Hoplocephalus bungaroides
Hoplocephalus bungaroides[4] är en ormart som beskrevs av Schlegel 1837. Hoplocephalus bungaroides ingår i släktet Hoplocephalus och familjen giftsnokar och underfamiljen havsormar.[5][6] IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[5]
| Hoplocephalus bungaroides Status i världen: Sårbar[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Kräldjur Reptilia |
| Ordning | Fjällbärande kräldjur Squamata |
| Familj | Giftsnokar Elapidae |
| Underfamilj | Havsormar Hydrophiinae |
| Släkte | Hoplocephalus |
| Art | Hoplocephalus bungaroides |
| Vetenskapligt namn | |
| § Hoplocephalus bungaroides | |
| Auktor | (Schlegel, 1837) |
| Synonymer | |
|
Alecto variegata DUMÉRIL 1854[2] Alecto bungaroides DUMÉRIL 1854[2] Elapocormus bungaroides FITZINGER 1843[3] Naja bungaroides SCHLEGEL 1837[4] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Arten förekommer i delstaten New South Wales i Australien. Den vistas i områden med sandsten kring Sydney.[1]
Hoplocephalus bungaroides vilar vanligen under vintern gömd i bergssprickor eller under stenar. Under sommaren besöker den skogar och ormen vilar där i trädens håligheter. Födan utgörs främst av ödlor och ibland av andra smådjur. Parningen sker under den kalla årstiden och honor lägger inga ägg utan föder under sommaren 8 till 20 levande ungar per kull. I fångenskap blev några individer 25 år gamla.[1]
Källor redigera
- ^ [a b c d] 1996 Hoplocephalus bungaroides Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ [a b] Duméril, A. M. C., BIBRON, G. & DUMÉRIL, A. H. A., (1854) Erpétologie générale ou histoire naturelle complète des reptiles. Tome septième. Deuxième partie, comprenant l'histoire des serpents venimeux., Paris, Librairie Encyclopédique de Roret: i-xii + 781-1536
- ^ Fitzinger, L. (1843) Systema Reptilium, fasciculus primus, Amblyglossae., Braumüller et Seidel, Wien: 106 pp.
- ^ [a b] Schlegel, H. (1837) Essai sur la physionomie des serpens. Partie Générale: xxviii +251 S. + Partie Descriptive: 606 S. + xvi., La Haye (J. Kips, J. HZ. et W. P. van Stockum)
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (7 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/hoplocephalus+bungaroides/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ Hoplocephalus bungaroides i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Hoplocephalus bungaroides.
