Klöversidenbi (Colletes marginatus) är en art i insektsordningen steklar och överfamiljen bin[3][4]. Arten kallas även harklöversidenbi[4].

Klöversidenbi
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Status i Finland: Starkt hotad[2]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljBin
Apoidea
FamiljKorttungebin
Colletidae
SläkteSidenbin
Colletes
ArtKlöversidenbi
C. marginatus
Vetenskapligt namn
§ Colletes marginatus
AuktorSmith, 1846[3]
Synonymer
Harklöversidenbi[4]
Hitta fler artiklar om djur med

Beskrivning redigera

Arten är liten, honan har en kroppslängd på 8 till 10 millimeter, medan hanen är mellan 7 och 9 millimeter lång. Hjässan och mellankroppens ovansida har korta, brungrå hår, medan sidorna och buken på mellankroppen samt benen har krämfärgad behåring. Tergiterna på bakkroppen har vitaktiga hårband längs bakkanterna. På den första tergiten är hårbandet avsnört i mitten. Könen är förhållandevis lika, men hanen har längre hår, och på buken har sterniterna 2 till 4 vita hårband längs bakkanterna.[5]

Ekologi redigera

Födomässigt ses biet som polylektiskt, en generalist som hämtar pollen från blommande växter flera olika familjer, bland andra ärtväxter, flockblommiga växter, korsblommiga växter, kransblommiga växter, snyltrotsväxter, resedaväxter, nejlikväxter och klockväxter.[6][7] Många auktoriteter betonar dock artens förkärlek för ärtväxter, som harklöver, vitklöver och sötväpplingar.[5] Flygtiden varar från mitten/slutet av juni till mitten av augusti.[7][5]

Habitatet utgörs av sandmarker som dyner, sandområden i inlandet, gärna med backar, och markstörda biotoper som militära övningsområden. Arten uppskattar marker med finsand och tillgång till småblommiga ärtväxter.[5]

Som alla sidenbin är klöversidenbiet ett solitärt bi, det vill säga att det inte bildar samhällen; honan gräver själv ut boet i marken,[8] för denna art i sandig mark, ofta tillsammans med andra bon av samma art[7]. Boet kan parasiteras av hedfiltbiet, vars larv snyltar på matförrådet efter det den förstört värdägget eller dödat värdlarven.[7]

Utbredning redigera

Utbredningsområdet för detta bi i Europa sträcker sig från Syd- och Mellaneuropa till Norden i norr, samt från Storbritannien (men inte Irland[7]) och Iberiska halvön i väst till Altaj i öst.[6]

I Sverige finns biet från Skåne norrut till Uppland, inklusive Öland och Gotland. I Västergötland och Närke är det emellertid utdött. Arten minskar i Sverige, utbredningen är fragmenterad, och många lokaler i det indre av landet har försvunnit. Arten är därför rödlistad som nära hotad ("NT"). Främsta orsaken tros vara att torrängar med den främsta födan, småblommiga ärtväxter, har försvunnit. Habitatförlust genom markexploratering och uppodling är andra hot.[1].

I Finland, där arten endast har observerats i Egentliga Finland och Nyland på sydkusten och sydligaste västkusten, är den rödlistad som starkt hotad ("EN").[2]

Kommentarer redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Klöversidenbi Colletes marginatus. Naturvård. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/colletes-marginatus-102657. Läst 15 maj 2023. 
  2. ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”klöversidenbi – Colletes marginatus. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204386. Läst 15 maj 2023. 
  3. ^ [a b] Colletes succinctus Smith, 1846” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=654891. Läst 15 maj 2023. 
  4. ^ [a b c] Amiet, F., Müller, A. & Neumeyer, R. (2014). Colletes marginatus Smith, 1846 | klöversidenbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/102657/details?lang=sv. Läst 15 maj 2023. 
  5. ^ [a b c d] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Klöversidenbi Colletes marginatus. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/colletes-marginatus-102657. Läst 15 maj 2023. 
  6. ^ [a b] Kuhlmann, M. 2013 Colletes marginatus . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 15 maj 2023.
  7. ^ [a b c d e] G. R. Else (Januari 2012). Colletes marginatus (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/colletidae/colletes-marginatus. Läst 18 maj 2023. 
  8. ^ Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). Colletes Sidenbin”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/colletes-1005516. Läst 18 maj 2023. 

Externa länkar redigera