James Tobin
James Tobin, född 5 mars 1918 i Champaign i Illinois, död 11 mars 2002 i New Haven i Connecticut, var en amerikansk nationalekonom och professor vid Yale University i USA, som belönades med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1981.[17][18] Han har bland annat blivit känd för begreppen Tobinskatt och Tobins q.
| James Tobin | |
 | |
| Född | 5 mars 1918[1][2][3] Champaign, USA |
|---|---|
| Död | 11 mars 2002[1][2][3] (84 år) New Haven[4][5][6], USA |
| Medborgare i | USA[7][8] |
| Utbildad vid | Harvard University, filosofie doktor, [9][10] University Laboratory High School University of Illinois at Urbana-Champaign  |
| Sysselsättning | Nationalekonom, professor[11][12][13], statistiker, militär |
| Befattning | |
| Ordförande, American Economic Association (1971–1972) | |
| Arbetsgivare | Yale University |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Econometric Society (1952)[14] John Bates Clark-medaljen (1955) Fellow of the American Statistical Association (1958)[15] Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (1981)[16] Adam Smith Award (1990) Hedersdoktor vid nya universitetet i Lissabon Distinguished Fellow of the American Economic Association Heliga skattens orden Sterling Professor National Book Critics Circle Award för biografi Harvard Centennialmedaljen Fisher-Schultz Lecture | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Tobin studerade vid Harvard University där han tog bachelorexamen (B.A.) 1939 och doktorsexamen (Ph.D.) 1947.[18] 1941–1942 arbetade han som ekonom vid Office of Price Administration i Washington. Under andra världskriget tjänstgjorde han i USA:s flotta som inkallad reservofficer och var slutligen sekond på jagaren USS Kearney (DD-432), som var av Gleaves-klass.
Han var direktör för Cowlesstiftelsen för ekonomiforskning från 1955 till 1961 och åter från 1964 til 1965.[18] 1950 blev han anställd vid Yale University, där han 1957 blev innehavare av Sterling-professuren i nationalekonomi.
Tobin var rådgivare till den demokratiske presidentkandidaten George McGovern i 1972 års val.[18] McGovern räknades till Demokratiska partiets vänsterflygel och förlorade stort mot sittande presidenten Richard Nixon.
Han har även utvecklat ett förslag om medborgarlön.[källa behövs]
Insatser inom nationalekonomi redigera
Tobin räknas av många som den mest framstående amerikanska keynesianska ekonomen.[18] Han hävdade att penningpolitik enbart är effektiv inom ett område, kapitalinvesteringar, eftersom räntenivån är en viktig faktor för kapitalinvesteringar även om det inte är den enda faktorn.
Han införde måttet Tobins q som är kvoten mellan en tillgångs marknadsvärde och kostnaden för att ersätta tillgången. Om en tillgång har ett q-värde större än ett är en nyinvestering i liknande tillgångar lönsam.[18]
För sina insatser inom nationalekonomin belönades Tobin med Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1981 med motiveringen "för hans analys av finansiella marknader och dessas samband med utgiftsbeslut och därmed sysselsättning, produktion och prisutveckling".[19]
Tobinskatten redigera
Tobin publicerade sin idé om Tobinskatt första gången 1978 i Eastern Economic Journal. Han talade redan om den i en föreläsning vid Princeton 1972 och publicerade den som The New Economics One Decade Older men då var det nästan ingen som brydde sig om den. Efter publiceringen 1978 var det fler som lyssnade och diskuterade den, men den blev mer ett inlägg i debatten än ett förslag som verkligen övervägdes.
Idén om en Tobinskatt är populär bland antiglobaliseringsrörelsen med Attac som en av de främsta förespråkarna.
Bibliografi redigera
- Tobinskatten, James Tobin m.fl., 2001, Tankesmedjan Agora.
Källor redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, James Tobin, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, James Tobin, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ James Tobin, On the theory of macroeconomic policy, 138, De Economist, mars 1990, s. 1–14, 10.1007/BF01718386, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ James Tobin, Nobel Laureate in Economics and an Adviser to Kennedy, Is Dead at 84 (på engelska), The New York Times, 13 mars 2002, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Nobel laureate Tobin dies at 84 (på engelska), Yale Daily News, 25 mars 2002, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Head-to-head: the Robin Hood tax (på engelska), BBC News Online, 8 december 2011, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ The Bankers and the Revolutionaries (på engelska), The New York Times, 1 oktober 2011, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
- ^ People in Economics -- Super Mario and the Temple of Learning, vol. 42, 2, Finance & Development, juni 2005, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Koofers, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Koofers, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Fellows of the American Statistical Association-databas, läst: 10 juli 2021.[källa från Wikidata]
- ^ The Sveriges Riksbank Prize in Economic Sciences in Memory of Alfred Nobel 1981, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ James Tobin: Facts & Biographical, The Nobel Prize, läst 2020-10-30
- ^ [a b c d e f] James Tobin, Encyclopædia Britannica, läst 2020-10-30
- ^ James Tobin, Kungl. Vetenskapsakademien: Ekonomipriset, läst 2020-10-30