Ett kelat' (från grekiska: Χηλή, chēlē, krabbklo) eller kelatkomplex är ett komplex där centralatomen, vanligen en metalljon, är bunden med minst två koordinationsbindningar till minst en av liganderna.[1] På så sätt bildas en ringstruktur som inte finns i enklare komplex. Kelatbildningen medför vanligen att metalljonen inte längre är lika fri att reagera med andra ämnen, en princip som används i kelatterapi.

Ett kelatkomplex mellan etylendiamin som ligand och en metalljon.

Liganderna i ett kelat är vanligen organiska föreningar, och kallas ibland "kelatorer". Ett exempel är etylendiamin som har två amingrupper som står för koordinationsbindningarna till metalljonen. En annan kelatbildande ligand är EDTA.

Källor redigera

  1. ^ Kelat, Nationalencyklopedin, läst 2012-06-10