Hornvärnfågel[2] (Anhima cornuta) är en av tre arter i andfågelfamiljen värnfåglar som alla enbart förekommer i Sydamerika.[3]

Hornvärnfågel
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Dess läte.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningAndfåglar
Anseriformes
FamiljVärnfåglar
Anhimidae
SläkteAnhima
Brisson, 1760
ArtHornvärnfågel
A. cornuta
Vetenskapligt namn
§ Anhima cornuta
Auktor(Linnaeus, 1766)
Utbredning
Hornvärnfågelns utbredningsområde i Sydamerika.
Synonymer
  • Palamedea cornuta Linnaeus, 1766
Bild av huvudet där man tydligt ser "hornet".
Bild av huvudet där man tydligt ser "hornet".

Utseende redigera

Hornvärnfågeln är en mycket kraftig och stor fågel, med en längd på 84–95 centimeter och 3,5 kilogram i vikt. Näbben är som hos alla tre värnfågelarter liten och hönsliknande. Ovansidan, huvud och bröst är svarta, med vita fläckar på huvudets krona, på strupen och på vingtäckarna. Från främre delen av huvudet sticker en taggliknande struktur upp, unik för fågelvärlden.[4] Benen är långa och vardera fot har tre tår som bara delvis har simhud mellan sig. På fötterna finns också vassa sporrar, liksom på vardera vinge. Buken och de undre vingtäckarna är vita.

Utbredning redigera

Fågeln förekommer i låglänta områden från Venezuela och söderut till Bolivia och brasilianska Amazonområdet.[3] Den förekommer också isolerat i Guayas i västra Ecuador.[5] I Trinidad och Tobago är den möjligen utdöd.[1]

Systematik redigera

Arten placeras som ensam art i släktet Anhima.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Ekologi redigera

 
Flock i nationalparken Manu i Peru.

Fågeln återfinns i bevuxna våtmarker och lever av vattenlevande växter.[5] Dess bo är en stor hög av flytande vegetation förankrad på grunt vatten.[5] Den lägger tre till fem vita eller gulbruna ägg med kanelfärgade fläckar som ruvas av båda könen i 40–47 dagar.[6] Ungarna kan liksom de flesta andfåglar gå så fort de har kläckts, men stannar med föräldrarna i ett år.[6]

Hornvärnfågel och människan redigera

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

I kulturen redigera

Hornvärnfågeln är colombianska staden och departementet Araucas officiella fågel, som på spanska heter just Arauco.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Anhima cornuta Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Stettenheim, Peter R. (2000). ”The Integumentary Morphology of Modern Birds—An Overview”. American Zoologist 40: sid. 461–477. doi:10.1093/icb/40.4.461. 
  5. ^ [a b c] Carboneras, C., Boesman, P. & Kirwan, G.M. (2018). Horned Screamer (Anhima cornuta). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52790 4 maj 2018).
  6. ^ [a b] Kear, J. ed. (2005) Ducks, Geese and Swans. Oxford University Press, Oxford.

Externa länkar redigera