För byn Kilpisjärvi i Finland, se Kilpisjärvi.

Kilpisjärvi (nordsamiska: Gilbbesjávri) är gränssjö mellan Finland och Sverige. Den ligger i sin finländska del i Enontekis kommun vid byn Kilpisjärvi i Lappland. Den svenska delen ligger i Kiruna kommun. På svensk sida vid nordöstra delen av Övre Kilpisjärvi ligger Koltaluokta, dit turistbåten M/S Malla sommartid går från byn Kilpisjärvi. En bit nedströms den södra delen av Nedre Kilpisjärvi ligger Kummavuopio, som länge var Sveriges nordligaste plats med fast bosatta.

Ylinen Kilpisjärvi
(Gilbbesjävri)
Insjö
Kilpisjärvi, sedd från den finska sidan.
Kilpisjärvi, sedd från den finska sidan.
Geografiskt läge
LandSverige Sverige
Finland Finland
LänNorrbottens län
KommunKiruna kommun (Sverige)
Enontekis (Finland)
LandskapLappland
SockenKaresuando socken
Koordinater 
  WGS 8469°01′38″N 20°46′21″Ö / 69.02726°N 20.77240°Ö / 69.02726; 20.77240 (Kilpisjärvi (sjö))
  SWEREF 99 TM7668245, 730287
Mått
Areal23,4 km² [1]
Höjd479 m ö.h. [2]
Strandlinje45,6 km [2]
Maxdjup48 m [1]
Flöden
Huvudavrinnings­områdeTorneälvens huvudavrinningsområde (1000)
UtflödeKilpisjoki
VattendragsID­ (VDRID)765774-170212
GeoNames605172
Status[1]
Ekologisk status Hög
Kemisk status (exkl. kvicksilver) God
   Miljöproblem[2]
Försurning Nej
Övergödning Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Nej
Främmande arter Nej
Flödesförändringar Nej
Kontinuitets­förändringar Nej
Morfologiska förändringar Nej
KällaVISS (SE765824-170238)
Övrigt
SjöID766407-170182
ID vattenförekomstSE765824-170238
Vattenytans ID (VYID)766787-169833
VattendistriktBottenviken (Torneälven – Sverige) (SE1TO)
Limnisk ekoregionNorrlands inland, under trädgränsen över högsta kustlinjen
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)767046-169764
NamnUtloppet av Ylinen Kilpisjärvi
Areal188,84 km²
Vattenytor34,18 km²
Sjöprocent18,1 %
Ackumulerad areal uppströms198,41 km²
Biflödesordning3
UtflödeKilpisjoki
VattendragsID (VDRID)765774-170212
Avstånd till havet546 km
Medelhöjd654 m ö.h.
Område nedströms765889-170347
Källor[3][4][5]

Kilpisjärvi ligger i Skanderna, den skandinaviska fjällkedjan. På den finska sidan ligger fjälltopparna omkring 300–550 meter och på den svenska sidan omkring 300 meter ovanför sjöns vattenyta. Stränderna är torra, karga och steniga. Det mest kända fjället nära sjön är Saana.

Kilpisjärvi är tudelad och delas av ett sund vid Salmivaara i den norra (övre) Ylinen Kilpisjärvi (nordsamiska Bajit Gilbbesjávri) och i den södra (nedre) Alanen Kilpisjärvi eller Alajärvi (Vuolit Gilbbesjávri eller Vuolle-Gilbbesjávri). Sjön avrinner genom Könkämä-Muonio-Torne älvar till Bottenviken.

Kilpisjärvi sammanlagda yta uppgår till 37 kvadratkilometer.[6] Det största djupet på 57 meter ligger i den södra (nedre) bassängen. I den norra (övre) bassängen är det största djupet på 47 meter.[7] Medeldjupet är 19,5 meter (22 meter enligt några källor), vilket innebär att Kilpisjärvi innehar det näst största medeldjupet i Finland efter Pyhäjärvi i Artsjö.[8] Isarna lossnar i slutet av maj och sjön fryser till i början av november.[9]

Fiskbestånd redigera

Harr, röding, sik och öring är de viktigaste fiskarterna i Kilpisjärvi.[10] Siken är planterad i sjön. Kilpisjärvi är inget gott fiskevatten. Ett tecken på detta ses i den årliga pimpelfisketävlingen Vain kaksi kalaa (Bara två fiskar), som ordnas i början av maj. Trots ett deltagarantal på flera tusen under våren 2006, resulterade tävlingen i noll fångade fiskar uppfyllande måtten enligt reglerna [11].

Delavrinningsområde redigera

Ylinen Kilpisjärvi ingår i delavrinningsområde (767046-169764) som SMHI kallar för Utloppet av Ylinen Kilpisjärvi. Medelhöjden är 654 meter över havet och ytan är 188,84 kvadratkilometer. Räknas de tre avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 198,41 kvadratkilometer. Kilpisjoki som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt tre vattendrag innan det når havet efter 546 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (73 procent). Avrinningsområdet har 34,18 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 18,1 procent.[4]

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ Statens miljöförvaltning: Suomen järvet 20-40 neliökilometriä Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Kartplatsen (Lantmäteriverket)
  8. ^ Ahdin Sanomat 1-2/98 (Ympäristöntutkimuskeskus, Miljöforskningscentralen vid Jyväskylä universitet)
  9. ^ Statens miljöförvaltning: Suomen vesistöjen jääolot (pdf) Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Fiskeriföreningen Pohjoinen Kalaseura ry. Arkiverad 9 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine. (finska)
  11. ^ Tävlingsarrangören Saanankiitäjät Arkiverad 9 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine. (nordfinsk dialekt)

Externa länkar redigera