Jekaterina Bresjko-Bresjkovskaja

rysk politiker

Jekaterina Konstantinova Bresjko-Bresjkovskaja (ursprungligt efternamn Verigo), född 25 januari (13 januari enligt g.s.) 1844 i Ivanovo, guvernementet Vitebsk, död 12 september 1934 i Prag, Tjeckoslovakien, var en rysk revolutionär.

Jekaterina Bresjko-Bresjkovskaja
FöddЕкатерина Константиновна Брешко-Брешковская
13 januari 1844 (g.s.)[1] ​eller ​25 januari 1844[1]
Ivanovo, Ryssland
Död12 september 1934[2][3][4]
Horní Počernice, Tjeckien
BegravdBegravningsplats i Chvaly
Medborgare iKejsardömet Ryssland
SysselsättningPolitiker[4], aristokrat, revolutionär
Befattning
Ledamot av Allryska konstituerande församlingen
Politiskt parti
Workers' Party for the Political Liberation of Russia
Socialistrevolutionära partiet
BarnNikolaj Nikolaevič Breško-Breškovskij (f. 1874 och 1874)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Jekaterina Konstantinova Verigo, senare Bresjko-Bresjkovskaja, tillhörde en godsägarfamilj i Tjernihiv. Hon började, driven av medkänsla med de fattiga och förtryckta bönderna att ägna sig åt socialt upplysningsarbete. Då hon dock såg omöjligheten att med fredliga medel få till stånd verkliga reformer, lämnade hon 1873 sin familj och gav sig ut för att bedriva revolutionär propaganda. Med stor energi organiserade hon revolutionsföreningen i olika delar av Ryssland, och ända fram till revolutionen 1917 var hon helt inriktad på sitt arbete, som ofta avbröts av fängelsevistelser, förvisningar och straffarbete. Omkring 1896 började Bresjko-Bresjkovskaja verksamt delta i socialrevolutionärernas terrororganisationer. Efter februarirevolutionen 1917 stödde hon Aleksandr Kerenskijs regering med hela sin auktoritet som "den ryska revolutionens moder". Hon motsatte sig dock oktoberrevolutionen, och 1918 lämnade hon Ryssland och begav sig till Västeuropa, varifrån hon sedan bekämpade bolsjevikerna. Hon var sista tiden huvudsakligen bosatt i Prag.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Olga Bogdanova (red.), Литераторы Санкт-Петербурга. ХХ век, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Catherine Breshkovsky, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Catherine Breshkovsky, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]

Vidare läsning redigera

  • Michelsen, Ellen (1932). Sju kvinnor ur den ryska revolutionens historia : Sofja Bardina, Sofja Perowskij, Katherine Breschkowsky, Vera Zasulitsch, Vera Figner, Nadeschda Krupskaja, Alexandra Kollontay. Stockholm: Axel Holmström. Libris 688135 

Externa länkar redigera