Wikipedia

Ira Bowen

amerikansk astronom

Ira Sprague Bowen, född 21 december i Seneca Falls, New York, USA, 1898, död 6 februari 1973, var en amerikansk fysiker och astronom. Han var 1931–1945 professor i astrofysik vid Caltech. Han var 1946–1964 chef för Mount Wilson-observatoriet och var 1948–1964 chef för Palomarobservatoriet. Han invaldes 4 december 1963 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. År 1927 slog han fast att nebulium inte var ett nytt grundämne utan dubbeljoniserat syre.[1]

Ira Sprague Bowen
Född21 december 1898
Seneca Falls, New York, USA
Död6 februari 1973 (74 år)
NationalitetAmerikansk
Alma materCalifornia Institute of Technology
Yrke/uppdragAstronom, fysiker
OrganisationMount Wilson-observatoriet
Palomarobservatoriet
Känd förNebulium
UtmärkelserHenry Draper-medaljen (1942)
Brucemedaljen (1957)

Biografi redigera

Bowen var son till Philinda Sprague och James Bowen.[2] På grund av familjens frekventa flyttningar skolades han i hemmet fram till faderns död 1908. Från den tidpunkten gick han på Houghton College där hans mor arbetade som lärare. Efter examen från gymnasiet 1915 fortsatte Bowen på junior college vid Houghton College och gick senare över till i Oberlin College där han tog examen 1919. Under tiden vid Oberlin College utförde han en del forskning om stålets egenskaper tillsammans med forskaren Robert Hadfield. Resultaten publicerades 1921.[3]

Bowen började studera fysik vid University of Chicago hösten 1919. Redan 1921 kom han in i Robert A. Millikans forskargrupp. Han fick i uppdrag att göra ultraviolett spektroskopi av kemiska element. Millikan övertalades av George Ellery Hale att flytta till California Institute of Technology 1921 och Bowen flyttade med honom. Kontakten med Hale gjorde det möjligt för Bowen att också arbeta vid Mount Wilsonbservatoriet och Palomarobservatoriet.

Bowen föreläste om allmän fysik på Caltech och forskade om kosmisk strålning samtidigt som han fortsatte sina studier om UV-spektroskopi. Han gjorde också beräkningar på spektra för de lätta elementen i det periodiska systemet. Med dessa data och inspiration från ett kapitel om gasformiga nebulosor och strålningsemission vid låg densitet i boken Astronomi av Henry Norris Russell, Raymond Smith Dugan och John Quincy Stewart, uppnådde han sin mest kända upptäckt.

De gröna emissionslinjerna vid 4 959 och 5 007 Ångström i Kattögenebulosan upptäcktes av William Huggins 1864. Eftersom inget känt element visade dessa emissionslinjer i experimentet drogs i slutet av 1890-talet slutsatsen att ett nytt element var orsaken till dessa linjer, som de kallade nebulium. Bowen kunde beräkna de förbjudna övergångarna av dubbelt joniserat syre för att vara exakt där linjerna hade hittats. Den låga sannolikheten för kollisioner i nebulosan gjorde det omöjligt för syret att komma från det exiterade tillståndet till dess grundtillstånd och då var de förbjudna övergångarna huvudvägen för relaxeringen. Bowen publicerade sina resultat 1927 och drog slutsatsen att nebulium inte var ett grundämne.[4]

Bowen var den första direktören för Palomarobservatoriet och tjänstgjorde där från 1948 till 1964. Före sin pensionering 1964 och även efteråt var Bowen involverad i förbättringen av den optiska utformningen av flera stora optiska instrument, till exempel 100-tums teleskopet Irenee duPont vid Las Campanas Observatory. Han är också känd inom meteorologin för införandet av Bowen-förhållandet, som beskriver förhållandet mellan sensibelt och latent värme över en avdunstande yta.

Hedersbetygelser redigera

Bowen valdes in i The National Academy of Sciences 1936.

Priser redigera

Namngivning redigera

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ira Sprague Bowen, 9 augusti 2021.
  • Kungl. vetenskapsakademien, Matrikel 1966. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien. 1966. sid. 24. ISSN 0302-6558 Libris 3638900 

Noter redigera

  1. ^ Vaughan Jr., Arthur H. (maj 1973). ”Obituary: Ira Sprague Bowen”. Physics Today 26 (5): sid. 77–78. doi:10.1063/1.3128066. Arkiverad från originalet den 22 september 2013. https://web.archive.org/web/20130922101841/http://www.physicstoday.org/resource/1/phtoad/v26/i5/p77_s1?bypassSSO=1. Läst 9 augusti 2021.  Arkiverad 22 september 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Hockey, Thomas (2009). The Biographical Encyclopedia of Astronomers. Springer. ISBN 978-0-387-31022-0. http://www.springerreference.com/docs/html/chapterdbid/58195.html. Läst 22 augusti 2012 
  3. ^ Hadfield, Robert; Williams, S. R.; Bowen, I. S. (1921). ”The Magnetic Mechanical Analysis of Manganese Steel”. Proceedings of the Royal Society of London, Series A 98 (692): sid. 297–302. doi:10.1098/rspa.1921.0004. 
  4. ^ Bowen, I. S. (1927). ”The Origin of the Nebulium Spectrum”. Nature 120 (3022): sid. 473. doi:10.1038/120473a0. 
  5. ^ ”Henry Draper Medal”. National Academy of Sciences. Arkiverad från originalet den 26 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130126003930/http://www.nasonline.org/about-nas/awards/henry-draper-medal.html. Läst 24 februari 2011. 
  6. ^ ”Past Recipients of the Rumford Prize”. American Academy of Arts and Sciences. Arkiverad från originalet den 27 september 2012. https://web.archive.org/web/20120927075008/http://www.amacad.org/about/rumford.aspx. Läst 9 augusti 2021. 
  7. ^ ”Past Winners of the Catherine Wolfe Bruce Gold Medal”. Astronomical Society of the Pacific. Arkiverad från originalet den 21 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110721092933/http://astrosociety.org/membership/awards/pastbruce.html. Läst 24 februari 2011. 
  8. ^ ”Grants, Prizes and Awards”. American Astronomical Society. Arkiverad från originalet den 22 december 2010. https://web.archive.org/web/20101222143439/http://www.aas.org/grants/awards.php#russell. Läst 9 augusti 2021. 
  9. ^ ”Winners of the Gold Medal of the Royal Astronomical Society”. Royal Astronomical Society. Arkiverad från originalet den 25 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110525064844/http://www.ras.org.uk/awards-and-grants/awards/268. Läst 24 februari 2011. 
  10. ^ ”Bowen on Moon” (på engelska). International Astronomical Union. 18 oktober 2010. https://planetarynames.wr.usgs.gov/Feature/847. Läst 11 augusti 2021. 
  11. ^ ”Minor Planet Center 3363 Bowen” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3363. Läst 25 januari 2018. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ira_Bowen&oldid=54387414”