Wikipedia

Kärnkraft i Tyskland

Kärnkraft i Tyskland står för cirka en 12% av landets energiproduktion 2020, men frågan om kärnkraftens vara eller icke vara har länge varit föremål för politisk debatt. 2002 beslutade den röd-gröna regeringen, med socialdemokraten Gerhard Schröder som förbundskansler, att alla landets kärnkraftverk skulle stängas ner senast 2021. I september 2010 förlängde dock Angela Merkels regering driftstiden för kärnkraftverken med i genomsnitt 12 år.

Kärnkraftverk i Tyskland

Frågan aktualiserades på nytt efter katastrofen i japanska Fukushima, i mars 2011, då en tsunami orsakade flera haverier med radioaktiva utsläpp och med tre härdsmältor. Koalitionsregeringen i Tyskland enades om att ta alla kärnkraftverk ur bruk senast år 2022, och åtta tillfälligt stoppade reaktorer stängdes med omedelbar verkan. Detta preliminära regeringsbeslut väntades formellt bekräftas den 6 juni 2011,[1] vilket också gjordes.[2]

Översikt redigera

I Tyskland driftsattes cirka 110 kärnkraftverk under perioden 1957–2004. Denna siffra inbegriper både kärnreaktorer för energiproduktion och forskningsreaktorer. Den första kärnreaktorn som driftsattes var en forskningsreaktor i Garching utanför München. Det första kärnkraftverket som levererade ström till elnätet var dock forskningsreaktorn Kahl, vid Großwelzheim i Bayern, 1962. Den senast startade kommersiella kärnreaktorn blev block 5 vid kärnkraftverket Greifswald 1989. Utbildningsreaktorn i Dresden blev 2004 den hittills sista startade.

Den 1 januari 1960 trädde "lagen om fredlig användning av kärnenergi och skydd mot dess risker" (Atomgesetz) i kraft. Sedan dess har den ändrats och kompletterats flera gånger och senast genom "avtalet mellan den federala regeringen och de allmännyttiga företagen" (Atomkonsens), från den 14 juni 2000 och dess innebörd är:

  • All användning av befintliga kärnkraftverk är tidsbegränsad.
  • Inga tillstånd ges för nybyggnation av nya kärnkraftverk.

Forskning runt kärnteknik står dock utanför avtalet. Konsensusavtalet "Kernenergie-Konsens-Vertrag" fastställer det tillåtna strömuttaget för varje kraftverk. I princip kan eventuell återstående kraftproduktion från äldre kraftverk endast i undantagsfall överföras till nyare. Om ett kärnkraftverk redan har genererat sin tillåtna strömmängd till elnätet, måste det stängas av. Arrangemangen gjordes enligt en lag för en ordnad avslutning av användandet av kärnenergi för kommersiell elproduktion, som trädde i kraft den 22 april 2002.[3]

Tysklands avveckling av kärnkraft (Atomausstieg) säger att de ursprungliga 19 kärnkraftverken ska stängas innan 2021. Två kärnkraftverk (Stade och Obrigheim) har redan lagts ner. Reaktor 2 i kärnkraftverket Neckarwestheim är tänkt att vara det sista som kopplas från elnätet. Av de 17 återstående kraftverken är 9 elproducerande reaktorer normalt kvar i drift efter att regeringen stoppade de 8 reaktorer som stod still, vid det senaste regeringsbeslutet från den 30 maj 2011. Vid detta tillfälle är också 8 forskningsreaktorer fortfarande i drift varav 5 utbildningsreaktorer.

Sedan 2009 planerade den svart-gula regeringskoalitionen en förlängning av driftstiden, vilken beslutades den 29 september 2010 av den då sittande regeringen. I genomsnitt skulle kärnkraftverken vara i drift tolv år längre, än vad den röd-gröna regeringen hade föreslagit. Den 8 december 2010 undertecknades lagen om driftsförlängning av förbundspresidenten Christian Wulff.

Flera SPD-ledda delstater lämnade in en konstitutionell protest emot förlängningen. Den 28 februari 2011 lämnade de federala delstaterna Berlin, Brandenburg, Bremen, Nordrhein-Westfalen och Rheinland-Pfalz in en formell protest emot förlängningen till författningsdomstolen.[4]

Efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, den 11 mars 2011, stängde förbundsregeringen tillfälligt av de sju äldsta kärnkraftverken den 14 mars 2011, inför ett kommande beslut i frågan.[5][6] De påverkade företagen var EnBW, E.ON och RWE. Den senare gruppen lämnade den 1 april 2011 i en stämningsansökan emot nedläggningen av kärnkraftverket Biblis till Hessens administrativa domstol. RWE:s stämningsansökan hävdade att ett moratorium saknade rättslig grund.[7]

Kärnkraftverk redigera

Listan avser alla kärnkraftverk och försöksanläggningar som är kopplade till det kommersiella elnätet.

  • De ljusröda markerade reaktorerna, är fortfarande i drift.
Namn/Ort Symbol Stat Operatör Brutto
effekt
i MW 		Netto
effekt
i MW 		Energi
till 2010
i TWh[8] 		Kvar att
prod.
feb 2011
i TWh[9] 		Bygg-
start 		Drift
emot
elnätet 		Plan.
stopp
2002[10] 		Plan.[11]
stopp
2011[12]
 Typ
 Prod.
i %
kontra
plan.
stopp[13]
Isar/Ohu 2 KKI 2 BY E.ON 1 485 1 410 244,9 103,773 82-09-15 88-04-09 2021-08-27 2022 PWR 91,9 %
Brokdorf KBR SH E.ON 1 480 1 410 254,3 93,048 76-01-01 86-12-22 2022-06-26 2021 PWR 87,3 %
Philippsburg 2 KKP 2 BW EnBW 1 468 1 402 269,8 79,474 77-07-07 85-04-18 2019-10-14 2021 PWR 86,8 %
Grohnde KWG NI E.ON 1 430 1 360 278,7 80,647 76-06-01 85-02-01 2019 2021 PWR 90,4 %
Unterweser* KKU NI E.ON 1 410 1 345 287,4 12,607 72-07-01 79-09-06 2013-03-09 2011 PWR 82,4 %
Krümmel* KKK SH Vattenfall 1 402 1 346 201,7 88,245 74-04-05 84-03-28 2021-06-02 2011 BWR 69,1 %
Emsland KKE NI RWE 1 400 1 329 242,5 108,120 82-08-10 88-06-20 2022-02-05 2022 PWR 91,7 %
Neckarwestheim 2 GKN 2 BW EnBW 1 400 1 310 226,2 119,580 82-11-09 89-04-15 2023-04-14 2022 PWR 93,6 %
Grafenrheinfeld KKG BY E.ON 1 345 1 275 273,4 40,933 75-01-01 82-06-17 2015-10-20 2021 PWR 88,4 %
Gundremmingen C KGG C BY RWE 1 344 1 288 237,5 57,558 76-07-20 85-01-18 2018-11-12 2021 BWR 86,4 %
Gundremmingen B KGG B BY RWE 1 344 1 284 246,1 49,264 76-07-20 84-07-19 2017-01-28 2021 BWR 89,7 %
Mülheim-Kärlich KMK RP RWE 1 302 1 219 10,3 99,150 75-01-15 87-10-01 1988-09-09 PWR 31,6 %
Biblis B* KWB B HE RWE 1 300 1 240 245,7 8,551 72-02-01 77-01-31 2011-11-24 2011 PWR 73,5 %
Biblis A* KWB A HE RWE 1 225 1 167 230,7 3,468 70-01-01 75-02-26 2011-01-14 2011 PWR 68,0 %
Philippsburg 1* KKP 1 BW EnBW 926 890 186,1 9,227 70-10-01 80-03-26 2013-04-04 2011 BWR 79,7 %
Isar/Ohu 1* KKI 1 BY E.ON 912 878 196,7 2,932 72-05-01 79-03-21 2012-02-22 2011 BWR 83,2 %
Neckarwestheim 1* GKN 1 BW EnBW 840 785 185,4 0,000 72-02-01 76-12-01 2011-01-10 2011 PWR 84,2 %
Brunsbüttel* KKB SH Vattenfall 806 771 120,4 11,000 70-04-15 77-02-09 2013-06-30 2011 BWR 58,0 %
Stade KKS NI E.ON 672 640 145,9 67-12-01 72-05-19 2003-11-14 PWR 85,1 %
Würgassen KWW NW E.ON 670 640 69,7 68-01-26 75-11-11 1994-08-26 BWR 58,7 %
Greifswald 1 KGR 1 MV 440 408 35,5 70-03-01 74-07-12 1990-12-18 VVER
Greifswald 2 KGR 2 MV 440 408 36,6 70-03-01 75-04-16 1990-02-14 VVER
Greifswald 3 KGR 3 MV 440 408 33,3 72-04-01 78-05-01 1990-02-28 VVER
Greifswald 4 KGR 4 MV 440 408 28,9 72-04-01 79-11-01 1990-06-02 VVER
Greifswald 5 KGR 5 MV 440 408 - 76-12-01 89-11-24 1989-11-24 VVER
Obrigheim KWO BW EnBW 357 340 86,8 65-03-15 69-04-01 2005-05-11 PWR 83,6 %
Hamm-Uentrop THTR NW 308 296 2,8 71-05-01 87-06-01 1988-04-29 PBR 22,0 %
Lingen KWL NI VEW / RWE 268 183 9,1 64-10-01 68-10-01 1977-01-05 BWR 37,5 %
Gundremmingen A KGG A BY 250 237 13,8 62-12-12 67-04-12 1977-01-13 BWR 54,5 %
Niederaichbach KKN BY 106 100 0,015 66-06-01 73-01-01 1974-07-31 HWCR
Rheinsberg KKR BB 70 62 9,0 60-01-01 66-10-11 1990-06-01 VVER
Karlsruhe MZFR BW 57 52 5,7 61-12-01 66-12-19 1984-05-03 PWR
Großwelzheim HDR BY 25 25 0,006 65-01-01 70-08-02 1971-04-20 BWR
Karlsruhe I KNK I BW 21 17 0,5 66-05-01 74-02-21 1974-09-01 FBR
Karlsruhe II KNK II BW 21 17 0,5 74-09-01 79-03-03 1991-08-23 FBR
Kahl VAK BY 16 15 2,2 58-07-01 62-02-01 1985-11-25 BWR
Jülich AVR NW 15 13 1,7 61-08-01 69-05-19 1988-12-31 PBR

*Kärnkraftverken Unterweser, Krümmel, Biblis A och B, Phillipsburg 1, Isar 1, Neckarwestheim 1 och Brunsbüttel var på grund av upphävandet av livslängsförlängningen eller underhållsarbeten inte i drift vid det senaste regeringsbeslutet från den 30 maj.[14] Detta påverkade regeringsbeslutet att ge just dessa 8 reaktorer en permanent stängning med omedelbar verkan. [15][16]

Reaktortyper redigera

 
Reaktorkärna vid en Pool-reaktor
  • PWR: tryckvattenreaktor, där vattnet i primärkretsen, som används som kylmedel, är trycksatt.
  • BWR: en kokvattenreaktor använder reaktorns förångade kylvatten till att direkt driva en turbin.
  • Zero power critical: en reaktor med mycket låg termisk effekt, som används för utbildning och forskning. Denna reaktortyp har i själva verket, på grund av den låga prestandan, ingen ingen ökande kärntemperatur (behöver inte kylsystem för värmeavledning).
  • TRIGA: en forskningsreaktor av pooltyp, i vilken säkerheten garanteras genom naturlagar och inte av tekniska system/åtgärder.
  • HDR, Hetångreaktor: en nukleär kokvattenreaktor med integrerad överhettning.
  • Homogen: en reaktor i vilket det klyvbara ämnet är blandat med en moderator och ett kylmedel.
  • HTR: en högtemperatursreaktor, där den höga reaktortemperaturen kyls med en inert gas (helium) som direkt eller indirekt via värmeväxlare kan driva en turbin. Bränslet består av en bädd med kulor med inneslutet kärnbränsle, bakom flera yttre skikt med olika funktion.
  • HWR: en reaktortyp som använder tungt vatten som kylmedel och moderator.
  • HWCR: en tungvatten-reaktor med CO2-kylda tryckrör.
  • MTR: en materialtest-reaktor med en mycket kompakt reaktorkärna, för att uppnå ett högre neutronflöde via en högre densitet.
  • Pool: bränsleelementen är nedsänkta i en öppen bassäng, för att underlätta forskningsinsatser.
  • FBR: i en bridreaktor sker fissionen med snabba (obromsade) neutroner.

Forskningsreaktorer redigera

Kärnreaktorer som inte är avsedda för egentlig elproduktion kallas forskningsreaktorer. Forskningsområden kan exempelvis vara orienterade runt reaktorkärnor, kärnbränslen och material. Följande lista beskriver etablerade forskningsanläggningar.

  • Reaktorer märkta med ljusröd bakgrundsfärg är i drift.
Namn/Ort Namnkod Operatör Stat Drevs
från 		Drevs
till 		Effekt
i Watt 		Reaktortyp
Münchens forskningsreaktor FRM TU München BY 57-10-31 00-07-28 4 MW Poolreaktor/MTR
Rossendorfer forskningsreaktor RFR FZ Rossendorf SN 57-12-16 91-06-27 10 MW LWR
Forskningsreaktor Frankfurt-1 FRF-1 Uni Frankfurt HE 58-01-10 68-03-19 50 kW homogen (L)/L-54 (L)
Berlins experimentreaktor-1 BER I HZB BE 58-07-24 1972 50 kW homogen (L)/L-54 (L)
Geesthacht forskningsreaktor-1 FRG-1 GKSS SH 58-10-23 10-06-28 5 MW Poolreaktor/MTR
Siemens Argonaut-reaktor SAR TU München BY 59-06-23 68-10-31 1 kW Argonaut
AEG-testreaktor PR-10 Kraftwerk Union BY 61-01-27 1976 180 Watt Argonaut
Forskningssreaktor 2 FR-2 KIT BW 61-03-07 81-12-21 44 MW HWR
Forskningsreaktor Jülich-1 (MERLIN) FRJ-1 FZ Jülich NW 62-02-23 85-03-22 10 MW Poolreaktor/MTR
Siemens undervisningsreaktor i München SUR-M TU München BY 62-02-28 81-08-10 0,1 Watt homogen (S)/SUR-100
Forskningsreaktor Jülich 2 (DIDO) FRJ-2 FZ Jülich NW 62-11-14 06-05-02 23 MW Tank/HWR
Rossendorfer Ringzonenreaktor RRR FZ Rossendorf SN 62-12-16 91-09-25 1 kW Argonaut
Snabb termisk argonautreaktor Karlsruhe STARK FZ Karlsruhe BW 63-01-11 76-03-00 10 Watt Argonaut
Forskningsreaktor Geesthacht-2 FRG-2 GKSS SH 63-03-16 93-01-28 15 MW Poolreaktor/MTR
Siemens undervisningsreaktor i Berlin SUR-B TU Berlin BE 63-07-26 07-10-15 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Siemens undervisningsreaktor i Darmstadt SUR-DA TU Darmstadt HE 63-09-23 85-02-22 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Anläggning för Zero power critical ANEX GKSS SH 64-05-19 75-02-05 100 Watt Zero power critical
Siemens undervisningsreaktor i Stuttgart SUR-S Uni Stuttgart BW 64-08-24 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Siemens undervisningsreaktor i Hamburg SUR-HH FH Hamburg HH 65-01-15 92-08-00 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Forskningsreaktorn i Mainz FRMZ JGU RP 65-08-03 100 kW Poolreaktor/TRIGA-II
Siemens undervisningsreaktor i Aachen SUR-AA RWTH Aachen NW 65-09-22 2008 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Siemens undervisningsreaktor i Ulm SUR-U Hochschule Ulm BW 65-12-01 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Siemens undervisningsreaktor i Kiel SUR-KI FH Kiel SH 66-03-29 97-12-11 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Siemens undervisningsreaktor i Karlsruhe SUR-KA FZ Karlsruhe BW 66-03-07 96-09-00 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Forskningsreaktor TRIGA Heidelberg-I TRIGA HD I DKFZ BW 66-08-26 77-03-31 250 kW Poolreaktor/TRIGA-I
Snabb Zero power critical, Karlsruhe SNEAK FZ Karlsruhe BW 66-12-15 85-11-99 1 kW homogen
Förbränningsmätning ADIBKA FZ Jülich NW 67-03-18 72-10-30 100 Watt homogen/L77 A
AEG-Zero power critical TKA Kraftwerk Union BY 67-06-23 1973 100 Watt Tank/Zero power critical
Forsknings- och mätreaktor Braunschweig FMRB PTB NI 67-10-03 95-12-19 1 MW Poolreaktor/MTR
Siemens undervisningreaktor i Bremen SUR-HB Hochschule Bremen HB 67-10-10 93-06-17 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Atomfartyget Otto Hahn OH GKSS SH 68-08-26 79-03-22 38 MW PWR/Skeppsreaktor
Anordnung för kritiska experiment RAKE FZ Rossendorf SN 69-10-03 91-11-26 10 Watt Tank/Zero power critical
Kritiska experiment, Jülich KEITER FZ Jülich NW 71-06-15 1982 1 Watt Zero power critical
Siemens undervisningreaktor i Hannover SUR-H Uni Hannover NI 71-12-09 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Forskningsreaktorn Neuherberg FRN GSF BY 72-08-23 82-12-16 1 MW Poolreaktor/TRIGA-III
Hannovers forskningsreaktor FRH MH Hannover NI 73-01-31 96-12-18 250 kW Poolreaktor/TRIGA-I
Siemens undervisningreaktor i Furtwangen SUR-FW HFU BW 73-06-28 0,1 Watt homogen (S)/Zero power critical/SUR-100
Kritisk anordning KAHTER FZ Jülich NW 73-07-02 84-02-03 100 Watt Zero power critical
Berlins experimentreaktor-II BER II HZB BE 73-12-09 10 MW Poolreaktor/MTR
Forskningsreaktor TRIGA Heidelberg-II TRIGA HD II DKFZ BW 78-02-28 99-11-30 250 kW Poolreaktor/TRIGA-I
Utbildningsreaktor Dresden-1 AKR-1[17] TU Dresden SN 78-07-28 04-03-00 2 Watt homogen/Zero power critical/SUR-100
Zittauer lär- och forskningsreaktor ZLFR Hochschule Zittau SN 79-05-25 05-03-24 10 Watt HWR
Forskningsreaktor München II FRM II TU München BY 04-03-02 20 MW Poolreaktor/HWR
Utbildningsreaktor Dresden-2 AKR-2 TU Dresden SN 05-03-22 2 Watt homogen/Zero power critical/SUR-100
Forskningsreaktor Frankfurt-2 FRF-2 Uni Frankfurt HE aldrig 1 MW Poolreaktor/TRIGA

Stand: August 2010, Källor: Bundesanstalt für Strahlenschutz, Informationskreis KernEnergie

Dessutom byggdes under andra världskriget, i det tyska uranprojektet, en serie experimentella reaktorer som dock inte alla var kritiska (Prompt critical). Den sista av dessa var forskningsreaktorn Haigerloch, en tungvattenreaktor som byggdes av Kaiser Wilhelm-institutet för fysik i mars/april 1945 i en stenkällare i staden Haigerloch i Baden-Württemberg.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter redigera

  1. ^ ”Tyskland avvecklar alla sina kärnkraftverk”. Sveriges Radio. 30 maj 2011. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4529922. Läst 31 maj 2011. 
  2. ^ regeringsbeslutet bekräftades 110606, från tagesschau.de
  3. ^ Gesetzestext, PDF, 9 Seiten Arkiverad 20 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Spiegel: SPD und Grüne reichen Verfassungsklage ein
  5. ^ faz.net, från den 15 mars 2011: „Merkels Atom-Moratorium: Sieben Kernkraftwerke gehen vorerst vom Netz.“
  6. ^ http://www.stern.de/politik/deutschland/atom-moratorium-der-bundesregierung-so-riskant-sind-die-alten-reaktoren-1663883.html stern.de: "Atom-Moratorium der Bundesregierung: So riskant sind die alten Reaktoren", från den 15 mars 2011
  7. ^ vgl. Atom-Moratorium: RWE klagt gegen Biblis-Abschaltung bei focus.de, 1. April 2011 (aufgerufen am 1. April 2011).
  8. ^ Nettoström i TWh - Netto-Stromerzeugung in Milliarden Kilowattstunden seit der Inbetriebnahme bis Ende Dezember 2010 oder bis zur Abschaltung. Datenquelle: IAEO - Power Reactor Information System
  9. ^ Bundesamt für Strahlenschutz: Erzeugte Elektrizitätsmengen (netto) der deutschen Kernkraftwerke, Übertragung von Produktionsrechten und Erfassung der Reststrommengen Arkiverad 18 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ ”aktuelle Reststrommengen und prognostizierte Abschaltung”. Arkiverad från originalet den 18 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110718220553/http://www.contratom.de/2.0/index.php?mod=hintergrund&baum2=4&auswahl=44. Läst 1 juni 2011. 
  11. ^ Spitzentreffen der Koalition zum Atomausstieg
  12. ^ Regierung beschließt Atomausstieg
  13. ^ Datenquelle: IAEO - Power Reactor Information System, Stand: Ende Dezember 2010
  14. ^ tagesschau.de: Acht deutsche AKW vorerst außer Betrieb
  15. ^ tagesschau.de: Spitzentreffen der Koalition zum Atomausstieg
  16. ^ handelsblatt.com: Termin für Atomausstieg steht fest[död länk]
  17. ^ AKR-1 - Der Ausbildungskernreaktor wurde 2004 zum AKR-2 umgebaut.

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kärnkraft_i_Tyskland&oldid=53563776”