Kenzaburo Oe
Kenzaburo Oe (大江 健三郎, Ōe Kenzaburō), född 31 januari 1935 i Ōse i nuvarande Uchiko i Ehime prefektur på Shikoku, död 3 mars 2023 i Tokyo,[12][13] var en japansk författare. Han erhöll nobelpriset i litteratur 1994 med motiveringen att han "med poetisk kraft skapar en imaginär värld, där liv och myt förtätas till en skakande bild av människans belägenhet i nutiden".
Kenzaburo Oe  | |
 Kenzaburo Oe, 2012. | |
| Född | 31 januari 1935[1][2][3] Uchiko i Ehime prefektur på Shikoku, Japan |
|---|---|
| Död | 3 mars 2023[4] (88 år) Tokyo, Japan |
| Medborgare i | Japan |
| Utbildad vid | Tokyos universitet  |
| Sysselsättning | universitetslärare[5], manusförfattare[5], essäist[5], författare[6] |
| Arbetsgivare | Princeton University Freie Universität Berlin |
| Barn | Hikari Oe (f. 1963) |
| Utmärkelser | |
| Akutagawa-priset (1958)[7] Shinchōshas litteraturpris (1964) Tanizakipriset (1967) Nomas litteraturpris (1973) Litteraturpriset Yomiuri (1983) Jirō Osaragi-priset (1983) Yasunari Kawabatas litteraturpris (1984) Sei Itōs litteraturpris (1990) Kulturorden (1994) Asahipriset (1994) Nobelpriset i litteratur (1994)[8][9] Grinzane Cavour-priset (1996) Kommendör av Hederslegionen (2002)[10][11] | |
| Redigera Wikidata | |
Asteroiden 6931 Kenzaburo är uppkallad efter honom.[14]
Oe påverkades i sitt författarskap av Jean-Paul Sartre och existentialismen, och sin stil beskrev han som "polyfonisk", sammansatt och associationsrik. En förebild var Selma Lagerlöf, en annan Henry Miller. Förutom som författare framträdde han som samhällskritiker och debattör.
Biografi redigera
Oe växte upp i en familj med sex syskon. Fadern dog redan när Oe var nio år. När han var 18 år började han studera fransk litteratur vid universitetet i Tokyo, och vid 22 års ålder publicerade han sin första berättelse. Han gifte sig 1960 och fick tre barn. Hans äldste son Hikari är hjärnskadad, vilket påverkade Oes författarskap, till exempel i boken Mardrömmen. Även den chock han upplevde när Japan kapitulerade 1945 påverkade hans skrivande.
Bibliografi redigera
Romaner redigera
- 1964 – Mardrömmen, översättning: Thomas Warburton
- 1967 – Tid för fotboll, översättning: Per Erik Wahlund
- 1986 – M/T och berättelsen om skogens under, översättning: Eiko och Yukiko Duke
Novellsamlingar redigera
Referenser redigera
- ^ Internet Movie Database, läst: 16 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Internet Speculative Fiction Database, 大江健三郎, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Discogs, Kenzaburo Oe, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Japan News, läs online, läst: 3 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 14 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ^ 芥川賞受賞者一覧 （2023年7月現在） (på japanska), läs online, läst: 14 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Kenzaburo Oe (på engelska), Nobelprize.org, läs online, läst: 14 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize amounts (på engelska), Nobelprize.org, läs online, läst: 14 december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Novelist Oe inducted into France's Legion of Honor (på engelska), 22 maj 2002, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ 大江健三郎氏 写真特集 (på japanska), läs online, läst: 13 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Nobelpristagaren Kenzaburo Oe död”. gp.se. Göteborgs-Posten/TT. 13 mars 2023. https://www.gp.se/1.94323787. Läst 13 mars 2023.
- ^ ”Nobel prize-winner Kenzaburo Oe, dead at 88, used words to preach pacifism” (på engelska). Reuters. 13 mars 2023. https://www.reuters.com/world/asia-pacific/japans-nobel-prize-winner-kenzaburo-oe-dies-88-publisher-2023-03-13/. Läst 13 mars 2023.
- ^ ”Minor Planet Center 6931 Kenzaburo” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6931. Läst 2 juli 2023.
Externa länkar redigera
- Nobelprize.org, Nobelpriset i litteratur 1994
- Kenzaburo Oe hos Nobelstiftelsen (på engelska)