Karl Schwarzschild
Karl Schwarzschild, född 9 oktober 1873 i Frankfurt am Main, död 11 maj 1916 i Potsdam till följd av sjukdom ådragen i krigstjänst, var en tysk astronom och astrofysiker som givit namn åt Schwarzschildradien.
| Karl Schwarzschild | |
 | |
| Född | 9 oktober 1873[1][2][3] Frankfurt am Main[4] |
|---|---|
| Död | 11 maj 1916[5][1][2] (42 år) Potsdam[4] |
| Begravd | Stadtfriedhof Göttingen kartor |
| Medborgare i | Kejsardömet Tyskland och Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Münchens universitet, Strasbourgs universitet, Lessing-Gymnasium  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare, matematiker |
| Arbetsgivare | Kuffner-observatoriet (1896–1899)[7] Münchens universitet (1899–1901)[7] Göttingens universitet (1901–1906)[7] Leibniz-Institut für Astrophysik Potsdam (1906–1914)[7] |
| Maka | Else Schwarzschild |
| Barn | Martin Schwarzschild (f. 1912) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Schwarzschild författade redan som skolyngling arbeten om banbestämningar. Han studerade i Strassburg och München, blev 1896 assistent vid Kuffner-Sternwarte i Wien-Ottakring, 1899 docent i München, 1901 professor och direktor för observatoriet i Göttingen samt 1909 direktor för astrofysikaliska observatoriet vid Potsdam.
Schwarzschilds arbeten berör såväl den praktiska som särskilt den teoretiska astronomin, astrofysiken, optiken med mera. Under påverkan av sin lärare, Hugo von Seeliger i München, ägnade han sig med stor framgång åt teoretiska undersökningar, såsom angående "Henri Poincarés teori för jämvikten hos roterande vätskemassor" och "ljusets tryck på små klot och Svante Arrhenius teori för kometsvansarna", och åt undersökningar om temperaturfördelningen i en himlakropp på grund av strålningen. Hit hör även hans skrifter om rummets krökning och om fixstjärnornas egenrörelser, i vilka senare han berör Jacobus Kapteyns stjärndrifter. Han författade även ett arbete om stjärnornas fotografiskt uppmätta ljusstyrka samt några populära och praktiska arbeten, såsom Über das System der Fixsterne (1909) och Tafeln zur astronomischen Ortsbestimmung im Luftballon bei Nacht (1909).
Karl Schwarzschild-observatoriet i Tautenburg är uppkallat efter honom.
Även asteroiden 837 Schwarzschilda är uppkallad efter honom[8].
Referenser redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Schwarzschild, Karl, 1904–1926.
Noter redigera
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Karl Schwarzschild, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Karl Schwarzschild.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шварцшильд Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (837) Schwarzschilda. Springer Berlin Heidelberg. sid. 77. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_838. Läst 2 november 2018
Källor redigera
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Karl Schwarzschild.
