Karl Olivecrona

svensk jurist och rättsfilosof

Knut Hans Karl Olivecrona, född 25 oktober 1897 i Norrbärke socken, död 5 februari 1980, var en svensk jurist och rättsfilosof. Han var professor i processrätt vid Lunds universitet 1933–1964.

Karl Olivecrona
Född25 oktober 1897[1]
Norrbärke församling[1], Sverige
Död5 februari 1980[1] (82 år)
Lunds Allhelgonaförsamling[1], Sverige
BegravdUppsala gamla kyrkogård[2]
kartor
Medborgare iSverige[3]
SysselsättningFilosof, rättsfilosof, advokat, universitetslärare, författare[4]
ArbetsgivareLunds universitet
MakaBirgit Lange
(g. 1929–)[5][1]
FöräldrarAxel Olivecrona
SläktingarHerbert Olivecrona (syskon)[1]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Karl Olivecrona var son till häradshövdingen Axel Olivecrona och grevinnan Ebba Christina Mörner af Morlanda samt bror till hjärnkirurgen Herbert Olivecrona. Han blev jur.kand. vid Uppsala universitet 1920, gjorde tingstjänstgöring 1921–1923 och disputerade för juris doktorsgraden i Uppsala 1928 på avhandlingen Studier över begreppet juridisk person i romersk och modern rätt . Han var professor i processrätt vid Lunds universitet 1933–1964.[6] Olivecrona kom att räknas som en framstående representant för Uppsalaskolan. Karl Olivecrona var starkt påverkad av Axel Hägerström och Vilhelm Lundstedt. Utöver sina gärningar inom den allmänna rättsläran kom Olivecrona att bli en ledande auktoritet inom processrätt vid sidan av Uppsalaprofessorn Per Olof Ekelöf. Vid fakulteten i Lund var Olivecrona mycket inflytelserik och höll under sina verksamma år där en dominerande maktställning.

Olivecrona var känd för sina uttalade nazistsympatier och motiverade hållningen vetenskapligt: för honom skapades rätten av lagen och lagens ursprung är makten[7]. Hustrun författaren Birgit Lange stödde hans åsikter och paret tog aktivt del i den offentliga debatten. [8]

Bibliografi (i urval) redigera

  • Studier över begreppet juridisk person i romersk och modern rätt, Appelbergs boktryckeri, Uppsala 1928 (203 s) Ak avh
  • Bevisskyldigheten och den materiella rätten, Almquist & Wiksell, Uppsala 1930 (202 s)
  • Om lagen och staten, Ejnar Munksgaard, København 1940 (198 s)
  • Döma till konung. En rättshistorisk undersökning, Gleerup, Lund 1942 (47 s)
  • Lagens imperativ, Gleerup, Lund 1942 (66 s)
  • Domen i tvistemål, Gleerup, Lund 1943 (252 s)
  • Penningenhetens problem, Gleerup, Lund 1953 (200 s)
  • Grunden och saken. Ett bidrag till belysning av frågorna om ändring av talan och res iudicata i tvistemål, Norstedt, Stockholm 1954 (35 s)
  • Det rättsliga språket och verkligheten, Gleerup, Lund 1964 (43 s)
  • Rätt och dom, 2 uppl, Norstedt, Stockholm 1966 (352 s)
  • Rättegången i brottmål enligt RB, 3 uppl, Norstedt, Stockholm 1968 (379 s)
  • Rättsordningen, 2 uppl, LiberLäromedel, Lund 1976 (288 s)
  • Utsökning, 9 uppl, LiberLäromedel, Lund 1978 (236 s)
  • Domstolsorganisationen i vissa främmande länder, 7 uppl, Juridiska föreningen, Lund 1979 (55 s)
  • Domstolar och tvistemål. En första bok i processrätt, 9 uppl rev. av Ulla Jacobsson, Liber, Lund 1983 (116 s)
  • Fastighetspant, 3 uppl rev. av Ulf Cervin, LiberLäromedel, Lund 1987 (155 s)

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e f] K H Karl Olivecrona, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Svenskagravar.se, Olivecrona, Knut Hans Karl, läs online, läst: 5 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ bok, läs online, läst: 16 maj 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Vem är det 1935, 1935, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Olivecrona, K H Karl i Vem är det 1977
  7. ^ Karl Olivecrona: ENGLAND ODER DEUTSCHLAND, utgiven 1941 i Lübeck av Reichskontor der Nordischen Gesellschaft
  8. ^ Sverker Oredsson: Ny bok kartlägger nazismen i Lund under kriget: De intellektuellas förräderi. LUM - Lunds Universitet Meddelar, nr 6 1996 Arkiverad 10 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.

Vidare läsning redigera