Presidentvalet i Iran som hölls den 12 juni 2009 var det tionde allmänna presidentvalet som hållits i Iran. Irans president är det högsta ämbetet som utses genom folkliga val. Alla kandidater måste godkännas av Väktarrådet. Alla iranska medborgare som fyllt 18 år är röstberättigade (totalt ca 46,2 miljoner). En kandidat måste vinna majoriteten, det vill säga över hälften av rösterna, för att bli president. Om ingen får egen majoritet i första omgången, blir det alltså en andra omgång mellan de två toppkandidaterna.

Presidentvalet i Iran 2009
Iran
← 2005 12 juni 2009 (2009-06-12) 2013 →
  Mahmoud Ahmadinejad Mir-Hossein Mousavi
Kandidat Mahmoud Ahmadinejad Mir-Hossein Mousavi
Parti Abadgaran CCRF
Röster 24 592 793 13 338 121
Andel 62,63 % 33,86 %


President före valet

Mahmoud Ahmadinejad
Abadgaran

President efter valet

Mahmoud Ahmadinejad
Abadgaran

Officiella kandidater redigera

Den sittande presidenten Mahmoud Ahmadinejad ställde upp för omval. Den iranska reformrörelsen hade försökt enas kring en kandidat. Förre presidenten Mohammad Khatami tillkännagav den 8 februari att han kandiderade, men redan den 16 mars drog han tillbaka sin kandidatur. Samtidigt uttalade han sitt stöd för en annan reformvänlig kandidat, Irans förre premiärminister Mir-Hossein Mousavi, som Khatami menade hade bättre chanser i konkurrensen mot Irans konservativa etablissemang. De övriga kandidaterna var förre talmannen i parlamentet (majlis) Mehdi Karroubi, även han reformist, samt förre ledaren för Islamiska revolutionsgardet Mohsen Rezaei, som räknas som konservativ. Från början fanns betydligt fler kandidater men endast de fyra nämnda blev godkända av Irans väktarråd.

Opinionsundersökningar i Iran anses statistiskt osäkra och har tidigare år även stoppats av myndigheterna. 2002 upplöste man en organisation med namnet Ayandeh som genomför sådana mätningar. Dess ledare Abbas Abdi arresterades och satt i fängelse flera år.[källa behövs] Ett antal mätningar gjordes dock inför 2009 års val, varav några visade att Mousavi skulle kunna vinna, medan andra visade att Ahmadinejad hade störst stöd.

Resultat redigera

När vallokalerna stängt hävdade både Mahmoud Ahmadinejad och Mir-Hossein Mousavi att de vunnit valet. Båda påstod att de fått 58-60% av rösterna. När två tredjedelar av rösterna räknats meddelade den iranska nyhetsbyrån IRNA att Ahmadinejad fått 66% av rösterna och Mousavi 33% av rösterna. Mousavi varnade det iranska folket för att valfusk kan ha förekommit. Även bedömare på internationella nyhetsmedier uttryckte tvivel över resultatets äkthet.

Det resultat som förelåg den 17 juni (se tabell) skiljer sig endast marginellt från de tidiga officiella prognoserna.

Den 17 juni meddelade Väktarrådet via statliga medier att de var redo att räkna om rösterna i omstridda valkretsar. Den 29 juni kom ett besked från Väktarrådet att den nya rösträkningen "bekräftade president Ahmadinejads seger" och inga fler formella protester kan lämnas angående valresultatet.

Presidentvalet i Iran 2009
Kandidat Antal röster %
Mahmoud Ahmadinejad 24 527 516 62,63
Mir-Hossein Mousavi 13 216 411 33,75
Mohsen Rezaei 678 240 1,73
Mehdi Karroubi 333 635 8,85
Summa (valdeltagande 85 %) 38 755 802 100,0
Källa: BBC (persisk), uppdaterad 17 juni 2009

Provinsresultat redigera

Den 15 juni rapporterade den iranska statsägda PressTV det som enligt inrikesministeriet är resultaten per provins (se tabell). Om resultatet kan nämnas att skillnaden mellan Mousavis och Ahmadinejads röstandelar var betydligt mindre i Teheran än i de flesta andra provinser.

Provins Mahmoud Ahmadinejad Mehdi Karroubi Mir-Hossein Mousavi Mohsen Rezaei Ogiltiga röster Totalt antal röster
Ardabil 325,911 2,319 302,825 6,578 4,372 642,005
Östazarbaijan 1,131,111 7,246 837,858 16,920 17,205 2,010,340
Västazarbaijan 623,946 21,609 656,508 12,199 20,094 1,334,356
Bushehr 299,357 3,563 177,268 7,607 6,193 493,989
Chahar Mahal och Bakhtiari 359,578 4,127 106,099 22,689 2,953 495,446
Fars 1,758,026 16,277 706,764 23,871 18,359 2,523,300
Gilan 998,573 7,183 453,806 12,022 11,674 1,483,258
Golestan 515,211 10,097 325,806 5,987 14,266 869,453
Hamadan 765,723 12,032 218,481 13,117 9,816 1,019,169
Hormozgan 482,990 5,126 241,988 7,237 5,683 843,024
Ilam 199,654 7,471 96,826 5,221 3,495 312,667
Esfahan 1,799,255 14,579 746,697 51,788 25,162 2,637,482
Kerman 1,160,446 4,977 318,250 12,016 10,125 1,505,814
Kermanshah 573,568 10,798 374,188 11,258 13,610 983,422
Nordkhorasan 341,104 2,478 113,218 4,129 3,072 464,001
Razavikhorasan 2,214,801 13,561 884,570 44,809 24,240 3,181,990
Sydkhorasan 285,983 928 90,363 3,962 1,920 383,157
Khuzestan 1,303,129 15,934 552,636 139,124 28,022 2,038,845
Kohgiluyeh och Buyer Ahmad 253,962 4,274 98,937 8,542 2,311 368,707
Kurdistan 315,689 13,862 261,772 7,140 12,293 610,757
Lorestan Inga resultat rapporterade
Markazi 572,988 4,675 190,349 10,057 7,889 785,961
Mazandaran 1,289,257 10,050 585,373 19,587 15,571 1,919,838
Qazvin 498,061 2,690 177,542 7,978 6,084 692,355
Qom 422,457 2,314 148,467 16,297 9,505 599,040
Semnan 295,177 2,147 77,754 4,440 3,790 383,308
Sistan och Baluchistan 450,269 12,504 507,946 6,616 5,585 982,920
Teheran 3,819,945 67,334 3,371,523 147,487 115,701 7,521,540
Yazd 337,178 2,565 255,799 8,406 5,908 609,856
Zanjan 444,480 2,223 126,561 7,276 5,181 585,721
Källa: Inrikesministeriet, rapporterat av PressTV

Reaktioner redigera

Efter att resultatet av landets presidentval offentliggjorts utbröt demonstrationer mot den sittande regimen på olika håll i landet. De oppositionella hävdade att fusk och övergrepp låg bakom Ahmadinejads vinst i valet. I Teheran förekom våldsamma protester med sammandrabbningar mellan Mousavi-anhängare och polis, massvis med demonstranter dödades och fler blev gripna.

Studentskan Neda Agha-Soltani blev en symbol för den iranska oppositionen sedan vittnen hävdat att hon sköts ihjäl av basijmilisen trots att hon inte själv aktivt deltog i någon demonstration. Miljoner människor världen över har sett videofilmer på internet som visar hennes död.[1]

Externa länkar redigera

Källor redigera