Wikipedia

Kent Andersson (roadracingförare)

svensk motorcyklist
För andra personer med samma namn, se Kent Andersson (olika betydelser).

Kent Christer Andersson, född 1 augusti 1942 i Landvetter, Göteborg, död 29 augusti 2006, var en svensk roadracingförare som blev världsmästare i 125cc-klassen 1973 och 1974. Han tävlade för Kortedala MK, mest på motorcyklar från Yamaha.

Kent Andersson (roadracingförare)
Aktiv i 125GP1966–1975
Världsmästare125cc: 1973, 1974
DebutFinland
Senaste teamYamaha
Antal lopp90
Segrar18
Pallplatser53
Pole position4

Racing-karriär redigera

Andersson körde sina första SM-race 19 år gammal 1961 i Sverige och Danmark på en Monark-motorcykel. Säsongen 1962 hade han en Bultaco 250-maskin och han började visa hur talangfull och snabb han var när maskinmaterialet inte svek honom.

Efter att han vunnit SM i 250-klassen 1965 fick han chansen att flytta upp till 250GP-VM på en Husqvarna säsongen 1966 vilken han gjorde vissa modifikationer på. Senare köpte han en Yamaha 250GP-produktionsracer och kunde då börja prestera resultat. Säsongen 1969 slutade han tvåa i 250GP-VM efter att hela säsongen tampats med Santiago Herrero och årets blivande mästare Kel Carruthers. Dessa imponerande insatser gav honom en plats i Yamahas 250GP-fabriksteam som Rodney Goulds stallkamrat i Roadracing-VM 1970 och han slutade trea i mästerskapet. Yamaha valde Andersson till testförare som skulle hjälp dem att utveckla deras TZ125 racehoj inför säsongen 1971. 1972 I 250cc mästerskapet med dominans av Jarno Saarinen och Aermacchi foraren Renzo Pasolini kommer Kent att sluta bland de 10 basta pa 7:e plats. Han lyckades så bra att han blev världsmästare 1973 och försvarade titeln 1974 då han noterade fem segrar och en andraplats under säsongen.

Livet efter karriären redigera

Andersson pensionerade sig från VM-racing efter säsongen 1975 då han slutade trea i mästerskapet och började jobba på Yamahas europeiska utvecklingsavdelning. Bland de projekt där han spelade en viktig roll var utvecklingen av den trecylindriga 350GP-hojen som hans vän Takazumi Katayama vann VM på 1977.

Andersson fortsatte tävla på amatörnivå i Sverige och vann Supermono-SM 53 år gammal säsongen 1995 och körde också Classic Racing i nederländska Yamaha Classic Racing Team. Han var en flitig och ivrig deltagare i olika event kring Classic Racing över hela Europa. Han gjorde också några inhopp i TV som expertkommentator vid MotoGP-sändningar i svenska Eurosport där han med sitt kunnande och glimten i ögat förhöjde nöjet för svenska roadracingentutiaster.

Andersson, av de flesta räknad som Sveriges störste roadracingförare genom tiderna, dog plötsligt och oväntat 64 år gammal 2006. Han är gravsatt i minneslunden på Landvetters kyrkogård.

Bibliografi redigera

  • Andersson, Kent (1973). The show must go on: Kent Andersson berättar om sin väg till VM. Lerum. Libris 11635963 

Segrar 250GP redigera

 
Kent Andersson 2005.
Nummer Grand Prix År
1   Västtyskland 1969
2   Finland 1969
3   Spanien 1970
4   Belgien 1974

Segrar 125GP redigera

Nummer Grand Prix År
1   Jugoslavien 1972
2   Finland 1972
3   Spanien 1972
4   Frankrike 1973
5   Österrike 1973
6   Västtyskland 1973
7   Jugoslavien 1973
8   Frankrike 1974
9   Österrike 1974
10   Sverige 1974
11   Tjeckoslovakien 1974
12   Jugoslavien 1974
13   Frankrike 1975

Källor redigera

Wikimedia Commons har media som rör Kent Andersson.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kent_Andersson_(roadracingförare)&oldid=54399017”