Johan Carl Wilcke
Johan Carl Wilcke, född 6 september 1732 i Wismar (Sverige), död 18 april 1796 i Stockholm, var en tyskfödd svensk experimentalfysiker som gjorde viktiga insatser inom flera områden, framför allt elektricitetsläran.[5]
| Johan Carl Wilcke | |
 | |
| Född | 6 september 1732[1] Wismar[2] |
|---|---|
| Död | 18 april 1796[1] (63 år) Stockholm[3] |
| Medborgare i | Sverige[4] och Tyskland |
| Utbildad vid | Uppsala universitet Rostocks universitet  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Stockholms universitet |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Wilcke föddes i Wismar, som då räknades som svenskt område. Han följde sin familj till Sverige när hans far Samuel Wilcke 1739 blev andre pastor vid Tyska församlingen i Stockholm.[5] Fadern ville att även sonen skulle slå in på prästbanan, men teologi tilltalade inte Wilcke, som istället var mer intresserad av fysik.
Wilcke blev 1749 student i Uppsala, där han studerade matematik och fysik under Mårten Strömer och Samuel Klingenstierna till 1751, då han reste utrikes.[5] Under sin sexåriga utrikesvistelse studerade han i Göttingen, Berlin, Greifswald och Rostock, där han 1757 blev filosofie magister (då motsvarande doktorsexamen inom filosofisk fakultet) på avhandlingen De electricitatibus contrariis, som väckte stor uppmärksamhet inom forskarvärlden.
Efter att han till Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm lämnat in avhandlingarna Rön om elektriska laddningens åstadkommande med flera kroppar än glas och porcellän (1758) och Historia af de naturkunnigas mening om orsakerna till åskedundret (1759), utnämndes han 1759 till Thamisk lektor och blev samma år till ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Innehavaren av de Thamska lektorstjänsten ansvarade för Vetenskapsakademiens offentliga föreläsningar på Riddarhuspalatset, som hölls en gång i veckan med syftet att sprida bildning och som tillkom genom en donation av kommerserådet Sebastian Tham.[6]
1770 fick han den thamska professuren i fysik i Stockholm. Han var Kungliga Vetenskapsakademiens sekreterare 1784 – 1796.[7] Han var också ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala från 1774, av Fysiografiska sällskapet i Lund från 1775 och av utländska lärda samfund.[5]
Han var farbror till industrimannen Gustaf Daniel Wilcke.
Upptäckter/landvinningar redigera
- Uppfinnare av en elektrostatisk generator 1762 som var föregångare till den senare elektroforen som utvecklades av Alessandro Volta.
- Sambandet mellan norrsken och störningar i det jordmagnetiska fältet.
- Den förste som utarbetade isoklinkartor för hela jorden.
- Upptäckte att norrskenets strålar går parallellt med jordmagnetiska fältet. Hans avhandling om detta finns i KVA handlingar för år 1777.
- Lämnat viktiga bidrag inom värmelära.
- Konstruerade den vätgasballong med 4 m diameter, som sändes upp i ett experiment från Stockholms gamla observatorium på Observatoriekullen i Stockholm.)
Bibliografi i urval redigera
- Tal, om methoden uti naturkunnigheten, hållit uti kongl. vetenskaps academiens rum på riddarehuset, då Thamiska föreläsningarna öfver experimental physiken börjades därstädes d. 18 oct. 1759. Af Johan Carl Wilcke. ... På kongl. vetenskaps: academiens befallning. Stockholm, tryckt hos directeuren Lars Salvius, 1760. [Elektronisk resurs]. Stockholm. 1760. Libris 10814517
- Tal, om naturkunnighetens nytta, behaglighet och uphielpande, hvar med Thamiska föreläsningarne å nyo börjades, d. 27. oct. 1761. Af Johan Carl Wilcke ... På kongl. vetenskaps academiens befallning. Stockholm, tryckt hos directeuren: Lars Salvius, 1762.. Stockholm. 1762. Libris 2411403
- Tal, om magneten, hållet för kongl. vetensk. academien vid præsidii nedläggande, den 1 februarii 1764, af Johan Carl Wilcke ... Stockholm, tryckt hos direct. Lars Salvius 1764.. Stockholm. 1764. Libris 2411336
- Anmärkningar vid et, d. 30 maji 1769, här i staden timadt åskeslag. Stockholm. 1770. Libris 9836913
- Tal, om de nyaste förklaringar öfver norr-skenet, hållet, i kongl. maj:ts höga närvaro, för dess vetenskaps-academie, vid præsidii nedläggande, den 7 febr. 1778. Af Johan Carl Wilcke ... Stockholm, tryckt hos Johan Georg Lange, 1778. [Elektronisk resurs]. Stockholm. 1778. Libris 10936361. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:rara-79
- Historiska och physiografiska underrättelser om Landskronastad och hamn sammandragne a:o 1770: [Utg. av S.LLovén. [Härtill tavl.2.]]. Öfversigt af K. Vetenskapsakademiens förhandlingar ; 6(1849):[No 40]. 1850. [Stockholm]. 1850. Libris 3176317. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-3176318
Källor redigera
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Johan Carl Wilcke.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 15 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, 24 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Wilcke, Johan Karl i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ^ Vetenskapsakademiens historia: 1700-talet, Kungl. Vetenskapsakademien, läst 2021-01-19
- ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
Vidare läsning redigera
- Beckman, Anna (1952). Johan Carl Wilcke 1732-1796.. Stockholm. Libris 2552196
- Ehrensvärd, Ulla (1991). ”Ett batymetriskt pionjärarbete i Landskrona hamn år 1770”. Oceanerna (1991): sid. 106-113 : ill.. Libris 10092501
- Oseen, Carl Wilhelm (1939). Johan Carl Wilcke: experimentalfysiker. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 31319