Itera
Itera var en plastcykel som utvecklades 1980[1] och började serietillverkas 1982[2]. Cykeln tillverkades av Heva AB och Vilhelmina Plast AB, som också formsprutade och monterade, medan bolaget Itera AB svarade för idé och produktutveckling.
Utformning redigera
Det fanns flera olika varianter och den vanligaste modellen var treväxlad. Ram, gaffel, hjul och vevparti tillverkades i kompositplast – en kombination av termoplast och glasfiber.[3] Växel, pedaler och bromsar kom från utländska tillverkare, medan de flesta övriga komponenter levererades av svenska företag.
Historik redigera
Produktionshistorik redigera
Trots en omfattande marknadsföringskampanj blev cykeln en flopp eftersom den hade vek ram, var tung (cirka 18 kg) och betingade ett högt pris. Företaget hade ursprungligen tänkt sig att sälja den för cirka 300 kr (att jämföras med en vanlig cykel som 1980 kostade cirka 1 200 kr) men istället lanserades den som en trendprodukt och kostade 1 600 kronor. Det påstods också i ett reportage i Aktuellt[4] att trafikljusen inte slog om för den nya plastcykeln eftersom den inte var i metall.
En förbättrad version med stålstyre togs fram, men det hjälpte inte. 15 000–20 000 cyklar hann tillverkas i Vilhelmina innan nedläggningen. Det gjorde heller ingen nytta att USA:s dåvarande president Jimmy Carter provcyklade Itera vid ett Sverigebesök i början av 1980-talet.[5]
Användning vid Femdagars redigera
Arrangören av den stora orienteringstävlingen Femdagars i mitten av 1980-talet köpte 1 000 Itera-cyklar som man hyrde ut. Efter tävlingen såldes de billigt till utövarna. Alla såldes.[6]
Referenser redigera
- ^ Johansson, Jan (28 januari 2013). ”Itera - plastcykeln som skulle frälsa Vilhelmina”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180219090251/https://www.vk.se/787961/itera-plastcykeln-som-skulle-fralsa-vilhelmina. Läst 18 februari 2018.
- ^ Lunds universitet Arkiverad 19 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Information om föremål nummer TM39207”. Tekniska Museet. 14 oktober 2016. http://digitaltmuseum.se/021026305323.
- ^ ”Evighetsmaskinen”. lassecollin.se. 17 april 1990. http://www.lassecollin.se/collinads/evighetsmaskinen.html.
- ^ Chalma mater : del VI 1970-1996, redaktör Hans Arby & projektledning Leif Blomquist, Stiftelsen Chalma mater, Göteborg 1997, s. 974
- ^ ”På plastcykel mot 90-talet”. Lunds universitet. Arkiverad från originalet den 19 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110719191133/http://www3.lu.se/info/lum/LUM_06_95/LUM6_18_cykel.html. Läst 4 november 2014.