Wikipedia

Järnmeteorit

Järnmeteoriter är meteoriter som nästan uteslutande består av järn men också av järn-nickellegeringar som kamacit och taenit.

Så kallad widmanstättensstruktur på en snittyta på en järnmeteorit. Foto från NASA.
Järnmeteorit från Barringerkratern i Arizona, USA. Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm.

Järnmeteoriter motsvarar omkring 6 procent av alla meteoriter till antal. Järnmeteoriter klarar nedfallet genom jordens atmosfär bättre än stenmeteoriter som lättare sprängs sönder i fallet och järnmeteoriter representerar därför en större andel av de största meteoritfynden och även av totalmassan (90%).

Järnmeteoriter tros bestå av material från kärnan i en söndersprängd himlakropp. Oktahedriter, till skillnad från hexahedriter och ataxiter, innehåller stora kristaller som tyder på en långsam kristallbildning. Om man polerar en snittyta på en oktahedrit och behandlar den med till exempel salpetersyrlighet eller järn(III)kloridlösning, framkommer en så kallad widmanstättenstruktur; ett kristallmönster av kamacit- och taenitlameller som bara förekommer hos oktahedritiska järnmeteoriter och som bildas genom långsam avkylning.

Alla järnmeteoriter innehåller minst 4 procent nickel.

Stora järnmeteoriter redigera

De största järnmeteoriterna[1][2]
Namn Fyndplats Upptäcktsår Massa (ton) Typ
1. Hoba Namibia 1920 60 Ataxit IV B
2. el Chaco Campo del Cielo, Chaco, Argentina 1969 (33,4–)37,4[3] Grov oktahedrit I AB-MG
3. Ahnighito Kap York, Grönland 1894 30,875 Medium oktahedrit, III AB
4. Armanty Xinjiang, Kina 1898 28 Medium oktahedrit, III E
5. Bacubirito Sinaloa, Mexiko 1863 22 Finaste oktahedrit, I RUNGR
6. Agpalilik Kap York, Grönland 1963 20,1 Medium oktahedrit, III AB
7. Mbozi Rungwe, Tanzania 1930 16 Mediuk oktahedrit, I RUNGR
8. la Sopresa Campo del Cielo, Chaco, Argentina 2005 14,850 Grov oktahedrit, I AB-MG
9 Willamette Oregon, USA 1902 14,140 Medium oktahedrit, III AB
10. Chupaderos I Chihuahua, Mexiko 1852 14,114 Medium oktahedrit, III AB
11. Mundrabilla I Western Australia, Australien 1966 12,4 Medium oktahedrit, I AB-UNGR
12. Morito Chihuahua, Mexiko 1600 10,1 Medium oktahedrit, III AB
13. Santiago del Estero Campo del Cielo, Chaco, Argentina 1997 10,0 Grov oktahedrit, I AB-MG

1576 upptäcktes en järnmeteorit på Campo del Cielo i Argentina, den så kallade el Meson del Fierro. Den återupptäcktes 1774, men har ej återfunnits sedan 1783. Den uppskattas ha vägt mellan 15 och 23 ton.
2011 rapporterades en järnmeteorit från Altaibergen i Xinjiang, Kina som uppskattas väga mellan 25 och 30 ton.[4][5]

Svenska järnmeteoriter redigera

De enda kända[6] järnmeteoritnedslag i Sverige är Muonionalustameteoriterna och Föllingemeteoriten.

Se även redigera

Externa länkar redigera

Artikel om Gibeon järn-meteoriten.

Referenser redigera

  1. ^ Largest Meteorites in the World Arkiverad 19 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. på Jensen Metteorites Arkiverad 4 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine..
  2. ^ Field Guide to Meteors and Meteorites by O. Richard Norton and Lawrence Chitwood, Springer, 2008. sid. 67. ISBN 9781848001565
  3. ^ U.B. Marvin, Meteorites in History i The history of meteoritics and key meteorite collections. Geological Society. 2006. sid. 31. ISBN 978-1-86239-194-9. http://books.google.com/?id=7SvtVoa1W-cC&pg=PA28  anger 33400 kg. Andra källor uppger 37 ton eller 37,4 ton.
  4. ^ Artikel på space.com 25 juli 2011.
  5. ^ Artikel i The Telegraph 27 juli 2011.
  6. ^ Sprängd dvärgplanet i nordsvensk myrmark Forskning och Framsteg, 2009 (läst 25 mars 2016)
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Järnmeteorit&oldid=53868819”