Indisk palmmård (Paradoxurus hermaphroditus), även musang, vanlig palmmård eller asiatisk palmmård[2] är en art i underfamiljen palmmårdar som förekommer i södra och sydöstra Asien. Arten är särskilt känd för sin roll i framställningen av kaffesorten kopi luwak (på svenska känt som sibetkaffe).

Indisk palmmård
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Indisk palmmård
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljViverrider
Viverridae
UnderfamiljPalmmårdar
Paradoxurinae
SläkteParadoxurus
ArtIndisk palmmård
P. hermaphroditus
Vetenskapligt namn
§ Paradoxurus hermaphroditus
AuktorPallas, 1777
Utbredning
Artens utbredningsområde; grön = vanlig, röd = introducerad
Hitta fler artiklar om djur med

Utseende redigera

Djurets grova och tjocka päls har en grå grundfärg. På ryggen finns svarta strimmor och på kroppens sidor svarta fläckar. Även fötterna, öronen och nosen har svart färg. Ansiktet har en svartvit mönstring som liknar tvättbjörnens ansiktsmask. Artepitet hermaphroditus i det vetenskapliga namnet syftar på doftkörtlar under djurets svans som liknar testiklar till utseendet men som finns hos båda könen. Arten når en kroppslängd mellan 48 och 59 centimeter. Därtill kommer en svart svans med 44 till 54 centimeters längd. Vikten ligger mellan 2,5 och 4 kilogram.

Utbredning och habitat redigera

Indisk palmmård förekommer i hela Sydostasien. Den finns i Indien, på Sri Lanka, i södra Kina inklusive ön Hainan, i andra sydostasiatiska länder och på flera öar, till exempel Sumatra, Borneo, Java och den filipiniska ön Palawan. På några mindre öar i området är den troligen införd av människan. Artens habitat utgörs huvudsakligen av tropisk regnskog.

Levnadssätt redigera

Som de flesta viverrider är den indiska palmmården aktiv på natten. Den lever huvudsakligen i träd och har bra förmåga att klättra. Under dagen vilar den i trädens håligheter, i bergssprickor eller i andra gömställen. Utanför parningstiden lever varje individ ensam.[3]

 
Teckning från Brehms "Djurens liv"

I vissa regioner är de kulturföljare och sover under hustak eller i ladugårdar. Där orsakar de oljud och är lika ogillade som stenmården i Europa. Dessutom förstör de i viss mån kaffeplantager.

Indisk palmmård är en allätare som livnär sig till exempel av insekter, mindre gnagare, maskar och fågelägg. Med lite tur fångar den ibland fåglar och arter från ekorrfamiljen. Den största delen av födan utgörs däremot av frukter som ofta hittas på palmer. Vanligen plockar indisk palmmård de mest mogna frukterna och lämnar de andra kvar. Arten dricker gärna nektar från blommorna av sockerpalmen. Ursprungsbefolkningen som lever i rovdjurets utbredningsområde framställer av samma nektar ett palmvin (toddy på engelska). Därför är ett av djurets engelska smeknamn toddy cat.[3]

Efter dräktigheten som varar i cirka 60 dagar föder honan två till fem ungar. Efter 11 till 12 månader sluter honan att ge di. Det äldsta kända djuret av arten i fångenskap blev 25 år gammalt.

Sibetkaffe redigera

Fördjupning: Sibetkaffe

I Sydostasien produceras med hjälp av indisk palmmård kaffesorten kopi luwak (sibetkaffe). Det lokala namnet kommer från de indonesiska orden kopi ('kaffe') och luwak (djurets namn på indonesiska). Djuret äter frukten från kaffebusken och utsöndrar kaffebönorna med avföringen nästan utan biprodukter. I djurets matsmältningssystem genomgår kaffebönan en fermentering med hjälp av enzymer som ändrar bönans smakegenskaper.[3]

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter redigera

  1. ^ Paradoxurus hermaphroditusIUCN:s rödlista
  2. ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.18, läst 2018-09-01.
  3. ^ [a b c] J. Nelson (16 april 2013). ”Asian palm civet” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Paradoxurus_hermaphroditus/. Läst 19 januari 2016. 

Vidare läsning redigera

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9

Externa länkar redigera