Karrooskvätta

afrikansk fågel i familjen flugsnappare
(Omdirigerad från Karooskvätta)

Karrooskvätta[2] (Emarginata schlegelii) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Karrooskvätta
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Karrooskvätta i Norra Kapprovinsen i Sydafrika
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteEmarginata
ArtKarrooskvätta
E. schlegelii
Vetenskapligt namn
§ Emarginata schlegelii
Auktor(Wahlberg, 1855)
Synonymer
Karooskvätta
Cercomela schlegelii

Utseende redigera

Karrooskvättan är en stor, slank och långstjärtad skvätta. Den är övervägande grå med tydliga vita yttre stjärtpennor som ramar in den svarta stjärten. Fåglar i Sydafrika är skiffergrå med grå övergump, medan nordligare huvudsakligen i Namibia är mindre och ljusare med vitaktig övergumpen. Traktrakskvättan är mindre och har en tydligt V-formad kil i stjärten.[4]

Utbredning och systematik redigera

Karrooskvätta delas in i fyra underarter med följande utbredning:[5]

  • benguellensis – kustnära öknar i sydvästra Angola och nordvästra Namibia
  • schlegelii – kustnära norra Namibia (västra Damaraland till Erongobergen)
  • namaquensis – södra Namibia och nordvästra Sydafrika
  • pollux – sydvästra och centrala Sydafrika (österut till västra Fristatsprovinsen)

Släktestillhörighet redigera

Tidigare placerades arten i släktet Cercomela men DNA-studier visar att arterna inte är varandras närmaste släktingar.[6][7] Därför löses Cercomela numera ofta upp och arterna förs istället till släktena Emarginata, Pinarochroa samt införlivas bland stenskvättorna i Oenanthe.[3]

Familjetillhörighet redigera

Karrooskvättan ansågs fram tills nyligen liksom bland andra buskskvättor, stentrastar, rödstjärtar vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[8][9]

Levnadssätt redigera

Karrooskvättan hittas i torra betesmarker, där den ofta syns sitta på staket och i busktoppar. Födan plockar den på marken.

 

Status redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Namn redigera

Karroo (eller karoo) är ett stäpp- och halvökenområde i södra och västra Sydafrika. Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den tyske ornitologen Hermann Schlegel (1804–1884).[10]

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Birdlife International 2016 Emarginata schlegelii Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.
  4. ^ Collar, N. (2020). Karoo Chat (Emarginata schlegelii), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.karcha1.01
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  6. ^ Outlaw, R.K., G. Voelker, and R.C.K. Bowie (2010), Shall we chat? Evolutionary relationships in the genus Cercomela (Muscicapidae) and its relation to Oenanthe reveals extensive polyphyly among chats distributed in Africa, India and the Palearctic, Mol. Phylogenet. Evol. 55, 284-292.
  7. ^ Aliabadian, M., M. Kaboli, M.I. Förschler, V. Nijman, A. Chamani, A. Tillier, R. Prodon, E. Pasquet, P.G.P. Ericson, and D. Zuccon (2012), Convergent evolution of morphological and ecological traits in the open-habitat chat complex (Aves, Muscicapidae: Saxicolinae), Mol. Phylogenet. Evol. 65, 35-45.
  8. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  9. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera