'Ilja Ilf, pseudonym för Ilja Arnoldovitj Fajnzilberg (ryska: Илья Арнольдович Файнзильберг), född 15 oktober 1897 i Odessa, Kejsardömet Ryssland död 13 april 1937 i Moskva, Ryska SFSR Sovjetunionen var en rysk författare.

Ilja Ilf
FöddИехиел-Лейб Арьевич Файнзильберг
3 oktober 1897 (g.s.)[1]
Odessa[2][3]
Död13 april 1937[1][4][5] (39 år)
Moskva[6][7][8]
BegravdNovodevitjekyrkogården
Andra namnИлья Арнольдович Ильф, Виталий Пселдонимов, И., Иф., А. И. Ильф, И. Вариант, Лахневич, Ильф, И—Ф., А. Немаловажный, Иф, И. Фальберг, И. А. Пселдонимов, Дон Бузильо, А. Старосольский, Ф. Толстоевский, Франц Бакен-Бардов, Коперник och Холодный философ
Medborgare iKejsardömet Ryssland[9] och Sovjetunionen
SysselsättningFörfattare[10][11][12], prosaist, satiriker, redaktör, humorist, science fiction-författare, manusförfattare, fotograf, journalist[12], mekaniker, dramatiker
Redigera Wikidata

Ilf fick en teknisk utbildning och arbetade inom telegrafväsendet. Sina första verk publicerade han i tidskriften Morjak. Han flyttade till Moskva 1923 där han skrev i tidskriften Gudok. 1926 påbörjade han ett samarbete med Jevgenij Petrov, som skulle komma att vara fram till hans död 1937. Duon blev helt enkelt känd som Ilf och Petrov (Il'f i Petrov), och tillsammans skrev de flera romaner, bland annat Tolv stolar och Guldkalven.

Romanen Tolv stolar brändes under bokbålen runt om i Nazityskland 1933.

Ilf avled i sviterna av tuberkulos 1937. Den nazityska propagandatidningen Der Angriff lät dock publicera en artikel, där det istället hävdades att Ilf skulle ha begått självmord efter att ha fått kritik av de sovjetiska myndigheterna. Ilfs samarbetspartner Jevgenij Petrov lät då publicera en artikel i Pravda, där han tillbakavisade de felaktiga uppgifterna om att Ilf skulle ha begått självmord och intygade att han avled till följd av sjukdomen. Det finns dock västerländska historiker som fortfarande använder sig av självmordsversionen.

Bibliografi utgivet på svenska redigera

Källor redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, sptimes.ru .[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.sptimes.ru .[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, Ilya Ilf, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Internet Speculative Fiction Database, Ilya Ilf, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, Internet Movie Database .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, russia.rin.ru .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, russiapedia.rt.com .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, Internet Movie Database .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.ncbi.nlm.nih.gov .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]