Hugh Cairns, 1:e earl Cairns

brittisk politiker

Hugh McCalmont Cairns, 1:e earl Cairns, född 27 december 1819 och död 2 april 1885, var en brittisk domare och politiker.

Hugh Cairns, 1:e earl Cairns
Född27 december 1819[1][2][3]
Cultra, Storbritannien
Död2 april 1885[1][2][3] (65 år)
Bournemouth, Storbritannien
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidTrinity College, Dublin
Belfast Royal Academy
SysselsättningPolitiker, domare, barrister[4]
Befattning
Ledamot av 16:e brittiska parlamentet
Storbritanniens 16:e parlament, Belfast (1852–1857)[5]
Bencher, Lincoln's Inn (1856–)
Ledamot av Förenade kungarikets 17:e parlament
Storbritanniens 17:e parlament, Belfast (1857–1859)[5]
Ledamot av Förenade kungarikets 18:e parlament
Storbritanniens 18:e parlament, Belfast (1859–1865)[5]
Ledamot av Förenade kungarikets 19:e parlament
Storbritanniens 19:e parlament, Belfast (1865–1866)[6]
Ledamot av Kronrådet (1866–)
Attorney General för England och Wales (1866–1866)
Lordkansler (1868–1868)
Lordkansler (1874–1880)
Politiskt parti
Konservativa partiet
MakaMary Harriet MacNeile
(g. 1856–)[7]
BarnHugh Cairns[8]
Lady Lilias Cairns (f. 1860)[8]
Arthur Cairns, 2:e earl Cairns (f. 1861)
Herbert Cairns, 3:e earl Cairns (f. 1863)[8]
Wilfred Cairns, 4:e earl Cairns (f. 1865)[8]
Douglas Halyburton Cairns (f. 1867)[8]
Lady Kathleen Mary Cairns (f. 1870)[8]
FöräldrarWilliam Cairns[8]
Rosanna Johnston[8]
Utmärkelser
Legum doctor (1862)
Legum doctor (1862)
Doktor i civilrätt (1863)
Baron (1867)
Vicomte (1878)
Earl (1878)
Redigera Wikidata

Cairns föddes och uppfostrades på Irland, och invaldes 1852 i underhuset som konservativ representant för Belfast. Han blev 1852 solicitor-general, 1866 attorney general i Derbys sista ministär, och blev 1868 engelsk lordkansler i Benjamin Disraelis kortvariga regering och samtidigt medlem av överhuset, där han vid Derbys frånfälle 1869 blev det konservativa partiets ledare. 1874-80 fungerade han på nytt som lordkansler i Diraelis ministär. Efter dennes död 1881 väntade Cairns vänner, att han skulle bli det konservativa partiets ledare. Hans vacklande hälsa i förening med andra omständigheter att han avböjde. Cairns adlades som baron Cairns 1868 och upphöjdes till vicomte Garmoyle och earl Cairns 1878.

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] SNAC, Hugh Cairns, 1st Earl Cairns, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Hugh MacCalmont Cairns, 1st Earl Cairns, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Dictionary of Irish Biography, Royal Irish Academy, Hugh McCalmont Cairns, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Joseph Foster, Men-at-the-Bar : A biographical hand-list of the members of the various Inns of Court, including her Majesty's Judges, etc., andra utgåvan, Joseph Foster, 1885.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.thegazette.co.uk .[källa från Wikidata]
  7. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f g h] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]