Katrineholms kommun

kommun i Södermanlands län, Sverige

Katrineholms kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Katrineholm.

Katrineholms kommun
Kommun
Katrineholms stadshus 2020.
SloganDen sköna lustgården / Läge för liv & lust
Kommunens vapen.
Katrineholms kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
CentralortKatrineholm
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd34 324 ()[2]
Areal1 189,52 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 020,03 kvadratkilometer[3]
- därav vatten169,49 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet33,65 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°59′44″N 16°12′22″Ö / 58.995555555556°N 16.206111111111°Ö / 58.995555555556; 16.206111111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNyköpings domkrets (–)
Katrineholms domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0340[4]
Anställda3 925 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0483[6]
GeoNames2701221
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Ytan är till största del bevuxen med skog, men kommunen har även en stor andel jordbruksmark jämfört med riket som helhet. Det lokala näringslivet har  dock främst påverkats av områdets transportmöjligheer då centralorten utgör en viktig järnvägsknut. Ericsson AB och SKF Mekan AB dominerade den lokala industrisektorn under många år men därefter har industrin blivit mer mångfacetterad.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningsmängden varit relativt stabil med en tydligt uppåtgående trend efter 2010.

Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De gar också varit en del av den styrande koalitionen sedan åtminstone 2010 då de styrt tillsammans med Moderaterna.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Björkvik, Floda, Julita, Lerbo, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Katrineholms municipalsamhälle inrättades 13 juli 1883 och upplöstes vid årsskiftet 1916/1917 då Katrineholms stad bildades. Valla municipalsamhälle inrättades 17 april 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1959/1960. Vid kommunreformen 1952 bildades i området storkommunerna Julita (av de tidigare kommunerna Julita och Österåker), Sköldinge (av Lerbo och Sköldinge) samt Stora Malm (av Stora Malm och Östra Vingåker) medan landskommunerna Björkvik och Floda samt Katrineholms stad förblev oförändrade. Katrineholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Katrineholms stad, Björkvik, Floda, Sköldinge och Stora Malms landskommuner samt en del ur Julita landskommun (Julita församling). [7] Kommunen ingick från bildandet till 2009 i Katrineholms domsaga och kommunen ingår sedan 2009 i Nyköpings domsaga.[8]

Geografi redigera

Kommunen är belägen i de västra delarna av landskapet Södermanland, vid sjön Hjälmarens sydöstra strand. Katrineholms kommun gränsar i norr till Arboga kommun i Västmanlands län och Eskilstuna kommun i Södermanlands län, i öster till Flens kommun och i söder till Nyköpings kommun, båda i Södermanlands län. I sydväst gränsar kommunen till Norrköpings kommun och Finspångs kommun, båda i Östergötlands län, samt i väster till Vingåkers kommun i Södermanlands län.

Topografi och hydrografi redigera

Områdets berggrund utgörs till största del av urbergsgnejser. Berggrunden hör samman med Mälardalens sprickdalslandskap som innebär att den är kraftigt uppsprucken. Vid sjöarna Malmen, Storsjön, Hålvetten och Näsnaren är den dominerande sprickriktningen särskilt markerad. Längs Hjälmarens strand och från Öljarens sydspets utgår områdets två markanta förkastningslinjer.

Sydvästra delen av kommunen karaktäriserar av en rik flora vilket beror på att området har en kalkrik berggrund. Vid de gamla kulturbygderna i närheten av Julita, Sköldinge, Valla, Stora Malm och längs Yngarens strand finns öppen jordbruksmark och hagmark. Vidare genomkorsas kommunen av Köpingsåsen och Katrineholmsåsen, vilka förenas vid Tolmon.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Katrineholms kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (4,7 %)
  Skog (64,3 %)
  Öppen myrmark (1,3 %)
  Jordbruksmark (21,9 %)
  Övrig mark (7,8 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 28 naturreservat i Katrineholms kommun.[11] Bland dessa kan nämnas Djupviksbergets naturreservat som är ett av få områden i Södermanland som utgörs av kalkbarrskog, det innebär att berggrunden utgörs av kalksten. Den kalkrika berggrunden har medfört en artrik växtlighet med marksvampar som brandtaggsvamp och kopparspindling, men även sällsynta kärlväxter så som ryl, fältgentiana, knärot, kärrbräken och ögonpyrola.[12] Ett annat exempel är Hvalstaskogen som ligger i närheten av sjön Valdemaren. Reservatet utgörs primärt av gammal granskog. I den gamla skogen trivs ovanliga arter som till exempel violettgrå tagellav och grön sköldmossa.[13]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Björkviks församling och Katrineholmsbygdens församling.

 
Distrikt inom Katrineholms kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i nio distrikt[14]: Björkvik, Floda, Julita, Katrineholm, Lerbo, Nävertorp, Sköldinge, Stora Malm och Östra Vingåker.

Tätorter redigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det åtta tätorter i Katrineholms kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Katrineholm &&&&&&&&&&023283.&&&&&023 283
2 Valla &&&&&&&&&&&01485.&&&&&01 485
3 Sköldinge &&&&&&&&&&&&0685.&&&&&0685
4 Forssjö &&&&&&&&&&&&0525.&&&&&0525
5 Bie &&&&&&&&&&&&0510.&&&&&0510
6 Björkvik &&&&&&&&&&&&0427.&&&&&0427
7 Strångsjö &&&&&&&&&&&&0351.&&&&&0351
8 Äsköping &&&&&&&&&&&&0326.&&&&&0326

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Baggetorp var delad på två kommuner: Vingåkers kommun (494 personer) och Katrineholms kommun (8 personer).

Styre och politik redigera

Styre redigera

Efter valet 2010 tappade Socialdemokraterna den egna majoriteten I kommunfullmäktige.[15] Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Moderaterna. Efter valet 2014 uppgav kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) att "Vi har haft ett bra samarbete den här mandatperioden. Det blir en stark majoritet i fullmäktige. Det kommer att vara många svåra beslut och det är bra att vara en stark majoritet och det gynnar medborgare och näringsliv att känna den stabiliteten". Således fortsatte de rödblåa att styra även den påföljande mandatperioden.[16] Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström menade efter valet 2018 att de föredrog ett rödblått samarbete före ett rödgrönt och den sittande koalitionen kunde således fortsätta styra.[15] Efter valet 2022 inledde koalitionen sin fjärde mandatperiod vid makten.[17]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Torgerd Jansson
Förste vice ordförande M Mirjana Cvrkalj
Andre vice ordförande C Claudia Grathwohl

Källa:[18]

Mandatfördelning i Katrineholms kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701279714
27974
4990,7
3811
197312512515
251255
4992,3
3613
197612512416
251246
4991,7
3514
197929967
29967
5190,5
3318
1982308319
30839
5191,2
3417
198530669
30669
5189,3
3615
19882936616
293666
5186,0
3120
19912815539
285539
5185,8
3120
19941313439
313439
5185,9
2724
1998426323310
42633310
5180,93
2823
200222724646
274646
5179,51
3120
200622624728
26478
5180,75
2526
2010223424628
234468
5182,54
2724
2014224364426
2436446
5184,05
2823
2018323264337
32364337
5184,67
2823
2022320283249
3208349
5180,28
3021
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

Presidium 2014–2018
Ordförande S Göran Dahlström
Förste vice ordförande M Christer Sundqvist
Andre vice ordförande C Inger Fredriksson

Källa:[19]

Vänorter redigera

I Norden:

Utanför Norden:

Diskussioner förs för att avsluta eller inte förlänga vänortssamarbetet med flertalet vänorter.

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Centralorten växte under slutet 1800-talet till en viktig järnvägsknut och industrierna i området kan knytas samman till just transportmöjligheter. Ericsson AB och SKF Mekan AB dominerade den lokala industrisektorn under många år men därefter har industrin blivit mer mångfacetterad.[9] År 2022 var kommunen själv den största arbetsgivaren med &&&&&&&&&&&04575.&&&&&04 575 anställda. Samtidigt var Kronfågel den största privata arbetsgivaren med 975 anställda.[20]

Infrastruktur redigera

Transport redigera

 
Katrineholm uppstod kring järnvägen. Karta publicerad 1924.

Kommunen genomkorsas i nord-sydlig riktning av riksväg 56 och från väster mot sydöst av Riksväg 52. Där de möts i Katrineholm avtar riksväg 57 åt öster. Genom kommunens norra del sträcker sig länsväg 214 i väst-östlig riktning. Från öst mot väst respektive söder genomkorsas kommunen av Västra stambanan och Södra stambanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg samt Mälartågs regiontåg. Katrineholms station invigdes den 3 november 1862 och ligger vid Stationsplan 2-4.

Befolkning redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 34 324 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 78:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Katrineholms kommun 1970–2020[21]
ÅrFolkmängd
1970
  
32 770
1975
  
32 635
1980
  
32 277
1985
  
31 889
1990
  
32 764
1995
  
33 262
2000
  
32 370
2005
  
32 185
2010
  
32 428
2015
  
33 462
2020
  
34 765

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Kommunvapen redigera

Blasonering: En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall.

Staden Katrineholm uppstod som knutpunkt mellan Västra stambanan och dåvarande Östra stambanan (numera Södra stambanan). Detta symboliseras av gaffelkorset. De andra elementen symboliserar handel, industri och trädgårdsnäring. Vapnet fastställdes 1918 för Katrineholms stad. Vid kommunbildningen 1971 tillfördes ytterligare fyra vapenbärande tidigare landskommuner (Floda, Julita, Sköldinge och Stora Malm). Riksarkivet ansåg att stadens vapen var "överlastat och obalanserat" och föreslog därför att det i samband med nyregistreringen skulle förenklas och bara innehålla gaffelkorset. Kommunen beslutade dock att överta stadsvapnet i oförändrad form och lät registrera det i PRV 1974. Den föreslagna förenklingen blev dock verklighet när kommunen 2019 beslutade att anta en ny logotyp med endast ett gaffelkors på en röd sköld. Denna nya logotyp används till vardags, medan det riktiga kommunvapnet av kommunen beskrivs som en högtidssymbol som endast får användas vid ceremoniella tillfällen.[22]

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Katrineholms tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. Arkiverad från originalet den 3 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131003045249/http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=D1DB3563C30A0802FF15DD1C57618CB0?dokumentId=21000001424040&thumbnail=false. Läst 23 juli 2013. 
  9. ^ [a b] ”Katrineholm - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/katrineholm. Läst 5 december 2023. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=S%C3%B6dermanland&municipalities=Katrineholm&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 31 december 2023. 
  12. ^ ”Djupviksberget”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/djupviksberget.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a0&sv.12.382c024b1800285d5863a8a0.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 31 december 2023. 
  13. ^ ”Hvalstaskogen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/hvalstaskogen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a0&sv.12.382c024b1800285d5863a8a0.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 31 december 2023. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ [a b] Kinnander, Pontus (14 september 2018). ”S och M fortsätter samarbetet i Katrineholm”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/s-och-m-fortsatter-samarbetet-i-katrineholm. Läst 5 december 2023. 
  16. ^ Sörmland, P4 (23 september 2014). ”Fortsatt rödblått samarbete i Katrineholm”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5972286. Läst 5 december 2023. 
  17. ^ ”S och M fortsätter styra tillsammans i Katrineholm”. kkuriren.se. https://kkuriren.se/bli-prenumerant/artikel/jppywk0j/kk-1m1kr_s_23. Läst 5 december 2023. 
  18. ^ ”Kommunfullmäktiges ledamöter”. Katrineholms kommun. Arkiverad från originalet den 5 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180205000815/https://katrineholm.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=22. Läst 2 februari 2018. 
  19. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Katrineholms kommun. Arkiverad från originalet den 5 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180205072118/https://katrineholm.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=358. Läst 2 februari 2018. 
  20. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 5 december 2023. 
  21. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  22. ^ ”Grafisk profil & logotyper”. Katrineholms kommun. https://www.katrineholm.se/kommun--demokrati/press--kommunikation/grafisk-profil--logotyper.html. Läst 20 april 2019. 

Externa länkar redigera