Kerstin Ekman
Kerstin Lillemor Ekman, född Hjorth den 27 augusti 1933 i Risinge församling[1][2] i Östergötland, är en svensk författare och tidigare ledamot av Samfundet De Nio (1978–1985, 1993–2021) samt tidigare ledamot av Svenska Akademien (1978–2018)[3].
| Kerstin Ekman | |
 Kerstin Ekman vid Bokmässan i Göteborg 2011. | |
| Född | 27 augusti 1933 Risinge församling, Östergötland,  Sverige |
|---|---|
| Yrke | Författare |
| Nationalitet | Sverige |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1959– |
| Genrer | kriminalroman |
| Make | Stig Ekman (1954–1966; skilda) Börje Frelin (1972–2021; hans död) |
Biografi redigera
Kerstin Ekman är uppvuxen i Katrineholm. Hon är dotter till fabrikör Ernst Hjorth och Anna Dahlgren.[4] Hon flyttade till Uppsala 1952, blev filosofie magister vid Uppsala universitet 1957 och var anställd vid Artfilm 1956–1959. Hon arbetade som lärare vid Wiks folkhögskola utanför Uppsala 1966–1970.
1959 debuterade Ekman med deckarromanen 30 meter mord.[5] Fler deckare följde, och 1961 års Tre små mästare belönades med Expressens Sherlockpris.[6]
Åren 1974–1983 skrev Ekman en romansvit som inspirerats av Katrineholms utveckling från stationssamhälle vid stambanan till en modern industristad. Fyra böcker ingår i sviten: Häxringarna, Springkällan, Änglahuset och En stad av ljus. Sviten fick vid nyutgivning på 2000-talet samlingstiteln Kvinnorna och staden och är även känd som Vallmstasviten[7]. I Katrineholm har en mindre park i centrum kallats Springkällan; förebilden till Springkällan i Ekmans skrivande låg dock i parken ovanför Pingstkyrkan. Kulturhuset fick namnet Ängeln efter Änglahuset på Drottninggatan där Ekmans farmor bott. Det revs 1956.
1970 flyttade Ekman till Östersjäland utanför Härnösand och i början på 1980-talet till Valsjöbyn i Jämtland. Det norrländska landskapet, människorna och de förändringar som samhällets modernisering innebär blev ett viktigt tema i hennes författarskap, inte minst i den Augustprisbelönade [8]romanen Händelser vid vatten från 1993 och trilogin Vargskinnet (Guds barmhärtighet, Sista rompan och Skraplotter) där den sista romanen utkom 2003. I Vargskinnet skildras utvecklingen i en fjällby, Valsjöbyn, under 1900-talet.
Ekman promoverades till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 1998. Den 6 oktober 2007 blev hon skoglig hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet. Ekman promoverades med motiveringen en person som med fantastiska kunskaper om skog och nyttjandet av skog gett oss betraktelser som saknar motstycke. Det var första gången i modern tid som fakulteten för skogsvetenskap hedrat en författare. Hennes bok Hunden har översatts till och givits ut på älvdalska.
Ekman blev 1978 ledamot av Svenska Akademien på stol nummer 15 (efter Harry Martinson[6]), som den tredje kvinnan – efter Selma Lagerlöf och Elin Wägner. Efter Salman Rushdie-affären 1989 deltog hon dock inte i Akademiens arbete. Hon uttryckte tidigt sin önskan att lämna Akademien och beviljades formellt utträde i maj 2018.[9] På stol nummer 15 efterträddes hon av Jila Mossaed. Ekman var ledamot av Samfundet De Nio 1993–2021. Hon var även ledamot av De Nio mellan 1978 och 1986.
Kerstin Ekman installerades 1979 som hedersledamot vid Södermanlands-Nerikes nation i Uppsala och senare också som hedersledamot i Norrlands nation.
Åren 1954 till 1966 var hon gift med historikern Stig Ekman[4] (1930–2019) och från 1972 med Börje Frelin (1936–2021) som avled 26 december 2021.[10]
Kerstin Ekman tilldelades 2023 Natur & Kulturs kulturpris.[11]
Bibliografi redigera
- 1959 – 30 meter mord (detektivroman)
- 1960 – Han rör på sig (detektivroman)
- 1960 – Kalla famnen (detektivroman)
- 1960 – Tärningen är kastad (filmmanus)
- 1961 – De tre små mästarna (detektivroman)
- 1962 – Den brinnande ugnen (detektivroman)
- 1963 – Dödsklockan (detektivroman) (film 1999 – se vidare filmen Dödsklockan)
- 1964 – Societetshuset (TV-serie)
- 1967 – Pukehornet (roman)
- 1970 – Menedarna (roman)
- 1972 – Mörker och blåbärsris (roman) (TV-pjäs 1980)
- 1974 – Häxringarna (roman, del 1 i tetralogin Kvinnorna och staden, tidigare kallad Vallmstasviten eller Katrineholmssviten)
- 1976 – Springkällan (roman, del 2 i tetralogin Kvinnorna och staden)
- 1977 – Vykort från Katrineholm (specialbok, julhälsning från Albert Bonniers Förlag, såldes ej i handeln)
- 1978 – Harry Martinson (Kerstin Ekmans inträdestal i Svenska Akademien)
- 1979 – Änglahuset (roman, del 3 i tetralogin Kvinnorna och staden)
- 1983 – En stad av ljus (roman, del 4 i tetralogin Kvinnorna och staden)
- 1986 – Mine Herrar... (essä)
- 1986 – Hunden (roman, även film 2002)
- 1988 – Rövarna i Skuleskogen (roman)
- 1990 – Knivkastarens kvinna (lyrisk berättelse)
- 1993 – Händelser vid vatten (roman)
- 1994 – Rätten att häda (essä)
- 1996 – Gör mig levande igen (roman)
- 1999 – Guds barmhärtighet (roman, del 1 i trilogin Vargskinnet)
- 2000 – Urminnes tecken (roman)
- 2002 – Sista rompan (roman, del 2 i trilogin Vargskinnet)
- 2003 – Skraplotter (roman, del 3 i trilogin Vargskinnet)
- 2007 – Herrarna i skogen (essäer)
- 2009 – Mordets praktik (roman)
- 2011 – Se blomman (essäer)
- 2011 – Grand final i skojarbranschen (roman)
- 2013 – Jorun orm i öga (operalibretto)
- 2015 – Då var allt levande och lustigt (om Clas Bjerkander, Linnélärjunge, präst och naturforskare i Västergötland)
- 2018 – Gubbas hage (essäer)
- 2020 – Tullias värld (essäer)
- 2021 – Löpa varg (roman)
- 2023 – Min bokvärld (essäer)
Priser och utmärkelser redigera
- 1961 – Sherlock-priset för detektivromanen De tre små mästarna
- 1968 – Litteraturfrämjandets stipendiat
- 1972 – Tidningen Vi:s litteraturpris
- 1973 – Landsbygdens författarstipendium
- 1974 – BMF-plaketten för Häxringarna
- 1975 – Östersunds-Postens litteraturpris
- 1976 – Signe Ekblad-Eldhs pris
- 1977 – Litteraturfrämjandets stora romanpris
- 1980 – Mårbackapriset
- 1984 – Kellgrenpriset
- 1984 – Palmærpriset
- 1989 – Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris
- 1989 – Aniarapriset
- 1989 – Litteraturfrämjandets stora pris
- 1991 – Övralidspriset
- 1992 – Sixten Heymans pris
- 1993 – Augustpriset för romanen Händelser vid vatten
- 1993 – BMF-plaketten för Händelser vid vatten
- 1993 – Moa-priset
- 1993 – Bästa svenska kriminalroman för romanen Händelser vid vatten
- 1993 – Årets författare (SKTF)
- 1994 – Nordiska rådets litteraturpris för romanen Händelser vid vatten
- 1995 – Pilotpriset
- 1996 – Frödingstipendiet
- 1997 – Eyvind Johnsonpriset
- 1997 – Hedenvind-plaketten
- 1998 – Litteris et Artibus
- 2000 – Ivar Lo-priset
- 2003 – Augustpriset för romanen Skraplotter
- 2008 – Gerard Bonniers essäpris
- 2011 – Stora läsarpriset
- 2012 – Ivar Lo-Johanssons personliga pris
- 2012 – Bureuspriset
- 2012 – "Guldluppen" av Svenska Botaniska Föreningen
- 2022 – Samfundet De Nios Stora pris[12]
- 2023 – Natur & Kulturs kulturpris
Filmatiseringar redigera
- 1960 – Tärningen är kastad
- 1963 – Societetshuset (TV-serie)
- 1999 – Dödsklockan
- 2003 – Hunden
- 2008 – Varg (filmen bygger på en episod ur "Skraplotter".)
- 2023 – Händelser vid vatten (TV-serie)
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ Albert Bonniers Förlag: Kerstin Ekman
- ^ Med ord som doftar skog naturskyddsforeningen, 12 november 2001
- ^ Kerstin Ekman i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
- ^ [a b] Ekman, Kerstin L, författarinna, Uppsala i Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1969 / s 230.
- ^ ”30 meter mord”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/182764/30-meter-mord/. Läst 9 december 2020.
- ^ [a b] ”Ekman, Kerstin”. Nordic Women's Literature. https://nordicwomensliterature.net/se/writers/ekman-kerstin/. Läst 9 december 2020.
- ^ ”Vallmstasviten”. Nationalencyklopedin (www.ne.se). https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vallmstasviten. Läst 4 oktober 2020.
- ^ ”Händelser vid vatten | Augustpriset”. www.augustpriset.se. Arkiverad från originalet den 5 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210505180807/https://www.augustpriset.se/handelser-vid-vatten. Läst 9 december 2020.
- ^ ”Utträde ur Svenska Akademien”. http://www.svenskaakademien.se/press/uttrade-ur-svenska-akademien. Läst 7 maj 2018.
- ^ Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917
- ^ ”Kerstin Ekman får Natur & Kulturs kulturpris 2023.”. https://www.nok.se/priser-stipendier-stod/priser/kulturpris/.
- ^ ”Guldluppen 2012: Kerstin Ekman”. Arkiverad från originalet den 6 september 2012. https://web.archive.org/web/20120906132755/http://www.sbf.c.se/index.php?id=355. Läst 18 juli 2012.
Tryckta källor redigera
- Schottenius, Maria (1992). ”Katrineholm och kvinnorna”. Att läsa världen (Göteborg, 1992): sid. 104-127. Libris 9224447
- Schottenius, Maria (1992). Den kvinnliga hemligheten: en studie i Kerstin Ekmans berättarkonst. Stockholm: Bonnier. Libris 7148619. ISBN 91-0-055125-2 (inb.)
Vidare läsning redigera
- Andersdotter, AnnSofi (2005). Det mörka våldet: spåren av en subjektprocess i Kerstin Ekmans författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion. Libris 9759185. ISBN 91-7139-683-7
- Höglund, Ingrid (1983). Några aspekter på formelement, kvinnosyn samt livssyn i Kerstin Ekmans romaner "Häxringarna", "Springkällan" samt "Änglahuset". Göteborg: Univ. Libris 9219552
- Kjersén Edman, Lena (2004). Fler systrar: kvinnliga författare från 1900-tal och 2000-tal. Lund: Bibliotekstjänst. Libris 9731947. ISBN 91-7018-534-4
- Lindhé, Cecilia (2008). Visuella vändningar: bild och estetik i Kerstin Ekmans romankonst. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet, 0348-0283 ; 46. Uppsala: Svenska litteratursällskapet. Libris 10666062. ISBN 978-91-87666-32-2 (inb.)
- Röster om Kerstin Ekman: från ABF Stockholms litteraturseminarium i oktober 1992, Stockholm. Stockholm: ABF. 1993. Libris 8360218. ISBN 91-574-3815-3 (korr.)
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Kerstin Ekman.- Hotagens minne
- Samfundet de Nio
- Kerstin Ekman i Libris
