Karibpalmseglare

fågelart i Västindien
(Omdirigerad från Karibisk dvärgseglare)

Karibpalmseglare[2] (Tachornis phoenicobia) är en fågel i familjen seglare.[3] Den häckar i KaribienKuba, Hispaniola och Jamaica med intilliggande öar, där den är vanligt förekommande.

Karibpalmseglare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljSeglare
Apodidae
SläkteTachornis
ArtKaribpalmseglare
T. phoenicobia
Vetenskapligt namn
§ Tachornis phoenicobia
AuktorGosse, 1847
Utbredning
Synonymer
  • Karibisk dvärgseglare
  • Karibisk palmseglare

Utseende och läte redigera

Karibpalmseglaren är en liten (9–11 cm[4][5][6]) seglare med tydligt kluven stjärt. På ovansidan är den mestadels svart, med ett vitt band på övergumpen. Undersidan är vit med ett smalt svart bröstband och svarta undre stjärttäckare. Jämfört med andra palmseglare i Tachornis är stjärten inte lika lång och mindre kluven. Lätet beskrivs som ett konstant svagt och ljust kvitter.[5]

Utbredning och systematik redigera

Karibpalmseglare delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Den ses också sällsynt i Puerto Rico[7] där den eventuellt häckar.[8] Tillfälligt har den påträffats i Florida i USA.[9]

Levnadssätt redigera

Karibpalmseglaren hittas i lågt liggande gräsmarker och ungskog. Den är mycket anspassningsbar och ses nära människan, även i stora städer, där den använder planterade kungspalmer för att häcka i. Liksom andra seglare tillbringar den mesta av tiden i luften på jakt efter insekter, ofta lågt nära marken. Flykten är då mycket snabb och fladdermuslik.[5]

Arten häckar i små kolonier i palmträd som Roystonea,[10] Sabal,[11] Copernicia[12] och Washingtonia[6] Den har också noterats häcka i halmtak i uthus[5] och intill klippväggar i små kustnära grottor.[8] Boet är en hängande pung bestående av växtfibrer och fjädrar som hålls ihop av saliv.[5][6] Däri lägger den två till fem vita ägg.[5]

Status redigera

Arten har ett rätt stort utbredningsområde, beståndet anses stabilt och det föreligger inga substantiella hot mot arten.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1] Beståndet har inte uppskattats, men den beskrivs som ganska vanlig.[13]

Taxonomi och namn redigera

Karibpalmseglaren beskrevs för första gången som art 1847 av Philip Henry Gosse. Det vetenskapliga artnamnet phoenicobia betyder "palmlevande".[14] På svenska har den även kallats karibisk palmseglare och karibisk dvärgseglare.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Tachornis phoenicobia . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-01-01
  4. ^ Chantler, P., and G. Driessens (2000). Swifts: A Guide to the Swifts and Treeswifts of the World. 2nd edition. Pica Press, Robertsbridge, UK.
  5. ^ [a b c d e f] Raffaele, H., J. Wiley, O. Garrido, A. Keith, and J. Raffaele (1998). A Guide to the Birds of the West Indies. Princeton University Press, Princeton, NJ, USA.
  6. ^ [a b c] Garrido, O. H., and A. Kirkconnell (2000). Field Guide to the Birds of Cuba. Cornell University Press, Ithaca, NY, USA.
  7. ^ Kepler, C.B. (1971). First Puerto Rican record of the Antillean Palm Swift. Wilson Bull.. 83(3): 309–310.
  8. ^ [a b] Kirwan, G.M., R.S.R. Williams, and C.G. Bradshaw. 2002. Antillean Palm Swift Tachornis phoenicobia nesting in sea caves in the Dominican Republic. El Pitirre 15(2): 65-66.
  9. ^ Robertson, W.B., Jr., and G.E. Woolfenden. 1992. Florida bird species : an annotated list. Florida Ornithological Society, Gainesville, Florida.
  10. ^ Keith, A.R., Wiley, J.W., Latta, S.C. and Ottenwalder, J.A. (2003). The Birds of Hispaniola. Haiti and the Dominican Republic: An Annotated Checklist. BOU Check-list 21. British Ornithologists’ Union, Tring, UK.
  11. ^ Lack, D. 1976. Island Biology, illustrated by the land birds of Jamaica. University of California Press, Berkeley, California.
  12. ^ Olson, S.L. 1982. A new species of palm swift (Tachornis: Apodidae) from the Pleistocene of Puerto Rico. Auk 99: 230-235.
  13. ^ Stotz, D.F., Fitzpatrick, J.W., Parker, T.A. and Moskovits, D.K. 1996. Neotropical Birds: Ecology and Conservation. University of Chicago Press, Chicago.
  14. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar redigera