Wikipedia

Hjalmar Söderberg

svensk författare
För konstnären och fabrikören, se Hjalmar Söderberg (företagsledare).

Hjalmar Emil Fredrik Söderberg, född 2 juli 1869 i Stockholm, död 14 oktober 1941 i Köpenhamn, var en svensk författare, skribent och översättare. Hans författarskap räknas som ett av de mer betydelsefulla i Sverige under 1900-talet. Det var omdebatterat under hans livstid men har senare fått ett allt större erkännande från såväl läsare som litteraturvetare.[1]

Hjalmar Söderberg
Hjalmar Söderberg cirka 1917 – fotot var förlaga till Svenska Akademiens minnespenning över författaren.
Hjalmar Söderberg cirka 1917 – fotot var förlaga till Svenska Akademiens minnespenning över författaren.
PseudonymTuppy
Född2 juli 1869
Stockholm, Sverige
Död14 oktober 1941 (72 år)
Köpenhamn, Danmark
YrkeFörfattare, journalist, skribent
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam1888–1941
GenrerRomaner, noveller, dramatik, kritik m.m.
DebutverkFörvillelser (1895)
Noterbara verkHistorietter (1898)
Martin Bircks ungdom (1901)
Doktor Glas (1905)
Gertrud (1906)
Hjärtats oro (1909)
Den allvarsamma leken (1912)
Ödestimmen (1922)
PriserDe Nios stora pris 1934
Gustaf Fröding-stipendiet 1941
Make/makaMärta Abenius (1899–1917)
Emilie Voss (1917–1941)
BarnDora Söderberg
Tom Söderberg
Mikael Söderberg
Betty Søderberg
Webbplatshttp://www.soderbergsallskapet.se/
Sida på WikisourceFörfattare:Hjalmar Söderberg
Porträttet är, som Hjalmar Söderberg själv uttryckte det, ”blott alltför likt”. Målningen finns på Thielska Galleriet i Stockholm. Olja på duk (114 x 69 cm) från 1916 av Gerda Wallander.

Söderberg skrev dikter, noveller, kåserier, litteratur- och teaterrecensioner, romaner och dramatik, men också kritiska kommentarer om samtiden och flera religionshistoriska arbeten. Han har också beskrivits som en lysande Stockholmsskildrare.[2] Bland hans mest uppmärksammade verk finns Martin Bircks ungdom, Doktor Glas och Den allvarsamma leken. Den förstnämnda är en utvecklingsroman med självbiografiska drag, och även i den sistnämnda – en djupt känd relationshistoria – syns det personliga i berättelsen. Doktor Glas är en moralfilosofisk historia som kretsar kring ett mord. De båda senare böckerna har filmatiserats ett flertal gånger.[3]

Biografi redigera

Uppväxt och studier redigera

 
Födelseboken från Hedvig Eleonora församling med notering om Hjalmar Emil Fredrik Söderberg.

Hjalmar Söderberg föddes på Grev Turegatan 47 A[4] – nuvarande nummer 35[5] på Östermalm i Stockholm. Han var son till Fredrik Söderberg (1833-1900), kamrer vid Kammarkollegiet och Emilia (1836-92), född Brander; båda föräldrarna kom från Stockholm och hade gift sig 1865.[6] Söderberg växte upp på Majorsgatan 10 och 12 tillsammans med systern Frida (1866-1926; dog ogift).[7] Hemmet var ett välordnat ämbetsmannahem på Ladugårdslandet, senare ändrat till Östermalm. Vid läroverket Norra Latin fanns bland andra skolkamraterna Bo Bergman och Carl G. Laurin, vilka båda blev hans vänner för livet. Där fanns även den litterära föreningen "Concordia". En annan oas återfanns på Stockholms läsesalong med dess böcker. Någon större håg till akademiska studier hade Söderberg däremot inte. Efter studentexamen följde dock studier vid Uppsala universitet, men inte med något särskilt lyckat resultat. Söderberg tillbringade endast några månader vid universitetet under höstterminen 1890.

Karriär som tjänsteman och journalist redigera

 
Hjalmar Söderberg, tidigt 1900-tal.

Efter att ha varit anställd vid Generaltullstyrelsen under flera år började Söderberg, att arbeta som journalist. Han sökte under hösten 1891 arbete i Kristianstad. Där efterträdde han kulturjournalisten Emil Kléen på Kristianstadsbladet[8] i december 1891. Här stannade han till i april 1892. Tjänstgöringen i Kristianstad förkortades på grund av att modern hastigt insjuknade och Söderberg återvände därför omgående till hemstaden.[9][10]

Åter i Stockholm och efter moderns bortgång började han skriva kritik som frilans i Dagens Nyheter och Ord & Bild. Från 1897 värvades han som fast medarbetande i kretsen kring Verner von Heidenstam, som övertagit Svenska Dagbladet med finansiell hjälp av Ernest Thiel. Där var Söderberg främst teaterkritiker och kåsör under åren fram till 1908.[11] När han debuterade som romanförfattare hade han redan gjort sig ett namn som journalist och skriftställare.

Familjebildning redigera

Hjalmar Söderberg var från den 18 januari 1899 till den 15 februari 1917 gift med Märta Abenius (1871–1932).[6] Som nygifta bodde paret på Villagatan 6.[12] Tillsammans hade de tre barn: Dora, född 1899 på Folkungagatan 95, Tom, född 1900 på Styrmansgatan 51 och Mikael (Michael), född 1903 på Observatoriegatan 6.

Under åren 1901–07, då familjen bodde på Observatoriegatan, hyrde Söderberg en "skrivarlya" på Rådmansgatan 73 under åren 1905~08 för att han skulle få arbetsro.[13] Hemmet och skrivarlyan låg på parallellgator med Kungstensgatan emellan. På sina två adresser, båda utmärkta med plaketter, skrev Söderberg noveller till Främlingarna och här arbetade han med romanen Doktor Glas.[8] Ett antal noveller i Det mörknar över vägen kom till här liksom pjäsen Gertrud.

Kris i äktenskapet – flytten till Köpenhamn redigera

Efter 1906 bodde Söderberg till och från i Köpenhamn på olika adresser - även Poste restante København.[14] I augusti 1907 var Söderberg i Skåne. Här träffade han danskan Emilie Voss (1876-1957) i Mölle. Tycke uppstod och tre år senare, den 6 november 1910, föddes deras dotter Betty i München, dit de hade åkt i hemlighet. I februari 1917 fick Söderberg ut skilsmässa från första hustrun Märta, bland annat efter det att äktenskapslagstiftningen ändrats i Sverige i november 1915.[15] Den 23 augusti 1917 gifte sig Hjalmar Söderberg och Emilie Voss i Rådhuset i Köpenhamn. Det dröjde dock till i januari 1919 innan det noterades i den svenska folkbokföringen, att Söderberg var "utflyttad från Sverige till utlandet, Danmark/Själland/Köpenhamn".

Frederiksberg och Köpenhamn redigera

 
Øster Søgade 96 i Köpenhamn. I detta hus hade Hjalmar Söderberg sin sista bostad, februari-oktober 1941.

Hjalmar Söderberg var bosatt med sin danska familj från hösten 1917 på Gammel Kongevej 141 i Köpenhamn[16] och från april 1918 på Allégade 15 A på Frederiksberg.[17] Här bodde de fram till våren 1931, då de flyttade till ett närbeläget och nybyggt bostadshus vid Glahns Allé 43. I december 1938 flyttade de vidare till Nørre Farimagsgade 1, med utsikt mot Ørstedsparken i Köpenhamn.[18]

I februari 1941 flyttade de en sista gång, nu till Øster Søgade 96[19] vid Østerport i Köpenhamn.[14] I våningen bredvid bodde redan dottern Betty (1910–93) med sin familj. Hon var redan då en uppburen skådespelerska och gift med litteraturhistorikern Hakon Stangerup. Hjalmar Söderberg fick två barnbarn – Henrik Stangerup och Helle Stangerup, båda blev författare som morfar.

Hjalmar Söderberg avled den 14 oktober 1941 på Kommunehospitalet i Köpenhamn. Han begravdes den 18 oktober och vilar i familjegraven på Vestre Kirkegård i Köpenhamn.[20] Söderberg dog under den nazityska ockupationen av Danmark där han hade levt under drygt trettio år med sin danska familj. Två av hans svenska barn - Dora och Tom - fick tillstånd av ockupationsmakten, att komma till hans sjukbädd på Kommunehospitalet i Köpenhamn. Efter begravningen fick de genast fara tillbaka till Sverige. Kvar i Köpenhamn blev hans hustru Emilie och yngsta dotter Betty.

Söderbergs familj har vårdat sig om hans litterära kvarlåtenskap och valt att överlåta merparten av hans korrespondens och ett flertal originalmanuskript till Göteborgs universitetsbibliotek. Även vid Kungliga biblioteket finns flera originalmanus.

Obekräftade uppgifter om utomäktenskaplig dotter redigera

Per Wästberg förmedlar i den fjärde delen av sina memoarer - ”Ute i livet” - som utkom i augusti 2012, en uppgift om att Hjalmar Söderberg skulle haft en utomäktenskaplig dotter Ninni född 1910. Detta är inte troligt, anser Kurt Mälarstedt, trots att Wästbergs källa är den då nyligen avlidne toppdiplomaten Sverker Åström.[21] Efterlevande till flickan Ninni – som var gift Thofelt i sitt första äktenskap, Bjerke i sitt andra – bekräftar att hon på äldre dagar intensivt efterforskade sina biologiska föräldrar. Av någon anledning misstänkte hon, att Hjalmar Söderberg var hennes far. Hon fann emellertid inga bevis för att denna misstanke överensstämde med verkligheten. Flickan Ninni hette ursprungligen Carin Märtha Ingeborg Larsson och var född i Engelbrekts församling i Stockholm den 15 april 1910. Hon bör alltså ha kommit till någon gång under juli månad 1909. Vid denna tidpunkt, liksom för övrigt under hela året 1909, befann sig emellertid Hjalmar Söderberg i Köpenhamn. Där levde Söderberg i en av allt att döma lycklig relation med Emilie Voss, som han träffat i Mölle sommaren 1907. Under sommaren 1909 tog han in på Badehotellet i Dragör och var då ivrigt sysselsatt med, att skriva sin tankebok Hjärtats oro.[21]

Filmatisering av Hjalmar Söderbergs liv redigera

 
Hjalmar och Emilie Söderbergs grav på Vestre Kirkegård i Köpenhamn.

Jag har valt mina ord och menat allvar med dem, är en film om Hjalmar Söderberg som sändes i TV2 - första gången i januari 1987. Den är gjord av Bure Holmbäck tillsammans med producenten Monica Simonsson. Eftersom en så stor del av Söderbergs liv och författarskap utspelades i Köpenhamn var det ofrånkomligt att mycket filmades där. Det krävdes också omsorgsfulla förberedelser, bland annat genomgång av materialet i kommunarkivet i Dragör och att skaffa tillstånd för att filma i Vor Frues Kirke i Köpenhamn.[22]

Hjärtats oro är en TV-film av Marianne Söderberg och Magnus Engberg från år 2002, som berättar om Söderbergs liv, dikt och kärlek kring det förra sekelskiftet.[23]

Författarskap redigera

 
Hjalmar Söderberg tecknade flera olika vinjetter. Denna från novellsamlingen "Främlingarna" (1903) med en slingrande orm och en oljelampa blev som ett personligt signum för honom.

Hjalmar Söderberg uppfattades i början av sin författarbana ofta som en blaserad flanör som betraktade omvärlden utan egentligt intresse. Men Söderbergs litteraturkritik, stilkonst och allvaret i hans verk gav honom efter hand en position i svensk litteratur omkring sekelskiftet 1900. Han lovordades för sin rena och klara stil av en rad kritiker, uppmärksammades för sin sociala medkänsla och blev läromästare för den tidens Stockholmsförfattare. Han hade en uttalad motståndare i kritikern Fredrik Böök som talade om "fin de siècle", "modebetonad trötthet" och "förlegad skepsis", medan andra kritiker betonat mångsidigheten, engagemanget och stilkonsten i Söderbergs författargärning.[24]

"Hjalmar Söderbergs melankoli är av den art, att den förklarar och försvarar hans placering inte enbart som en 'nittiotalets realist' utan också som en av det nya århundradets portalfigur", skrev Erik Hjalmar Linder i "Ny illustrerad svensk litteraturhistoria" (1965).[25]

Göran Hägg skriver om Hjalmar Söderberg i sin Den svenska litteraturhistorien från 1999: "Ensam bland mer framstående sekelskiftesförfattare valde han att berätta om den samtida verkligheten. Därför är vår bild av sekelskiftets Sverige i hög grad hans."[26]

I Sverige har i första hand Bonniers gett ut Söderbergs skönlitterära böcker. Internationellt har spridningen av hans böcker fortsatt. De är för närvarande översatta till ett 30-tal språk. Från och med år 2012 är utgivningen av Hjalmar Söderbergs verk fri eftersom det har gått 70 år sedan hans död. Detta har resulterat i ett stort antal nyutgivningar både på svenska och i översättningar till bland annat kinesiska, tyska och interlingua.

Romaner redigera

Förvillelser redigera

Hjalmar Söderberg debuterade med romanen Förvillelser, som utkom 1895. Boken väckte en häftig debatt, och ansågs rent av som omoralisk. Den gav Söderberg epitetet ”ungdomens förförare”. Den handlar om medicinstuderande Tomas Weber, som flyter omkring i tillvaron och gör en överklassflicka med barn samtidigt som han har ett förhållande med en flicka i en handskbutik.

Martin Bircks ungdom redigera

Utvecklingsromanen Martin Bircks ungdom, från år 1901, är delvis självbiografisk. Nockeby och Brostugan på Kärsön inspirerade Söderberg till sommaravsnittet i romanen. Under sommaren 1888 hyrdes övervåningen på Brostugan som sommarnöje av Hjalmar Söderbergs föräldrar.

Doktor Glas redigera

 
Ungdomsfoto av Hjalmar Söderberg. Göteborgs universitetsbibliotek.

En höjdpunkt i författarskapet är dagboksromanen Doktor Glas[27] (1905), som beskriver hur titelpersonen dödar pastor Gregorius, som han finner vara en helt omoralisk person. Romanen belyser den eviga frågan om det är rätt att döda.[28]

Den allvarsamma leken redigera

Den allvarsamma leken (1912) är Söderbergs sista roman i traditionell mening.[24] I historien berättas den olyckliga kärlekshistorien mellan Arvid Stjärnblom och Lydia Stille.[29] I romanen förlorar den unge Arvid Stjärnblom sin älskade Lydia till en äldre man vars inkomster tillåter henne att leva det liv hon drömmer om. Arvid och Lydia träffas dock på nytt efter några år och inleder en kärleksaffär, en allvarsam lek, till synes av ödet bestämd att utmynna i intet. Hjalmar Söderberg förekommer själv i romanen under namnet Henrik Rissler. Den allvarsamma leken väckte blandade reaktioner hos samtidskritiken men har senare fått stor uppskattning och kallats för "vår litteraturs enda betydande kärleksroman".[24]

Historietter och noveller redigera

Historietter, som kom ut 1898, är Söderbergs mest lästa och omtyckta novellsamling. De korta förtätade berättelserna, flertalet med ett lyriskt anslag, växlar mellan skämt, allvar, ironi och patos där huvudpersonerna inte sällan är de ensamma, utstötta eller vilsna.

Söderberg skrev mycket i det korta formatet och utgav flera andra berättelsesamlingar. Främlingarna (1903) och Det mörknar öfver vägen (1907) beskrivs som mindre enhetliga samlingar, men karakteriseras liksom Historietter av vemod, stillsamt allvar och en impressionistisk blick för ett avgörande ögonblick eller en ödesmättad situation. De senare samlingarna Den talangfulla draken (1913) och Resan till Rom (1929) är mer varierade till sitt innehåll med bland annat historiska motiv och inslag av saga, reseskildring och kåseri.[30]

Dramatik redigera

Kärlekshistorien med Maria von Platen[31] kom att sätta spår i skådespelet Gertrud och i romanen Den allvarsamma leken. Gertrud spelades första gången på Dramaten 1907 och har även gjorts som film och satts upp som tv- och radioteater. Aftonstjärnan (1912) beskrivs som en vemodig och bitter vardagshistoria om förtryck och översitteri, om känslomässig utpressning, om pengarnas makt och om den goda människans utsatthet i en kall värld, och har spelats i åtskilliga uppsättningar genom åren. Söderbergs tredje pjäs Ödestimmen (1922), ett politiskt idédrama med bakgrund av krigsutbrottet 1914, blev dock inte lika framgångsrikt.[24]

Jahves eld, Jesus Barabbas och Den förvandlade Messias redigera

Under sina senare år i Köpenhamn ägnade sig Söderberg allt mindre åt skönlitteratur. Istället bedrev han religionsforskning i verk som Jahves eld (1918), Jesus Barabbas (1928) och Den förvandlade Messias (1932) där idén att bibelns Barabbas var identisk med Jesus framförs.[32] Söderbergs teorier var mycket kontroversiella och väckte upprörda känslor från många håll. En avvikande röst var emellertid Hjalmar Gullberg som i en recension av den sista boken föreslog att Söderberg borde kallas som professor i nya testamentets exegetik vid Lunds universitet.[24]

Översättare och journalist redigera

Hjalmar Söderberg har även översatt bokverk från originalspråk till svenska av Anatole France, Peter Nansen, Heinrich Heine, J.P. Jacobsen, Paul Géraldy, Guy de Maupassant och Alfred de Musset. Björn Sundberg har i en Understreckare i Svenska Dagbladet den 14 oktober 2010 visat hur Hjalmar Söderberg fann sin lätta stil i översättandet.[33]

I Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning var Söderberg medarbetare under tidsperioden 1925-40.[34] Han skrev liksom Torgny Segerstedt tidigt mycket kritiska artiklar om nazismen och dess makthavare. Dessutom skrev han bokrecensioner och även en språkvetenskaplig artikel med rubriken "Fan".[35]

Övriga aktiviteter redigera

Vinjetterna redigera

Bokförlaget Wahlström & Widstrand fick sitt förlagsmärke – sin logotyp – av Söderberg i samband med att han försökte få förlaget att anta hans första roman Förvillelser. Förlaget köpte vinjetten, men refuserade boken.[36]

Hjalmar Söderbergs har själv tecknat vinjetterna till förstaupplagorna av Främlingarna (1903), Doktor Glas (1905). Den provisoriska vinjetten till Doktor Glas finns på originalmanuskriptet i Göteborgs universitetsbibliotek.[37] Därefter tacknades vinjetter till Gertrud (1906), Det mörknar över vägen (1907) och Den allvarsamma leken (1912). Vinjetten till Förvillelser gjordes först till den 4:e upplagan (1913). För Jahves eld skissade Söderberg två versioner, varav den ena publicerades, (1918). Vinjetten till Jesus Barabbas tecknades först 1934 i samband med att skriften utgavs i Norge.

Söderberg i radio redigera

 
Hjalmar Söderberg läser ur "En Stockholmskrönika från sekelskiftet" hos Radiotjänst den 28 augusti 1934. Foto i "Vecko-Journalen", 36/1934.

I mars 1936 berättade Hjalmar Söderberg i radio om sina minnen av Oscar Levertin. I ett brev den 25 februari till John Landquist kommenterade han uppdraget, som han kallade "ett litet radioprat". Det var inte första gången han framträdde i det nya mediet. Redan 1927 hade han läst "Den brinnande staden" och "Oskicket" och 1934 några avsnitt ur "En Stockholmskrönika från sekelskiftet". Vid det senare tillfället fick han möjlighet att sjunga, vilket drog uppmärksamhet till uppläsningen. När Söderberg framförde "Oskicket" 1927 lär han ha visslat - i det här fallet melodin till "Hennes namn och börd" ur "Kung för den dag".[38]

Eftermäle redigera

Frånsidan av Svenska Akademiens minnespenning (1950) över Hjalmar Söderberg har följande inskrift: VERITATIS | AMORE | SUBTILITATE * SERMONIS | AEQUE * CONSPICUUS. Översatt: Sanningskärlek och språkligt mästerskap utmärkte honom i samma grad.

Söderbergs biograf Bure Holmbäck har beskrivit hans författarskap på följande sätt: ”Att Hjalmar Söderberg fortfarande engagerar så många läsare – och vinner nya också utanför Sverige – måste i hög grad bero på vad han uttrycker med sitt språk: Tankar och erfarenheter, värderingar och insikter, känslor och stämningar”.[39] Holmbäck fortsätter: ”Hans stilkonst präglas inte bara av kvickhet, eftertanke och intellektuell skärpa utan också av fin känsla för stämningar, i andra sammanhang av en träffsäker polemik och elegant ironi, av allvar och humor och alltid av hans omutliga ärlighet”.[40]

Söderbergsällskapet redigera

Söderbergsällskapet bildades den 16 februari 1985 och konstituerades i augusti samma år. Initiativtagare var litteraturdocenten och författaren Bure Holmbäck, som sommaren 1984 arrangerade en mycket välbesökt utställning på Kungliga biblioteket om Hjalmar Söderberg. Därvid undersökte han också möjligheterna, att bilda ett litterärt sällskap med det uttalade syftet ”att främja intresset för Hjalmar Söderbergs författarskap, hans person, hans samtid och hans miljöer”. Nuvarande ordförande är Gustaf Neander, som 2018 efterträdde Nils O. Sjöstrand.[41]

Staty utanför Kungliga biblioteket redigera

 
”Hjalmar Söderberg 1869-1941”, Författaren möter besökaren till Kungliga biblioteket i Humlegården. Staty av Peter Linde avtäckt den 11 september 2010.

Statyn[8] av Hjalmar Söderberg finns utanför entrén till Kungliga biblioteket i Humlegården. Den 11 september 2010 överlämnade Söderbergsällskapet bronsstatyn av Hjalmar Söderberg i naturlig storlek som en gåva till Stockholms stad. Staty och sockel är utförda av skulptören Peter Linde, som arbetade med uppdraget i närmare fem år. Gjutningen utfördes av Herman Bergmans Konstgjuteri AB. Statyn står på en 600 kilo tung sockel av vätögranit. Kostnaden för staty och sockel uppgick till drygt 500 000 kronor.[42]

Konstnären har på ett kongenialt sätt fångat Söderberg i tidstypisk klädsel mitt i steget, med hatten lyft till hälsning mot besökaren till biblioteket, spatserkryckan med ägarens kännetecken i den ena handen och de röda handskarna i den andra - i likhet med en av Söderbergs romanfigurer.[43] Vem som skulle sköta om statyn, som står på statlig mark, löstes genom att Stockholms stad tog på sig ansvaret för detta.[44]

Vägar uppkallade efter Söderberg redigera

 
Hjalmar Söderbergs logotyp för bokförlaget Wahlström & Widstrand.

I Stockholm fick 1950 en gata, som tidigare ingick i Drottningholmsvägen, ett nytt namn - Hjalmar Söderbergs Väg[45] - namngiven efter "en av de främsta skildrarna av sekelskiftets Stockholm". Den ingår i kategorin gator, som är uppkallade efter berömda svenska författare.[46]

Sedan 1967 finns i villaområdet Slätten i Falkenberg en Hjalmar Söderbergs Väg.[47] Ett trettiotal gator i området har fått namn efter svenska författare.[48]

Hjalmar Söderbergs Väg[49] finns sedan 1971 i villaområdet Österäng i Kristianstad. Anledningen är att Söderberg var journalist på Nyaste Kristianstadsbladet från december 1891 till våren 1892.[50] Det kan synas vara ett ödets ironi att Fredrik Böök, som var en av Söderbergs mest ironiska och försåtliga kritiker, och som hatade honom på politiska och moraliska grunder[51], har fått ge namn åt en annan väg i området. Anledningen till detta är att Fredrik Böök var född i Kristianstad och bland annat skrev romanen "Storskolan", som tilldrar sig i staden.[50] Även Gustaf Hellström, som var en författare som konkurrerade med Hjalmar Söderberg om Maria von Platens gunst, har fått ge namn åt en gata i ett näraliggande kvarter i Kristianstad.[50]

Litterära skyltar redigera

Det finns ett 70-tal litterära skyltar på olika platser i Stockholm.[52] En av de första finns sedan 1992 i Kungsträdgården i Stockholm vid Café Söderberg. Den har ett citat ur Hjalmar Söderbergs Doktor Glas:

"Klockan slog tre kvart på fem i Jacobs kyrka. Jag tog mekaniskt upp min klocka för att se efter om den gick rätt, min hand fumlade och darrade så att jag tappade klockan i marken och glaset gick sönder. Då jag böjde mig ner för att ta upp den, såg jag att det låg ett piller på marken..."[53]

Hjalmar Söderberg uppmärksammas sedan i mitten av december 2012 med en minnesskylt även i Kristianstad, där han var anställd vid tidningen Nyaste Kristianstadsbladet. Skylten i Kristianstad sitter på Regionmuseets fasad in mot gården vid Stora torg.[54] Texten på skylten har titeln ”En lång och smal rektangel” och är ett utdrag från kåseriet ”Vår stad”. Hjalmar Söderberg skrev det i Nyaste Kristianstadsbladet den 7 december 1891.

Minnesplaketter redigera

 
Plakett på Rådmansgatan 73 där Hjalmar Söderberg hade en dubblett på tredje våningen som sin "skrivarlya".

Sedan 2007 har Söderbergsällskapet låtit sätta upp plaketter på hus med anknytning till Hjalmar Söderberg. Tre plaketter finns på Östermalm – den ena vid fastigheten på Grev Turegatan 35 där Söderberg föddes. Den andra finns på Styrmansgatan 51 där familjen bodde under några år. Här föddes sonen Tom den 1 december 1900 i Hedvig Eleonora församling.[55] Den tredje plaketten på Östermalm finns på Tyskbagargatan 9 där Hjalmar Söderberg och hans barn bodde från 1907.

I Vasastan finns två plaketter, en på Observatoriegatan 6 där familjen var bosatt 1901-07 och en annan på Rådmansgatan 73 där Söderberg hade en dubblett som sin skrivarlya under åren 1905-08. Sonen Mikael föddes på Observatoriegatan 6 den 8 december 1903 i dåvarande Adolf Fredriks församling.[56]

Hjalmar Söderberg bodde, som relativt nygift, ett år på Södermalm med adress Folkungagatan 95.[57] Dottern Dora föddes på denna adress den 10 november 1899 i Katarina församling i Stockholm.[58]

Även i Brostugan på Kärsön i Ekerö kommun finns en plakett sedan i september 2013. Här hyrde Söderbergs föräldrar under en sommar på 1870-talet övervåningen i huset. Brostugans omgivningar och Nockeby inspirerade Hjalmar Söderberg till sommaravsnittet i romanen Martin Bircks ungdom.

Sven Luttermans Söderberg-samling vid Kungliga biblioteket redigera

Sven Lutterman (1915–90) var en bibliofil borgmästare i Norrköping som samlade Hjalmar Söderbergs samtliga tryckta verk, jämte excerpter, klipp och hade lagt upp ett omsorgsfullt kartotek. Detta kartotek har kopierats och bundits till en katalog omfattande två volymer. Samlingen överlämnades 1983 som gåva till Kungliga biblioteket.[59] Den 18 mars 2003 utökades samlingen då första delen av en samling tidningsurklipp överlämnades av Söderbergsällskapet på Bure Holmbäcks 80-årsdag. Klippsamlingen omfattar tiden från 1888 och fram till nutid och innehåller närmare 15 000 klipp. Första delen är sammanställd av Herbert Friedländer och den senare av Bure Holmbäck.

Svenska akademiens minnespenning redigera

 
Frånsidan av Svenska Akademiens minnespenning från 1950. Gravör Erik Lindberg.[60]

Svenska akademien ägnade 1950 års minnespenning åt Hjalmar Söderberg.[61] Åtsidan visar hans bild med födelse- och dödsår. Porträttet modellerade gravören Erik Lindberg efter ett anonymt foto reproducerat i Idun 1917, som denne funnit i Kungliga bibliotekets samlingar. Här vann dock ett av gravörens andra förslag gehör, att till namnet kring åtsidans porträtt foga ett "holmiensis" för att markera Hjalmar Söderbergs stockholmsförankring.[62]

När gravören Erik Lindberg fick uppdraget, att utföra medaljen genom Svenska akademiens ständige sekreterare Anders Österling den 20 april 1950 meddelades "att frånsidan lämpligen kunde prydas med en Stockholms stadsbild för att på samma gång antyda hans roll som stockholmsskildrare". Bo Bergman, som var Söderbergs vän och biograf instämde i detta och tillade: "Skulle inte ett hörn av Kungsträdgården med Sankt Jacobs kyrka passa? Denna trakt förekommer ständigt i Söderbergs berättelser". Konstnärens förslag, att "författarens vapen" - en gåspenna - skulle pryda frånsidan av medaljen vann inte någon majoritet hos akademiledamöterna, som ovanligt nog röstade i denna fråga.

Frånsidan återger istället ett annat motiv från Kungsträdgården med Molins fontän flankerad med två pilar och erinrar om stockholmsskildraren Söderberg. Den bär följande inskrift: VERITATIS | AMORE | SUBTILITATE * SERMONIS | AEQUE * CONSPICUUS. Översatt: Sanningskärlek och språkligt mästerskap utmärkte honom i samma grad. Den återgivna minnespenningen är i silver, har en diameter om 45 millimeter och är slagen i 128 exemplar varav Kungliga Myntkabinettet har ett exemplar.

Frimärke redigera

På 100-årsdagen av Hjalmar Söderbergs födelse utgav Posten ett 45-öres frimärke med författaren tecknad av Martin Lamm och graverat av Arne Wallhorn. Utgivningsdag var den 13 oktober 1969.

   
Hjalmar Söderberg, åtsidan och frånsidan av medalj i serien "Stora Svenska Författare" utformad 1978 av Berndt Helleberg.

Medalj redigera

Åren 1978–79 utfördes medaljer för 40 svenska författare. För uppgiften hade åtta skulptörer engagerats och de gjorde fem medaljer vardera av svenska författare från Heliga Birgitta till Gunnar Ekelöf. Berndt Helleberg fick göra Hjalmar Söderberg, Bo Bergman, Vilhelm Ekelund, Sigfrid Siwertz och Hjalmar Bergman. Medaljen av Hjalmar Söderberg är tillverkad av Sporrong, präglad i brons med en diameter om 40 millimeter och utförd i 1 000 exemplar.[63].[64]

Söderbergstudier redigera

Sten Rein har i sin doktorsavhandling från 1962 utgått från skådespelet Gertrud. Avhandlingen belyser bland annat verkligheten bakom händelserna i Gertrud och Den allvarsamma leken.[65] Bure Holmbäck bedrev i sin doktorsavhandling Det lekfulla allvaret från 1969 studier över erotiska och polemiska motiv i Den allvarsamma leken mot bakgrund av hans tidigare författarskap.[66]

Kurt Mälarstedt har i Ett liv på egna villkor – om Maria von Platen tecknat ett porträtt av Maria von Platen, som var Söderbergs tillbakadragna älskarinna och litterära musa.[31][67]

Nils O. Sjöstrand redigerade en serie om tre böcker med iakttagelser och synpunkter på och angående doktor Glas - Viljans frihet och mordets frestelse (2003)[68], Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd (2010)[69] och Stockholms nattblå himmel och pillrets onda kraft - Staden, läkaren nattvarden och giftet i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas (2012).[70]

Björn Sundberg har i sin doktorsavhandling från 1981, Sanningen, myterna och intressenas spel: en studie i Hjalmar Söderbergs författarskap från och med Hjärtats oro, bland annat tagit upp Söderbergs moraluppfattning och samhällsengagemang.[71] Söderbergs religionshistoriska intressen har granskats av Lars Ljungberg i Alltför mänskligt - om Hjalmar Söderbegs kristendomskritik[72] och av Sven Lagerstedt i doktorsavhandlingen Hjalmar Söderberg och religionen[73], båda från 1982.

Tommy Olofsson har i sin doktorsavhandling från 1981, Frigörelse eller sammanbrott? Stephen Dedalus, Martin Birck och psykologin, analyserat de psykologiska aspekterna i Martin Bircks ungdom.[74]

Elena Balzamo har analyserat Söderbergs politiska författarskap i Den engagerade skeptikern - Hjalmar Söderberg och politiken från 2001.[75] Jesper Halls Hjalmar Söderberg och schackspelet (2011), [76] belyser Söderbergs passion för schack.[77]

Maria Wahlström disputerade i maj 2012 på avhandlingen ”Jag är icke heller en” – den svenska dagboksromanen.[78] Hon kartlägger ett trettiotal romaner publicerade mellan 1825 och 2010. Diskussionen av dagboksromanens formspråk fördjupas framför allt i studiet av tre centrala verk: Fredrika Bremers En dagbok, Hjalmar Söderbergs Doktor Glas och Eyvind Johnsons Drömmar om rosor och eld.[79]

Miranda Landen disputerade 2013 vid Lunds universitet[80] på avhandlingen Och nu börjar historien - Hjalmar Söderbergs novellkonst, som också utkom på Atlantis bokförlag[81][82] Samtliga noveller i hans fem novellsamlingar tas upp i avhandlingen, från Historietter till Resan till Rom. Tolkningar av enskilda noveller, resonemang om vad en novellsamling är och om novellen som genre analyseras också. Avhandlingen belyser även hur det kunde gå till vid publiceringen i den tidens tidningar och tidskrifter, alltifrån Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet till Ord och Bild, julkalendrar och olika skämttidningar.[83]

Söderbergsamlingen vid Göteborgs universitetsbibliotek redigera

 
Göteborgs universitetsbibliotek – Humanisten – med bland annat Handskriftsavdelningen.

Söderbergs familj har vårdat sig om hans litterära kvarlåtenskap och valt att överlåta merparten av hans korrespondens och ett flertal originalmanuskript liksom Tom Söderbergs fotosamling till Göteborgs universitetsbibliotek.

Fem större originalmanuskript har inte kommit från familjen Söderberg, utan dessa donerades redan 1937 av apotekare Gustaf Bernström till biblioteket, tillsammans med ett antal andra manuskript av bland andra Gustaf Fröding, Selma Lagerlöf och Verner von Heidenstam. Denna donation av manuskript byggdes på 1949 genom köpet av Hjalmar Söderbergs skriftliga kvarlåtenskap från hans hustru Emilie Söderberg i Köpenhamn. Detta kunde ske med stöd av anslag från Stiftelsen Wilhelm och Martina Lundgrens vetenskapsfond.

Man kan därför säga, att Söderbergarkivet i huvudsak kommer från två olika håll. Materialet har därefter utökats med tillskott från skilda håll i form av brev, strömanuskript och en mängd foton. Korrespondens, foton och manuskript har legat till grund för ett flertal artiklar, böcker och avhandlingar – senast Miranda Landens doktorsavhandling (2013) och Jesper Högströms biografi över Hjalmar Söderberg (2017).

Bibliografi redigera

 
Vinjetten, som är tecknad av Hjalmar Söderberg, med ett brinnande tempel pryder framsidan av Den allvarsamma leken.
 
Vinjetten, som är tecknad av Hjalmar Söderberg, med "Arons stav" och "Mose tjurmask" pryder framsidan av Jahves eld.

Samlade upplagor och urval redigera

Manuskript i faksimil redigera

Översättningar redigera

  • Anatole France: Noveller i urval (Gernandt, 1897)
  • Anatole France: Den röda liljan (Le lys rouge) (Gernandt, 1902)
  • Anatole France: En komedianthistoria (Ljus, 1905)
  • Anatole France: Drottning Gåsfot (La rôtisserie de la reine Pédauque) (Ljus, 1906)
  • Heinrich Heine: Tyskland: en vintersaga (Deutschland: ein Wintermärchen) (Bonnier, 1919)
  • Paul Géraldy: Förspelet (Wahlström & Widstrand, 1924)
  • Guy de Maupassant: Huset Tellier (La maison Tellier) (Bonnier, 1927)
  • Alfred de Musset: Lek ej med kärleken!: komedi i tre akter (On ne badine pas avec l'amour) (radiobearbetning Hjalmar Gullberg, Radiotjänst, 1936)
  • Anatole France: Gyckelspel (Histoire comique) (tteraturfrämjandet, 1968)
 
Hjalmar Söderberg 49, år 1918. Året efter började Albert Bonniers förlag att ge ut "Samlade verk", som han själv redigerade. Foto: Göteborgs universitetsbibliotek.

Filmatisering och inspiration redigera

Filmatiseringar av Hjalmar Söderbergs verk redigera

Den allvarsamma leken redigera

Doktor Glas redigera

Gertrud redigera

Pälsen redigera

Novellen Pälsen har spelats in som kortfilm 1966 och 2008.[95]

  • I 1966 års filmatisering för TV-teatern hade Gunnar Björnstrand rollen som Richardt och Gunnar Sjöberg rollen som doktor Henck.[96] Denna "tragikomedi" spelades in efter ett manus, som Hjalmar Söderberg själv skrev 1911 på uppmaning av producenten och filmbolagsdirektören Charles Magnusson. Söderbergs manus refuserades, men trycktes 1911 i teatertidskriften Thalia. Den version som spelades in femtiofem år senare, utan repliker, är en pastisch på de filmer som gjordes omkring 1910, med pianoackompanjemang. Filmen följer Söderbergs manus, i vilket några detaljer ändrats från den ursprungliga historietten från 1898. Häradshövding Richardt har till exempel blivit fondmäklare i filmen och filmens slut är mer drastiskt än i historietten. Filmen har bara visats en gång på SVT, sent på kvällen Annandag jul 1966[97], med en inledande kommentar av filmvetaren Bengt Idestam-Almquist - signaturen Robin Hood i Stockholms-Tidningen.
  • I 2008 års version är regin av Björne Larson och den har visats på SVT2 Sverige och vid festivalvisningar på Skandia, Grand 1 och Victoria 1.[98]

Romaner som direkt inspirerats av Söderbergs verk redigera

  • För Lydia (1973) av Gun-Britt Sundström, som är en överföring av Den allvarsamma leken till modern tid och är skildrad ur Lydias perspektiv.
  • The Strange Case of Dr Simmonds & Dr Glas (2002) by Dannie Abse, inspired by the disturbing 1905 Swedish classic Doctor Glas.
  • Gregorius (2004) av Bengt Ohlsson, som utgår från Doktor Glas och skildrar historien ur pastor Gregorius perspektiv.
  • Helgas offer (2007) av Bjarne Moelv, som utgår från Doktor Glas och skildrar historien ur Helgas perspektiv.
  • Jag, Helga Gregorius (2008) av Birgitta Lindén, som låter Helga Gregorius själv komma till tals.
  • Mordets praktik (2009) av Kerstin Ekman, som utgår från Doktor Glas, och är en dialog mellan läkarna Revinge och Glas.

Priser och utmärkelser redigera

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Grattis på födelsedagen Hjalle, 150 år!, understreckare av Per Wästberg i Svenska Dagbladet 2019-07-02. Läst 2 juli 2019.
  2. ^ Söderbergsällskapet/Bure Holmbäck Arkiverad 3 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ ”Hjalmar Söderberg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hjalmar-s%C3%B6derberg. Läst 16 februari 2023. 
  4. ^ Mantalsuppgifter år 1870, Överståthållarämbetets arkiv, Stockholmskällan.
  5. ^ Jämför kartor, Stockholmskällan. Läst 2013-07-28.
  6. ^ [a b] Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt (1997). Läst 2013-07-28.
  7. ^ ' Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  8. ^ [a b c] På vandring med Söderberg Recension av Hans Holmberg i Kristianstadsbladet den 22 december 2011 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2013-07-28.
  9. ^ Lennart Hjelmstedt och Hans Holmberg: Hjalmar Söderberg i Kristianstad, Kristianstadsbladet (1988). s. 97, 101.
  10. ^ I Söderbergs sällskap Arkiverad 12 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine., artikel av Sune Johannesson i Kristianstadsbladet den 9 maj 2014.
  11. ^ Hägg, Göran: Den svenska litteraturhistorien, Stockholm 1999, ISBN 91-46-17629-2 (inb.), s. 373.
  12. ^ Bedoire, Fredric (2017). Villastan: en sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld i samarbete med Kungl. Vitterhersakademien. sid. 140, 146. Libris 20806353. ISBN 9789188439062 
  13. ^ Thörnvall, Olle: Tankens konst - En essä om Hjalmar Söderbergs noveller, Ellerströms (2011), s. 95.
  14. ^ [a b] Hjalmar Söderbergs papper, Handskriftsavdelningen, Göteborgs universitetsbibliotek
  15. ^ Cullberg, Johan; Sahlin Björn (2014). Märta och Hjalmar Söderberg : En äktenskapskatastrof. Söderbergssällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 24. Natur & Kultur. Libris 16466739. ISBN 9789127138452 , s. 216.
  16. ^ Gammel Kongevej Läst 2013-07-28.
  17. ^ Allégade. Läst 2013-07-28.
  18. ^ Syréhn, Gunnar (2018). Den landsflyktige stockholmaren: Hjalmar Söderberg och Danmark. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 26. [Möklinta]: Gidlunds förlag. sid. 38-42,45-46. Libris 4d5nmsn020w784hx. ISBN 9789178449996 
  19. ^ Øster Søgade. Läst 2013-07-28.
  20. ^ Familjegraven på Vestre Kirkegård i Köpenhamn. Observera i texten, att det är "Förvillelser", utgiven 1895 på Bonniers, som är Söderbergs debutroman. Läst 2013-07-28.
  21. ^ [a b] "Faderskap som fick förhinder", artikel av Kurt Mälarstedt publicerad i Dagens Nyheter den 17 juli 2012. Läst 2012-07-28.
  22. ^ Holmbäck, Bure: "Danska bilder", ingår i På den andra sidan bron, Förlag Kolibri AB/Danskt-Svenskt Författarsällskap, 1999, s. 73.
  23. ^ Hjärtats oro (2002), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  24. ^ [a b c d e] Hjalmar Söderberg Söderbergsällskapet
  25. ^ Linder, Erik Hjalmar: Ny illustrerad svensk litteraturhistoria - fem decennier av nittonhundratalet, Band I, Natur & Kultur, 1965, s. 51.
  26. ^ Hägg, Göran: Den svenska litteraturhistorien (1999), s. 383, ISBN 91-46-17629-2.
  27. ^ Söderbergs doktor segrade över psykiatrin, Understreckare av Tommy Olofsson i Svenska Dagbladet 2005-11-24 och uppdaterad 2007-10-12. Läst 2013-07-28.
  28. ^ Lundgren, Lars O.: Liv, jag förstår dig inte - Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Carlssons, 1987.
  29. ^ "En långvarig kärlekshistoria", artikel i Sydsvenska Dagbladet av Arvid Jurjaks den 25 mars 2012. Läst 2013-10-11.
  30. ^ Hjalmar Söderberg i Litteraturbanken
  31. ^ [a b] Hjalmar Söderbergs motvilliga musa, Understreckare av Gun-Britt Sundström i Svenska Dagbladet 2006-03-08 och uppdaterad 2007-10-11. Läst 2013-07-28.
  32. ^ Levander, Hans (1994). Vem är vem i böckernas värld: litterära gestalter från A till Ö (Ny, rev. uppl.). Stockholm: Rabén Prisma. sid. 24. Libris 7407960. ISBN 91-518-2698-4 
  33. ^ Söderberg fann sin lätta stil i översättandet, Understreckare av Björn Sundberg i Svenska Dagbladet den 14 oktober 2010. Läst 2013-07-28.
  34. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv. Bonniers (1988) s. 536
  35. ^ Det ska fan forska i svordomar, Understreckare av Ulla Stroh-Wollin i Svenska Dagbladet den 25 juli 2006. Läst 2013-07-28.
  36. ^ Hägg, Göran: "Den svenska litteraturhistorien", Stockholm 1999, ISBN 91-46-17629-2 (inb.), s. 374.
  37. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv. Bonniers, 1988. s. 622.
  38. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, Bonniers, 1988, s. 560.
  39. ^ Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg - Ett författarliv. Bonniers, 1988. s. 575.
  40. ^ Hjalmar Söderberg Arkiverad 3 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine. Söderbergsällskapet. Läst 2013-07-28.
  41. ^ "Sällskapet - Historik och verksamhet", Söderbergsällskapet. Läst 2013-07-28.
  42. ^ "Hjalmar hemma i Humlegården", artikel av Eva-Karin Gyllenberg i Dagens Nyheter den 10 september 2010 och uppdaterad dagen efter. Läst 2013-07-28.
  43. ^ Stan är full av skalder, artikel av Eva Bäckstedt i Svenska Dagbladet den 28 juli 2010. Läst 2013-07-28.
  44. ^ Dagens Nyheter, 2012-04-23, s. 9, "Statyernas Stockholm".
  45. ^ eniro.se, Hjalmar Söderbergs Väg, Stockholm. Läst 2013-07-28.
  46. ^ Stockholms gatunamn - Innerstaden, Nils-Gustaf Stahre, Per Anders Fogelström m.fl., Allmänna förlaget, Stockholm 1986, s. 69.
  47. ^ eniro.se, Hjalmar Söderbergs Väg, Falkenberg. Läst 2013-07-28.
  48. ^ Beslut våren 1967 i kommunfullmäktige i Falkenbergs kommun. Falkenbergs Museum.
  49. ^ eniro.se, Hjalmar Söderbergs Väg, Kristianstad. Läst 2013-07-28.
  50. ^ [a b c] Beslut den 9 februari 1971 i kommunfullmäktige i Kristianstad kommun. Stadsbyggnadskontoret i Kristianstad.
  51. ^ Hägg, Göran: "Den svenska litteraturhistorien", Stockholm 1999, ISBN 91-46-17629-2 (inb.), s. 380.
  52. ^ Litterära skyltar Arkiverad 20 juni 2013 hämtat från the Wayback Machine. "Litterära skyltar", Kulturförvaltningen, Stockholms stad. Läst 2013-07-28.
  53. ^ Székely, Vera: Nya vägvisaren till Litterära skyltar i Stockholm, Stockholms kulturförvaltning, Stockholm 2001.
  54. ^ Vägvisare till Hjalmar Söderbergs skylt vid Regionmuseet i Kristianstad. Läst 2013-07-28.
  55. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Söderberg, Tom
  56. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  57. ^ Stockholms stadsarkiv Rotemansarkivet Personuppgifter, Inflyttningsuppgifter, Boendeuppgifter.
  58. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 
  59. ^ Berman, Nils: En bibliofil borgmästare : Sven Luttemans Hjalmar Söderberg-samling. (Bokvännen 1962:1, s. 9-12) KB-nytt 1983:42, p. 2.
  60. ^ Svensén, Bo (2010). Ärans och minnets valuta: Svenska akademiens minnespenningar 1786-2009. Svenska akademiens handlingar från år 1986, 0349-4543 ; 40. Stockholm: Svenska akademien. sid. 330. Libris 11816647. ISBN 9789113029771 
  61. ^ Svensén, Bo (2010). Ärans och minnets valuta: Svenska akademiens minnespenningar 1786-2009. Svenska akademiens handlingar från år 1986, 0349-4543 ; 40. Stockholm: Svenska akademien. sid. 330-331. Libris 11816647. ISBN 9789113029771 
  62. ^ Ehrensvärd, Ulla: Medaljgravören Erik Lindberg 1873-1966. D. 2, Katalog över medaljer och mynt, index, Svenska numismatiska föreningen, Stockholm 1988, ISBN 91-85204-12-9, s. 237-38.
  63. ^ Sven Stolpe: 40 svenska författare, Bokförlaget Bra Böcker, Höganäs 1980. s. 130, 250.
  64. ^ Samlarforum: 1979:3.
  65. ^ Rein, Sten: Hjalmar Söderbergs Gertrud. Studier kring ett kärleksdrama. Doktorsavhandling. Bonniers 1962.
  66. ^ Holmbäck, Bure: Det lekfulla allvaret – en Hjalmar Söderbergstudie, Doktorsavhandling, Bonniers, 1969.
  67. ^ Mälarstedt, Kurt: Ett liv på egna villkor - om Maria von Platen. Wahlström & Widstrand, 2006.
  68. ^ Sjöstrand, Nils, Sahlin, Björn, Sjöstrand, Lars och Holmbäck, Bure: Viljans frihet och mordets freselse - iakttagelser angående doktor Glas. Proprius, 2003.
  69. ^ Sjöstrand, Nils (redaktör): Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd. Proprius, 2010.
  70. ^ Sjöstrand, Nils: Stockholms nattblå himmel och pillrets onda kraft - Staden, läkaren nattvarden och giftet i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas, Proprius, 2012.
  71. ^ Sundberg, Björn: Sanningen, myterna och intressenas spel: en studie i Hjalmar Söderbergs författarskap från och med Hjärtats oro Doktorsavhandling (Uppsala, 1981)
  72. ^ Ljungberg, Lars: Alltför mänskligt - om Hjalmar Söderbergs kristensdomskritik (Nya Doxa, 1982)
  73. ^ Lagerstedt, Sven: Hjalmar Söderberg och religionen (Almqvist & Wiksell International, 1982)
  74. ^ Olofsson, Tommy: Frigörelse eller sammanbrott? Stephen Dedalus, Martin Birck och psykologin, Doktorsavhandling, Wahlström & Widstrand, 1981.
  75. ^ Balzamo, Elena: Den engagerade skeptikern: Hjalmar Söderberg och politiken (Carlssons, 2001)
  76. ^ "Pjäser med given plats i skönlitteraturen", artikel i Svenska Dagbladet den 20 januari 2011 av Kristian Fredén. Läst 2013-07-28.
  77. ^ Hall, Jesper: Hjalmar Söderberg och schackspelet (Atlantis, 2010)
  78. ^ Maria Wahlström disputerar fredagen den 25 maj 2012 på avhandlingen ”Jag är icke heller en” – den svenska dagboksromanen. Läst 2013-07-28.
  79. ^ Wahlström, Maria: Jag är icke heller en” – den svenska dagboksromanen, Doktorsavhandling, Stockholm 2012.
  80. ^ Disputation den 11 maj 2013 vid Lunds universitet. Läst 2013-07-28.
  81. ^ Landen, Miranda: "Och nu börjar historien : Hjalmar Söderbergs novellkonst", Atlantis, 2013. Läst 2013-07-28.
  82. ^ Och nu börjar historien - Hjalmar Söderbergs novellkonst, Arkiverad 3 augusti 2013 hämtat från the Wayback Machine. doktorsavhandling av Miranda Landen på förlaget Atlantis, maj 2013. Läst 2013-07-28.
  83. ^ Och nu börjar historien - Hjalmar Söderbergs novellkonst. Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Doktorsavhandling vid Lunds universitet av Miranda Landen. Läst 2013-07-28.
  84. ^ Den allvarsamma leken (1945), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  85. ^ Den allvarsamma leken (1977), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  86. ^ "Den allvarsamma leken blir film", artikel av Nicholas Wennö i Dagens Nyheter 2012-05-18. Läst 2013-07-28.
  87. ^ Doktor Glas (1942), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  88. ^ Dr. Glas (1968), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  89. ^ "Gertrud" för TV-teatern i regi av Bengt Lagerkvist, 1963. Läst 2013-07-28.
  90. ^ Utgiven på DVD av "The Brittish Film Institute". Läst 2013-07-28.
  91. ^ Gertrud (1964), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  92. ^ Ett fiasko värt att njuta av, Understreckare av Jannike Åhlund i Svenska Dagbladet den 25 november 2008. Läst 2013-07-28.
  93. ^ Gertrud (1964), Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. Carl Th. Dreyer-samlingen, Det Danske Filminstituts Bibliotek. Hämtad 28 oktober 2013.
  94. ^ Gertrud (1999), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  95. ^ Pälsen (2008), Svensk Filmdatabas. Läst 2013-07-28.
  96. ^ ”Pälsen (TV 1966)”. Imdb.com. http://www.imdb.com/title/tt0060871/. Läst 20 januari 2011. 
  97. ^ Pälsen : en tragikomedi / av Hjalmar Söderberg på Svensk mediedatabas
  98. ^ ”Pälsen”. Stockholms filmfestival. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820035345/http://www.stockholmfilmfestival.se/film/palsen#. Läst 20 januari 2011. 

Webbkällor redigera

Akademiska avhandlingar med anknytning till Söderbergs författarskap redigera

 
Tommy Olofsson lade fram sin avhandling i Lund 1981 och är numera verksam vid Linnéuniversitetet i Växjö.
  • Sjöstedt, Nils Åke (1950). Søren Kierkegaard och svensk litteratur: från Fredrika Bremer till Hjalmar Söderberg. Göteborg. sid. 363-399. Libris 11460 
  • Rein, Sten (1962). Hjalmar Söderbergs Gertrud: studier kring ett kärleksdrama. Stockholm: Bonnier. Libris 11894 
  • Greco, Giuseppe (1969) (på italienska). Hjalmar Söderberg. Roma. Libris 253183 
  • Holmbäck, Bure (1969). Det lekfulla allvaret: studier över erotiska och polemiska motiv i Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken mot bakgrund av hans tidigare författarskap. Stockholm: Bonnier. Libris 11919 
  • Olofsson, Tommy (1981). Frigörelse eller sammanbrott?: Stephen Dedalus, Martin Birck och psykologin. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7280620. ISBN 91-46-13950-8 
  • Sundberg, Björn (1981). Sanningen, myterna och intressenas spel: en studie i Hjalmar Söderbergs författarskap från och med Hjärtats oro = Wahrheit, Mythen und das Spiel von Interessen : eine Studie über Hjalmar Söderberg, beginnend mit Hjärtats oro = [Truth, myths and the play of interests] : [a study of the work of Hjalmar Söderberg beginning with Hjärtats oro]. Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, 0346-7856 ; 15. Uppsala: Univ. Libris 7402311. ISBN 91-506-0291-8 
  • Lagerstedt, Sven (1982). Hjalmar Söderberg och religionen. Stockholm studies in history of literature, 0491-0869 ; 24. Stockholm: Almqvist & Wiksell international. Libris 7222770. ISBN 91-22-00564-1 
  • Ljungberg, Lars (1982). Alltför mänskligt: om Hjalmar Söderbergs kristendomskritik = [All too human] : [Hjalmar Söderberg's criticism of Christianity]. Livsåskådningsforskning, 99-0167110-8 ; 3. Lund: Doxa. Libris 7437134. ISBN 91-578-0140-1 
  • Lundgren, Lars O. (1987). Liv, jag förstår dig inte: Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 3. Stockholm: Carlsson. Libris 7665759. ISBN 91-7798-149-9 
  • Ciaravolo, Massimo (1994). Den insiktsfulle läsaren: några drag i Hjalmar Söderbergs litteraturkritik. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 8. Täby: Söderbergsällsk. Libris 1901328. ISBN 91-972342-0-6 
  • Wahlström, Maria (2012). Jag är icke heller en: den svenska dagboksromanen. Lund: Ellerström. Libris 12442531. ISBN 978-91-7247-288-4 
  • Landen, Miranda (2013). Och nu börjar historien: Hjalmar Söderbergs novellkonst. Stockholm: Atlantis. Libris 13589314. ISBN 978-91-7353-610-3 

Övriga tryckta källor redigera

  • Andersson, David: "Tiden hann ifatt Söderberg", artikel i Axess nr 3-2012, s. 71-73.
  • Balzamo, Elena (2001). Den engagerade skeptikern: Hjalmar Söderberg och politiken. Svenska humanistiska förbundet, 0346-6027 ; 114Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 12. Stockholm: Carlsson. Libris 8372241. ISBN 91-7203-416-5 
  • Bengtsson Gun R., Rifbjerg Klaus, Liljenberg Bengt, red (1999). På andra sidan bron: På den anden siden (av) bron : samtida dansk-svenska texter : en antologi. Malmö: Kolibri [i samarbete med] Danskt-svenskt författarsällsk. sid. 73. Libris 3015168. ISBN 91-85640-10-7 , Holmbäck, Bure: "Danska bilder", ingår i På den andra sidan bron.
  • Bergman, Bo (1951). Hjalmar Söderberg: minnesteckning. Svenska akademiens minnesteckningar, 0346-6361 ; [7]. Stockholm: Norstedts. Libris 1228643 
  • Bergman, Bo: Hjalmar Söderberg - Minnesteckning (1951), Bokförlaget Atlantis, 2011 (Ny utgåva med förord av Lotta Lotass.).
  • Cullberg, Johan; Sahlin Björn (2014). Märta och Hjalmar Söderberg : En äktenskapskatastrof. Söderbergssällskapets skriftse. Natur & Kultur. Libris 16466739. ISBN 9789127138452 
  • Engberg, Magnus; Söderberg Hjalmar (2003). En ganska spräcklig ängel: Hjalmar Söderberg i brev och bilder : en historia om liv, dikt och kärlek. Stockholm: Arena. Libris 8848204. ISBN 91-7843-172-7 
  • Engberg, Magnus: Som att leka med dockor - En roman om Hjalmar Söderberg och om livets ofattbara egensinne. ME Kultur, 2023. Libris 8qqdkff665q28lgl. ISBN 978-91-527-5254-8
  • Ehrensvärd, Ulla (1988). Medaljgravören Erik Lindberg 1873-1966. D. 2, Katalog över medaljer och mynt, index. Stockholm: Svenska numismatiska fören. Libris 178817. ISBN 91-85204-12-9 
  • Fjellander, Eva (2014). Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku: en studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Skellefteå: Artos. Libris 14817338. ISBN 9789175806785 
  • Friedländer, Herbert (1944). En Hjalmar Söderberg bibliografi. Stockholm: Bonnier. Libris 992405 
  • Hall, Jesper (2010). Hjalmar Söderberg och schackspelet. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 20. Stockholm: Atlantis. Libris 11855639. ISBN 978-91-7353-406-2 
  • Söderberg, Hjalmar; Hjelmstedt Lennart, Holmberg Hans (1988). Hjalmar Söderberg i Kristianstad. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 5. Kristianstad: Kristianstadsbladet. Libris 7793348. ISBN 91-971064-0-2 
  • Holmbäck, Bure (1988). Hjalmar Söderberg: ett författarliv. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 6. Stockholm: Bonnier. Libris 7147438. ISBN 91-0-047295-6 
  • Holmbäck, Bure (1991). Hjalmar Söderberg och passionerna. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 7. Stockholm: Natur & Kultur. Libris 7228711. ISBN 91-27-02269-2 
  • Hägg, Göran (1999). Den svenska litteraturhistorien ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 371-383. Libris 7282926. ISBN 91-46-17629-2 
  • Lönnroth, Lars, Delblanc, Sven, red (1993). Den svenska litteraturen. 4, Den storsvenska generationen : 1890-1920. Stockholm: Bonnier Alba. sid. 114-128. Libris 1682395. ISBN 91-34-51414-7 , Sundberg, Björn: Hjalmar Söderbergs väg – från konstprosa till kulturkamp.
  • Mälarstedt, Kurt (2006). Ett liv på egna villkor: om Maria von Platen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 10025028. ISBN 91-46-21239-6 
  • Nationalencyklopedin (1995). NE HF band 18. NE Nationalencyklopedin. sid. 34-35. Libris 16948456. ISBN 978-91-976241-7-6 , artikel av Tommy Olofsson,
  • Olsson, Bernt; Algulin Ingemar (2009). Litteraturens historia i Sverige (5., [rev. och utök.] uppl.). Stockholm: Norstedt. sid. 312-314. Libris 11377411. ISBN 978-91-1-302268-0 
  • Samlar-forum. Norrtälje: Sporrong. 1972-1980. Libris 3679578 , 1979:3.
  • Sahlin, Björn (2013). "Unga flickor böra icke läsa den": om Hjalmar Söderbergs debutbok Förvillelser och annat tidigare osagt om författaren och hans verk. Stockholm: Proprius. Libris 13913154. ISBN 978-91-7118-941-7 
  • Viljans frihet och mordets frestelse: iakttagelser angående Doktor Glas. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 14. Stockholm: Proprius. 2003. Libris 8909893. ISBN 91-7118-909-2 , Bidrag av: Nils O. Sjöstrand, Björn Sahlin, Lars Sjöstrand & Bure Holmbäck.
  • Sjöstrand, Nils O., Sahlin, Björn, Sjöstrand, Lars och Holmbäck, Bure: Viljans frihet och mordets freselse - iakttagelser angående doktor Glas., Proprius, 2003.
  • Sjöstrand Nils O., red (2010). Läkarens plikt och moralens flytande tillstånd: synpunkter på Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 19. Stockholm: Proprius. Libris 11896610. ISBN 978-91-7118-934-9 , Bidrag av: Bure Holmbäck, Lars O. Lundgren, Nils O. Sjöstrand, Björn Sahlin, Bertil Wikman, Hans Persson. Lars Sjöstrand, Kerstin Ekman, Majgull Axelsson, Lars Erik Böttiger, Tommy Olofsson, Carl Lindgren och Kaj Attorps.
  • Sjöstrand, Nils O. (2012). Stockholms nattblå himmel och pillrets onda kraft: staden, läkaren, nattvarden och giftet i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 22. Stockholm: Proprius. Libris 13535179. ISBN 978-91-7118-939-4 
  • Westlund Börje, Stahre Nils-Gustaf, red (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden (1. uppl.). Stockholm: Liber/Allmänna förl. sid. 69. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1 
  • Stolpe, Sven (1980). 40 svenska författare. Höganäs: Bra böcker. sid. 130, 250. Libris 198660 
  • Székely, Vera (2001). Nya vägvisaren till litterära skyltar i Stockholm (1. uppl.). Stockholm: Stockholms kulturförvaltning. Libris 8393250. ISBN 91-631-1481-X 
  • Swartz, Per-Olof (2005). Hjalmar Söderbergs danska familj. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 15. Täby: Söderbergsällskapet. Libris 10186817. ISBN 91-972342-2-2 
  • Svensén, Bo (2010). Ärans och minnets valuta: Svenska akademiens minnespenningar 1786-2009. Svenska akademiens handlingar från år 1986, 0349-4543 ; 40. Stockholm: Svenska akademien. sid. 330-331. Libris 11816647. ISBN 978-91-1-302977-1 
  • Syréhn, Gunnar (2018). Den landsflyktige stockholmaren: Hjalmar Söderberg och Danmark. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 26. [Möklinta]: Gidlunds förlag. sid. 38-42,45-46. Libris 4d5nmsn020w784hx. ISBN 9789178449996 
  • Thörnvall, Olle (2011). Tankens konst: en essä om Hjalmar Söderbergs noveller. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 21. Lund: Ellerström. Libris 12299450. ISBN 978-91-7247-280-8 
  • Tidskriften PARNASS 1-1994 med tema: Hjalmar Söderberg
  • Tidskriften PARNASS 3-2006 med tema: Hjalmar Söderberg
  • Tigerstedt Eugène Napoleon, Linder Erik Hjalmar, red (1965). Ny illustrerad svensk litteraturhistoria. [D. 5], Fem decennier av nittonhundratalet (4., omarb. och utökade uppl. av Fyra decennier av nittonhundratalet). Stockholm: Natur & Kultur. sid. 36-51. Libris 65835 

Vidare läsning redigera

  • Abrahamsson, Daniel: Hjalmar Söderberg och det behornade ansiktet, CHAOS nr 59, Köpenhamn, 2013.
  • Ahlund, Claes: Medusas huvud. Dekadensens tematik i svensk sekelskiftesprosa., Uppsala 1994.
  • Söderberg, Hjalmar; Attorps Kaj (2008). Jag tror på köttets lust och på själens obotliga ensamhet: Hjalmar Söderberg : de bästa citaten. Stockholm: Lind & Co. Libris 10968954. ISBN 9789185801329 
  • Hjalmar Söderberg 1869-2019, Särtryck (2019) ur: Söderberg, Hjalmar; Attorps Kaj (2008). Jag tror på köttets lust och på själens obotliga ensamhet: Hjalmar Söderberg : de bästa citaten. Stockholm: Lind & Co. sid. 5-34. Libris 10968954. ISBN 9789185801329 
  • Butt, Wolfgang: Hjalmar Söderberg: Martin Bircks ungdom. Studies in Swedish literature. 7. Hull, 1979.
  • Cassirer, Peter: Stilen i Hjalmar Söderbergs historietter. 1970.
  • Ciaravolo, Massimo: Den insiktsfulle läsaren - några drag i Hjalmar Söderbergs litteraturkritik. Söderbergsällskapet, 1994.
  • Massimo Ciaravolo (2000), En ungdomsvän från Sverige : om mottagandet av Hjalmar Söderbergs verk i Finland 1895-1920 / Massimo Ciaravolo., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113529972, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022713 
  • Cullberg, Johan; Sahlin Björn (2014). Märta och Hjalmar Söderberg: en äktenskapskatastrof. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 24 (1. utg.). Stockholm: Natur & kultur. Libris 16466739. ISBN 9789127138452 
  • Engberg, Magnus: En ganska spräcklig ängel - Hjalmar Söderberg i brev och bilder, Bokförlaget Arena, 2003, ISBN 91-7843-1727
  • Engberg, Magnus: Som att leka med dockor - en roman om Hjalmar Söderberg och om tillvarons ofattliga egensinne, ME Kultur, 2023, ISBN 978-91-527-5254-8
  • Friedländer, Herbert (1958). Hjalmar Söderberg vid skrivbordet. Bokvännens småskrifter, 99-0636359-2 ; 14. Stockholm: Sällsk. Bokvännerna. Libris 646461 
  • Geddes, Tom: Hj. Söderberg: Doktor Glas. Studies in Swedish literature. Nr 3. University of Hull, 1980.
  • Greco, Giuseppe: Hjalmar Söderberg (på italienska). Rom, 1969.
  • Holmbäck, Bure: Hjalmar Söderberg i helfigur. KB:s utställningskatalog nr 95, 1984.
  • Holmbäck, Bure (1985). Hjalmar Söderbergs Stockholm. [Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie ; 1]. Stockholm: Höjering. Libris 7790597. ISBN 9197016152 
  • Holmbäck, Bure; Rinaldo Sten (1987). Flanören och vattenvärlden: en essay om hav och vattendrag hos Hjalmar Söderberg. Stockholm: Höjering. Libris 717493 
  • Holmbäck, Bure (red): Den mångsidige Stockholmsflanören - perspektiv på Hjalmar Söderbergs debutroman Förvillelser. Höjerings, 1995.
  • Holmbäck, Bure: Hjalle och Bigge - om Hjalmar Söderberg och Birger Mörner. Söderbergsällskapet, 2002.
  • Holmbäck, Bure: Ett teateridyllens Eden - Om Humlegården i Hjalmar Söderbergs författarskap. Föreningen Biblis, 2007.
  • Hutt, Inger: Time in Hjalmar Söderberg's novels. A narratological study of the function and treatment of time. Ann Arbor 1983.
  • Högström, Jesper (2017). Lusten och ensamheten: en biografi över Hjalmar Söderberg. Söderbergsällskapets skriftsserie, 1100-4304 ; nr 25. Stockholm: Weyler. Libris 20559772. ISBN 978-91-7681-071-2 
  • Märta Söderberg − offret ingen ville befatta sig med, artikel av Jesper Högström i DN 2018-07-15. Läst 15 juli 2018.
  • Kjellberg, Lennart: Stildrag i Hjalmar Söderbergs Förvillelser och Martin Bircks ungdom. Uppsala/Sthlm, 1937.
  • Kjellén, Alf: Flanören och hans storstadsvärld: synpunkter på ett litterärt motiv. (Ett kapitel om HjS), 1985.
  • Lofmark, Carl: Hj. Söderberg: Historietter. Studies in Swedish literature. 10. Hull, 1977.
  • Lundgren, Lars O. (1998). Kring Hjalmar Söderberg: fem miniatyrer. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 10. Täby: Söderbergsällsk. Libris 7796881. ISBN 9197234214 
  • Lundstedt, Göran (2012). Hjalmar Söderberg: makten, kärleken och sanningen. Litterära profiler. Umeå: H:ström Text & Kultur. Libris 12345694. ISBN 9789173271646 
  • Sjöstedt, Nils-Åke: Sören Kierkegaard och svensk litteratur från Fredrika Bremer till Hjalmar Söderberg. Göteborg 1950.
  • Stangerup, Helle: Bag skrodderne, Politikens forlag, 2011.
  • Stangerup, Henrik; Ahnlund, Knut (1997). Dotter till: scener kring en mor. Stockholm: Atlantis. Libris 7644587. ISBN 9174864599 
  • Stolpe, Sven (1934). Hjalmar Söderberg. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 370. Stockholm: Bonniers. Libris 11887 
  • Syréhn, Gunnar (2018). Den landsflyktige stockholmaren: Hjalmar Söderberg och Danmark. Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; 26. [Möklinta]: Gidlunds förlag. Libris 4d5nmsn020w784hx. ISBN 9789178449996 
  • Söderberg, Hjalmar; Sahlin Björn, Sjöstrand Nils O. (2021). Preludier: ungdomsnoveller, kåserier samt en tidskommentar 1887-1896. Samlade skrifter / Hjalmar Söderberg ; 1:1Söderbergsällskapets skriftserie, 1100-4304 ; nr 23:1:1. Stockholm: Lind & Co. Libris 14732161. ISBN 9789185801367 
  • Söderberg, Tom (red): Hjalmar Söderberg - Aforismer och maximer. Bonniers, 1969.
  • Thörnvall, Olle: Tankens konst - En essä om Hjalmar Söderbergs noveller. Ellerströms, 2011.
  • Tingsten, Herbert: När skymningen faller på - tankebok, (med efterord av Per Ahlmark), Norstedt, 1992.
  • Vängåvan till Hjalmar Söderbergs 50-årsdag den 2 juli 1919. Stockholm: Norstedt. 1919. Libris 22058327. http://hdl.handle.net/2077/54572 
  • Svensk Litteraturtidskrift nr 4 1941 (Med anledning av Hjalmar Söderbergs bortgång).
  • Svensk Litteraturtidskrift nr 2 1969 (Hjalmar Söderberg 100 år).
  • Svensk Litteraturtidskrift nr 3 1980 (Innehåller bland annat en tidigare otryckt novell av Hjalmar Söderberg).

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hjalmar_Söderberg&oldid=54592576”