  8. ^ Hanjo Berressem in Abbas, N. (2005), Mapping Michel Serres, page 53 University of Michigan Press
  9. ^ ”Pataphysics”. dr.physics.wtf. https://dr.physics.wtf/html/pataphysics.html#s:clinamen. 
  10. ^ ”clinamen site:http://www.college-de-pataphysique.fr - Google Search”. www.google.com. https://www.google.com/search?q=clinamen+site:http://www.college-de-pataphysique.fr. 
  11. ^ ”Pataphysical Search Tool” (på engelska). www.patakosmos.com. https://www.patakosmos.com/tool_pataphysical_search/. 
  12. ^ Tate. ”'Pataphysical Graham': A Consideration of the Pataphysical Dimension of the Artistic Practice of Rodney Graham – Tate Papers” (på brittisk engelska). Tate. https://www.tate.org.uk/research/publications/tate-papers/06/pataphysical-graham-consideration-of-pataphysical-dimension-of-artistic-practice-of-rodney-graham. 
  13. ^ Cf. E. Tiezzi, N. Marchettini, ″Epistemological Aspects of Systems Theory Related to Biological Evolution″, in: Francisco Parra-Luna (Ed.), Systems Science and Cybernetics, Volume I, Encyclopaedia of Life Support Systems, EOLSS Publishers Co., Ltd., Oxford, UK, 2009, p. 264–286.

Externa länkar redigera