Köpings mekaniska verkstad

Köpings mekaniska verkstad (KMV), grundad 1856 av civilingenjör Otto Gottfrid Hallström, var en svensk verkstadsindustri som tillverkade verktygsmaskiner, till exempel svarvar och fräsmaskiner. Under 1900-talet utvecklades företaget till en av de främsta maskintillverkare vi haft i landet. Tack vare det kom Volvo att förlägga sin transmissionstillverkning till företaget. Beroende på konjunktur kunde personal alternera mellan maskin och transmissionstillverkningen. KMV kom också att tillverka många specialmaskiner för den egna bilindustrin. Företaget köptes 1942 av Volvo. Under 60-talet minskade tillverkningen och mellan 1967 och 1971 såldes maskintillverkningen till Storebro Bruks AB som under en övergångstid tillverkade Köping maskinerna, främst svarvar. Storebro hanterar fortfarande dess eftermarknad och alla reservdelar som fortfarande efter 50 år efterfrågas.

Köpings mekaniska verkstad

Redigera Wikidata

Svarv 10" typ S 10 från 1945

Historia

Från början inriktades verksamheten på tillverkning och reparationer av maskiner och gjutgods för den omkringliggande bergslagen. Lokaliseringen till Köping berodde på att stambanan mellan Stockholm och Göteborg enligt plan skulle passera staden. Då banan i stället kom att gå söder om Mälaren, försvårades fabrikens första tid, då Köping först efter tio år fick järnvägsförbindelser. Tillverkningen utvidgades till att omfatta vagnsaxlar, tröskverk och verktygsmaskiner. På 1880-talet var verktygsmaskiner den mest omfattande branschen och tio år senare dominerade de helt. Svarvar, fräsmaskiner och borrmaskiner från Köping fanns under flera decennier på de flesta mekaniska verkstäder i Sverige.

1872 ombildades firman till aktiebolag. Då Hallström avled 1880 övertog sonen Ivar ledningen av företaget. Han efterträddes 1897 av sin bror, Hjalmar. Då denne avled 1906 blev brodern Gunnar disponent och teknisk ledare samt brodern Hadar kassadirektör varefter den senare blev verkställande direktör 1919.

Företaget var ett av de första att införa serietillverkning och toleranssystem redan 1903. Tillverkningen av tröskverk upphörde 1910, men axelfabriken utvecklades till tillverkning av växellådor för bilindustrin. Volvo inledde 1926 samarbete med KMV och året därpå rullade den första Volvobilen av bandet med en växellåda från KMV. 1942 köpte Volvo KMV och Köpingfabriken är nu en del av Volvo Powertrain. Ett annat företag som utgått från KMV är GKN Driveline Köping.

1967 såldes så all manuell svarv och frästillverkning till Storebro Bruks AB. Under viss tid tillverkades parallellt manuella maskiner på båda bolagen. Idag återfinns reservdelar för alla manuella maskiner på Storebro Industrier nya AB.

Bil- och Teknikhistoriska Samlingarna i den gamla fabriken

I den gamla fabriken finns idag museet Bil- och Teknikhistoriska Samlingarna.

Referenser

• En bok om Volvo: utarbetad till Dialog. Göteborg: Volvo. 1985. Libris 500460 
• Näringslivets utveckling i Sverige under åren 1859–1929.. Stockholm: Bonnier. 1929. sid. 136–137. Libris 416080 

Vidare läsning

• Dahlström, Eva (1999). ”Kontinuitet och omvandling i verkstadsindustrins bebyggelse: en diskussion om den fysiska miljöns källvärde”. Bebyggelsehistorisk tidskrift 1998 (Nr 36),: sid. 53–66 : ill.. 0349-2834. ISSN 0349-2834.  Libris 9933142
• Dahlström Rittsél, Eva (1999). Verkstadsmiljöer under 1800-talet: mekaniska verkstäder mellan hantverk och industri. [Stockholm papers in history and philosophy of technology], 0349-2842[Trita-HOT], 0348-4696 ; [2037]. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607730. ISBN 91-7139-465-6 
• Fransson, Gunnar (1982). Från Köpings mekaniska verkstads aktiebolag till Volvo, Volvo komponenter AB, Transmissionsdivisionen: 125 års verkstadshistoria 1856–1981. Köping: Transmissionsdivisionen, Volvo komponenter. Libris 347468 
• Hallström, Carl Otto; Hallström Omar, Molin Harry (1947). Ur Köpings mekaniska verkstads historia, 1856–1942. Köping. Libris 519466 
• Sveander, Holger (1993). ”Köpings mekaniska: pionjär inom svensk verktygsmaskintillverkning”. Verkstäderna 1993:13/14,: sid. 28–32, 34 : ill.. 0042-4056. ISSN 0042-4056.  Libris 10093426