Julimonarkin

konstututionell monarki i Frankrike åren 1830–1848

Julimonarkin, borgarkungadömet, kallas det kungadöme som upprättades för huset Bourbons yngre linje, Ludvig Filip I av Frankrike och hans ätt. Detta skedde genom julirevolutionen i Frankrike 1830 och störtades 18 år senare genom februarirevolutionen 1848.

Kungariket Frankrike
Royaume de Françe

1830–1848
Flagga Vapen
Nationalsång: La Parisienne
Kungariket Frankrike 1848.
Kungariket Frankrike 1848.
Kungariket Frankrike 1848.
Huvudstad Paris
Språk Franska
Religion Romersk-katolsk
Statsskick Konstitutionell monarki
Sista kung Ludvig Filip I
Sista premiärminister Louis Mathieu Molé
Bildades 26 juli 1830
 – bildades genom julirevolutionen
Upphörde 23 februari 1848
 – upphörde genom februarirevolutionen 1848
Idag del av Frankrike Frankrike
Frankrikes historia
Frankrikes flagga före 1789 och mellan 1814 och 1830 Frankrikes flagga
Denna artikel är en del av en serie
Tidsaxel
Gallien (–486)
Frankerriket (tidigt 400-tal–483)
Frankrike under medeltiden (486–1453)
Hundraårskriget (1337–1453)
Tidigmoderna Frankrike (1453–1789)
Franska revolutionen (1789–1799)
Första republiken (1792–1804)
Första kejsardömet (1804–1814)
Bourbonska restaurationen (1814–1830)
Julimonarkin (1830–1848)
Andra republiken (1848–1852)
Andra kejsardömet (1852–1870)
Tredje republiken (1870–1940)
Vichyregimen (1940–1944)
Frankrikes provisoriska regering (1944–1946)
Fjärde republiken (1946–58)
Femte republiken (1958–)

Kungadömet, som symboliserades av trikoloren, fick varken häva lagar eller utfärda undantag från dem. Kungen bibehöll hela den verkställande makten, inklusive rätten att utnämna ministrar. Katolicismen gällde inte längre som statsreligion utan som de flesta fransmännens religion.[1]

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Hildebrand, Hans; Hjärne, Harald; Pflugk-Harttung, Julius von. ”166 (Världshistoria / Nya tiden efter 1815)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vrldhist/6/0202.html. Läst 16 april 2022.