John Malcolm

brittisk politiker och historiker

Sir John Malcolm, född 2 maj 1769 i Burnfoot, Skottland, död 30 maj 1833, var en angloindisk ämbetsman och historiker.

John Malcolm
Född2 maj 1769[1][2][3]
Dumfriesshire, Storbritannien
Död30 maj 1833[1][2] (64 år)
London
BegravdWestminster Abbey och Kensal Green Cemetery
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
SysselsättningPolitiker[4], historiker, författare[5]
Befattning
Ledamot av Förenade kungarikets 9:e parlament
Storbritanniens 9:e parlament, Launceston (1831–1831)[6]
Ledamot av Förenade kungarikets 10:e parlament
Storbritanniens 10:e parlament, Launceston (1831–1832)[6]
MakaIsabella Charlotte Campbell
(g. 1807–)[7]
BarnMargaret Malcolm (f. 1808)[8]
George Alexander Malcolm (f. 1810)[8]
Charlotte Olympia Malcolm (f. 1811)[8]
Anne Amelia Malcolm (f. 1814)[8]
Catherine Wellesley Malcolm (f. 1815)[8]
FöräldrarGeorge Malcolm[8]
Margaret Pasley[8]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Riddare med storkors av Bathorden
Redigera Wikidata

Malcolm kom 1783 till Indien som fänrik, blev 1798 assistent åt residenten i Hyderabad, deltog 1799 som "politisk officer" i fälttåget mot Mysore och sändes därefter av generalguvernören lord Wellesley på en diplomatisk beskickning till Persien (1800-1801), varunder han i Teheran slöt två viktiga fördrag om upprättande av brittiska faktorier i Persien, förbund mot afghanerna och fransmäns utestängande från persisk tjänst.

Malcolm blev vid återkomsten lord Wellesleys privatsekreterare, deltog 1803-1804 i andra marathkriget som generalguvernörens diplomatiska ombud och slöt de viktiga fördragen med furstarna av Gwalior och Indore. 1810 företog han en ny beskickningsfärd till Persien. Malcolm reste 1811 hem till England, adlades där 1812 och återkom till Indien 1817, då han som brigadgeneral deltog i kriget mot pindaris, och i tredje marathkriget (1817-1818).

Han utnämndes till generalmajor samt hade bestämmande inflytande på fredssluten med marathfurstarna och organiserade de nyförvärvade stora landområdenas förvaltning. Från 1822 vistades Malcolm sedan i England till sin död med undantag av åren 1828-1830, då han var guvernör över presidentskapet Bombay. Åren 1831-1832 var han medlem av underhuset. En staty över honom är rest i Westminster Abbey.

Malcolm, en självsäker och ärelysten man, var inte bara en av den angloindiska styrelsens skickligaste diplomater och förvaltningsorganisatörer, utan har även gjort sig ryktbar genom grundliga arbeten i persisk och indisk historia. Bland hans skrifter märks: Sketch of the sikhs (1812), History of Persia (2 band, 1815),[9] A memoir of Central India (2 band, 1823), Political history of India from 1784 to 1823 (2 band, 1826), Sketches of Persia (2 band, 1827) samt The administration of British India (1833). Hans levnadsteckning skrevs av John William Kaye, Life and correspondence of major general sir John Malcolm (2 band, 1856).

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, John Malcolm, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, General Sir John Malcolm.[källa från Wikidata]
  4. ^ Hansard 1803–2005, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] The History of Parliament.[källa från Wikidata]
  7. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f g] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  9. ^ ”The History of Persia, from the Most Early Period to the Present Time”. World Digital Library. 18 april 1815. http://www.wdl.org/en/item/7310/. Läst 2 oktober 2013.