Kapkrusbär (Physalis peruviana) är en växt tillhörande lyktörtssläktet.[1][2][3][4] Växten tillhör familjen potatisväxter och har ett bär (i butik ofta kallad physalis[5]) som liknar en liten gulorange tomat inuti ett pappersliknande hölje av foderblad. Bären går ofta att köpa färska i fruktdisken, och kan hittas torkade under namnet inkabär eller incabär[6]. Växten eller dess nära släktingar odlas också som prydnadsväxt.[4]

Kapkrusbär
Kapkrusbär med mestadels omogen frukt.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningPotatisordningen
Solanales
FamiljPotatisväxter
Solanaceae
SläkteLyktörtssläktet
Physalis
ArtKapkrusbär
P. peruviana
Vetenskapligt namn
§ Physalis peruviana
AuktorL.
Synonymer

Synonymer enligt Catalogue of Life[1]:
Alkekengi pubescens Moench
Boberella peruviana E. H. Krause
Herschelia edulis Bowdich
Physalis barbadensis Lam.
Physalis bulbosa Hedw. ex Steud.
Physalis chenopodifolia Lamarck
Physalis edulis Sims
Physalis esculenta Salisbury
Physalis incana Desf.
Physalis incana Hort. Par. ex Dun.
Physalis latifolia Lam.
Physalis peruviana var. latifolia (Lam.) Dunal
Physalis puberula Fernald
Physalis pubescens Horl. ex Dun.
Physalis pubescens R.Br.
Physalis tomentosa Medikus

Physalis tuberosa Willd.

Biologi och förekomst redigera

Växten härstammar från Sydamerika; i Colombia, Ecuador, Peru och Chile växer kapkrusbäret vilt.[1] Kapkrusbär är en ört på cirka en meters höjd. Den blommar väldigt tidigt på våren på det södra halvklotet, alltså under augusti och september.[7]

Förekomst och historia som kulturväxt redigera

Dess latinska artnamn peruviana betyder "från Peru" och syftar på dess naturliga hemvist. Namnet kapkrusbär kommer av att växten först började odlas kring Godahoppsudden (därav namnet), vilket skedde i början på 1800-talet.[7]

Inplanteringar har skett på många håll i världen, i speciellt tropiska och subtropiska områden, men den förekommer även i tempererade klimatzoner.[1]

Odlingsområden redigera

  • Afrika – Sydafrika, Gabon, Centralafrika, Egypten
  • Asien – Indien, Kina, Vietnam
  • Oceanien – Australien, Nya Zeeland
  • Europa – Sverige, Uppsala

Användning redigera

Bäret redigera

Tack vare sitt dekorativa utseende används kapkrusbär ofta i det sentida svenska köket som pynt på exempelvis efterrätter och smörgåstårtor. Den saluförs i handeln oftast som physalis, ibland som incabär.[4]

Växten redigera

Växten eller dess nära släktingar (bland dem japansk lykta) odlas också som prydnadsväxt, för sina dekorativt uppblåsta, röd- eller orangefärgade foders skull.[4] Kapkrusbär används ofta som benämning inom den svenska blomsterhandeln.[8]

Underarter redigera

Växten har åtminstone två handelsbeteckningar[3]:

  • Physalis peruviana 'Little Lantern'
  • Physalis peruviana 'Schönbrunner Gold'

Bildgalleri redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (7 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16694903. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ Dyntaxa, Svensk taxonomisk databas. Art: Physalis peruviana - kapkrusbär SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Läst: 2014-06-24
  3. ^ [a b] Skud, Svensk kulturväxtdatabas. Physalis peruviana L. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Läst 2014-06-24
  4. ^ [a b c d] Nationalencyklopedien kapkrusbär Läst: 2014-06-24
  5. ^ Nationalencyklopedien Physalis Läst: 2014-06-24
  6. ^ ”Superfruit.com - INCA / Physalis”. www.superfruit.com. Arkiverad från originalet den 12 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170612022920/http://www.superfruit.com/produkter/ravara/inca-physalis. Läst 30 maj 2017. 
  7. ^ [a b] "Kapkrusbär". Den virtuella floran. Läst 16 juli 2013.
  8. ^ "Kapkrusbär". Arkiverad 9 september 2013 hämtat från the Wayback Machine. Blomsterlandet.se. Läst 16 juli 2013.

Externa länkar redigera