Helena av Grekland
Helena av Grekland, född 2 maj 1896 i Aten, Grekland, död 28 november 1982 i Lausanne, Schweiz, var en kronprinsessa av Rumänien. Dotter till kung Konstantin I av Grekland och Sofia av Preussen. Gift 1921 med kronprins Carol, sedermera kung Carol II av Rumänien, och mor till Mikael I av Rumänien.
| Helena av Grekland | |
 | |
| Född | 3 maj 1896 (g.s.) Aten |
|---|---|
| Död | 28 november 1982[1][2][3] (86 år) Lausanne, Schweiz |
| Begravd | Bois-de-Vaux begravningsplats |
| Medborgare i | Kungariket Grekland, Kungariket Rumänien och Kungariket Grekland |
| Make | Carol II av Rumänien (g. 1921–1928)[4] |
| Barn | Mikael I av Rumänien (f. 1921) |
| Föräldrar | Konstantin I av Grekland Sofia av Preussen |
| Släktingar | Georg II av Grekland (syskon) Alexander I av Grekland (syskon) Paul I av Grekland (syskon) Katharina av Grekland (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Rättfärdig bland folken (1993)[5] | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Helenas familj tvingades på begäran av de allierade bosätta sig i Schweiz 1917 efter faderns dåliga stöd till de allierade under första världskriget.
Kronprinsessa redigera
Hon mötte Carol i Luzern 1919 och mottog ett frieri från honom 1920, samma år som hennes far återinsattes på den grekiska tronen och familjen kunde återvända till Grekland. Paret gifte sig 1921 i Aten. Äktenskapet var inte arrangerat, och beskrivs som lyckligt, till att börja med. Hon utnämndes 1921 till hedersöverste för nionde regementet Roshiori.
1925 inledde Carol ett förhållande med Magda Lupescu, och året därpå lämnade han landet med denna och avsade sig sin kungliga status och sin arvsrätt till tronen. Helena kvarstannade i Rumänien som mor till tronarvingen och tillerkändes titeln prinsessa. 1927 blev hennes son Mikael monark under sin farbrors förmynderskap, men Helena tillerkändes ingen plats i förmyndarregeringen. Hon gick 1928 med på skilsmässa på regeringens inrådan.
Skilsmässa redigera
Då Carol 1930 återvände och besteg tronen efter att ha fått sin avsägelse av sin arvsrätt och kungliga status ogiltigförklarad, inleddes förhandlingar om huruvida även deras skilsmässa skulle ogiltigförklaras, något som stöddes av både allmänheten och regeringen. Regeringen framlade ett förslag för Carol om att tillerkänna henne titeln drottning, men han gav henne i stället titeln "Hennes Majestät Helena" snarare än "Hennes Majestät Drottning Helena av Rumänien". Eftersom hon stödde regeringens planer på att ogiltigförklara skilsmässan satte Carol hennes hus under bevakning, varför hon lämnade landet 1931. Vid hennes återkomst året därpå organiserades separationens villkor, och hon fick ett underhåll, tillåtelse att bo i Rumänien sex månader om året och resa utomlands med sin son en gång om året. Hon bosatte sig 1934 i Italien.
Drottningmoder redigera
Då sonen besteg tronen 1940 återkallade han Helena till Rumänien och gav henne titeln drottningmoder av Rumänien. Under andra världskriget skötte hon sårade soldater och räddade rumänska judar undan nazisterna, varför hon efter kriget fick priset Rättfärdig bland folken. Hon lämnade Rumänien vid monarkins avskaffande 1947 och bosatte sig då åter i Italien.
Anfäder redigera
Källor redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter redigera
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, Helen zu Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg, Princess of Greece and Denmark, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, Helen, Königin von Rumänien / Elena von Griechenland, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Helene von Rumänien, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ The Righteous Among the Nations Database.[källa från Wikidata]